Ytterberg

En av de vackra byarna runt Sveg heter Ytterberg. Därifrån kommer Annica Helgadotter Påle som har en stor kärlek till sin hembygd och dess historia. Nu har hon skrivit en ny bok om detta: ”Ytterberg – livet på toppen”. Det är en bildrik och innehållsdiger bok som berättar allt som är värt att veta om Ytterberg från forntid till nutid.

Annica gav även ut ett häfte om sin by 1997: ”En liten bok om Ytterberg”, då under namnet Annica Hallman. 

Read Full Post »

Fäbodar

Besök en fäbod i sommar är en sida som bland annat berättar om sex fäbodar i länet: Språtaberget, Långbuan, Johankölen, Offnebuan, Galå Fjällgård och Nyvallen.

Litteratur och film om fäbodar i Jämtland och Härjedalen som finns att låna på vårt bibliotek hittar du här.

Jag har tidigare bloggat om den vackra boken Kor, som kom förra året, men kan påminna om den igen!
I kapitlet om fäbodar och mathantverk, skriver en av författarna om sitt besök på Långbuan, där hon fick hjälpa till i arbetet med allt från att mjölka kor, till att koka messmör i kopparkitteln.

Bilder togs i Långbuan, en fin dag i förra veckan!

Read Full Post »

Nedalsstugan 26 juli 1905

Naturen här ge mig en mängd nya intryck. Först och främst: vatten, Nean och alla hennes tillflöden, rinna åt väster. Det är förunderligt vad denna lilla omständighet ger hela nejden ett nytt och främmande tycke. Det är som kände man en fläkt av Västerhavet. Älvstränderna äro rikt gräsbevuxna; borta i väster resa sig de stolta Skarvdörrsfjällen, med djärvt böljande sicksacklinjer och spelande blåvitglänsande färgharmonier mot himmeln; alldeles över oss står Helagsfjällets sydvästra utpost Nedalsstöten, med sin roliga, om förstäven på ett fartyg erinrande näsa, Predikstolen; åt söder skymta över åsarna större och mindre toppar, närmare eller fjärmare. Luften är fylld av åars brus.

Ur Fjällminnen (2003) av Wilhelm-Peterson-Berger

Dagen efter vandrar sällskapet vidare till Nedalen. Wilhelm Peterson-Berger fortsätter ensam längre in i Norge, för att till sist anlända till Reitans järnvägsstation och ta tåget hemåt. En månadslång fjällvandring är över och hemma på Frösön skriver han:
”Snart nog var jag inne i världsläget igen, men med varje steg tillbaka in i vanda förhållanden växte, såsom alltid förr, mina sommarminnens fägring och lyskraft”.

Read Full Post »

Bygdekrönikor

Nya bygdekrönikor har kommit! Som vanligt finns här fakta om allt från födda till begravda, verksamhetsberättelser, statistik, artiklar om folk, föreningar och festligheter i bygden. Det roliga är ändå att ingen krönika är den andra lik; de bjuder alla på artiklar och bilder på sitt eget vis.

I Runt Alsensjön 2011, årgång 35, finns en väderkrönika, två nedslag i gamla dagstidningar för femtio respektive hundra år sedan och minnen från Larsbodarna. Större delen av krönikan skildrar Backgården, med intressant text och fina bilder. I en fortsättning från 2010 års krönika, berättar Curt Lofterud om gårdens historia och visar gamla kartor. Olle Olausson berättar vidare om livet på gården i slutet av 1920-talet och på 1930-talet, illustrerat av gamla fotografier.

Oviks- och Myssjöbygden 2011 är krönikans femtiofemte årgång. Den spänner verkligen över tid och många ämnen, från en beskrivning av Oviken och Myssjö socknar på 1860-talet, över en dramatisk fjällmanöver på 1940-talet och en stickjunta i Österbacken 1951, till en sonett tillägnad stormen Dagmar!
Här finns också dikter, en skröna av Magnus Ottelid, om ett daggmaskregn i Mjäla, och många fotografier att se.

Aspås socken har undertiteln Nu för tin, å för i väln. Aspås socken 2011 inleds av Berta Magnusson, som skriver om Aspås i dokument åren 1537-1645. Sedan följer mängder av korta artiklar om bland annat brandflyg, musikerminnen och julfirande på 1930-talet, posten, draghundskörning och asfaltläggning. Mycket handlar om livet idag, och här finns förra årets nationaldagstal att läsa, och bilder på allt från förskolebarn till Matglada Seniorer! Upptäck en innehållsrik trettionde årgång.

Read Full Post »

Kväll

Kvällen andas sin doftande dröm.

Människor kastade sina ljus
över min panna och gled förbi.

Men jag ser jorden nu
som jag såg den då.
Som jag älskade jorden då
så älskar jag den än.

I lönndom,
med nedblåsta sötäpplen i min ficka,
med Folkskolans Läsebok i min själ,
så älskar jag världen nu
som jag älskade världen då.
Aldrig, aldrig
blir jag någon annan än den jag var,
aldrig, aldrig
ska min kväll sakna sin doftande dröm
om den dag som nyss var,
om den morgon, som underbar,
snart ska komma.

Ur Mannen i Vattudalen (1983) av Beppe Wolgers.

Read Full Post »

Bengt Hamrén

Konstvetaren Mary Bergström har porträtterat flera konstnärer, både i mindre skrifter och i bidrag till Jämten. Den här boken om konstnären Bengt Hamrén kom 1988.

Bengt Hamrén levde åren 1898-1985 och var född i Norsjö, Västerbotten. 1903 flyttade han med mor och systrar till Östersund. De bodde då i hans morföräldrars hus, den Dalénska gården, där bibliotekets nyare del ligger idag!

Han började tidigt måla, och under gymnasietiden fick han inspiration under sina många besök på museet. Museet bestod då av en förnämlig samling konst i några vindsrum på rådhuset.

1916 började han studera konst vid en målarskola i Stockholm, för att året efter antas vid Konsthögskolan. Efter avbrutna studier där, och tre år i Paris, följde ett långt konstnärsliv, med studier, resor och mycket arbete. Och utställningarna blev många. Han skapade altartavlorna i Mörsils och Ströms kyrkor, stilleben, kvinnoporträtt och mycket annat, och räknas som en skicklig kolorist.

Mary Bergström har skrivit en fin liten bok om en intressant konstnär.

Read Full Post »

Mieskebäcken 21 juli 1905

I går efter solnedgången fick jag skåda ett verkligt ‘Alpenglühn’. Hela Sylmassivet – som för resten mer än de andra svenska fjäll påminner om Alperna – låg som ett jättelikt oformligt, taggigt stycke järn, som nyss svalnat och svartnat: endast de högsta spetsarna och kammarna voro ännu rödglödgade.

Ur Fjällminnen (2003) av Wilhelm Peterson-Berger.

Read Full Post »

Mieskebäcken 20 juli 1905

I tre dagar ha vi nu gått här och huttrat, eldat väldiga enrisbål ute på backen om aftnarna och undrat, hur trakten egentligen månde se ut. Först idag har det klarnat, och med förtjusning se vi Sylarnas smäckra former dominera hela den vackra tavlan åt norr och väster; närmast oss, bortom Handölsdalen, stiger Sylpappa upp, bred och rund, där ovan står Storsylen, Lillsylen m fl, vidare Storsola med sin triangelformiga spjutudd och sin solfjäderliknande snöteckning, och längre åt söder, hinsides det tydligt gapande passet Ekorrdörren, välver sig den branta Ekorrkammaren, kupig och snöstrimmig.

Ur Fjällminnen (2003) av Wilhelm-Peterson-Berger

Read Full Post »

Ulriksforsläsningen

I februari i år läste Peter Lucas Erixon sin roman Silversnöret högt, för en andäktig publik i Ulriksfors.

Uppläsningen spelades in och för alla som inte var där,  finns nu Silversnöret att låna som ljudbok!

Read Full Post »

Historien om Republiken Jämtland – allvar eller yra?

Jag visste inte mycket om tanken bakom Republiken Jämtland. Det gjorde inte heller Gunnel Olausson, när hon började söka fakta till sin bok, den nya Historien om Republiken Jämtland – allvar eller yra?. Nu vet jag mer! Gunnel Olausson reder ut begreppen på allra bästa vis.

Hon skriver om Jämtländska Frihetsrörelsen, som numera benämns Befrielserörelsen. Tanken föddes hos två jämtländska journalister i Stockholm, med hemlängtan. Viljan var bland annat att avkasta det svenska oket, i en tid när generösa flyttbidrag avfolkade våra bygder, men också att införa ett gladare liv.

Republiken Jämtland bildades 1964, och Yngve Gamlin utropade helt sonika sig själv som president i samband med Storsjöyran samma år!

Författaren berättar vidare om rörelsen Droppen, om Fy-kort i samband med förslaget om en sammanslagning av Jämtlands och Västernorrlands län, om JRA, Jämtländska Republikanska Armén, jobbupproret 1995 och förstås om yran.

Hon pratar med människor som var med från början och bjuder på mängder av fakta och kuriosa. Jag lär mig stort och smått, som att sigillet i flaggan är från 1274, och användes under 200 år av de då självständiga jämtarna i deras allting Jamtamot, att auktioner var en stor del av yran de första åren och att republiken, förutom en brokig skara ministrar, också har en ”lillprins” i Mikael Tornving!

I porträtten av de tre presidenterna finns humor och allvar i en salig röra. Den egensinnige Yngve Gamlin hotade exempelvis att sänka Harpsundsekan under sitt besök hos statsminister Tage Erlander, om inte beslutet om ett storlän revs upp! Presidenternas första tal finns att läsa här, liksom listor över ministrar.

Republiken Jämtland är en rörelse som nog aldrig riktigt samlat länsborna, men som förändras och lever vidare, och har mer allvar i botten än man först kan tro. Gunnel Olaussons bok om rörelsen är lätt och rolig att läsa. Den har också en väldigt vacker layout, med ett rikt bildmaterial; foton, texter, tidningsklipp, illustrationer och faktarutor, ofta mot en fin bakgrund av pärlspont.

Read Full Post »