Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juli, 2014

Lyssna på och se Thilda Persson och nya låten Unwind, där hon sjunger tillsammans med Hanna Fruberg. Videon är gjord av Sol Vikström och inspelad bland annat i Stugun, där Thilda har sina rötter, och på Bynäset, Frösön.

Här hittar du Thildas fina hemsida. Ännu finns ingen skiva att låna på Östersunds bibliotek, en brist som vi hoppas kunna råda bot på!

Read Full Post »

Affärerna i Lockne1971 kom en liten bok om lanthandelns historia i Locknebygden. Författarna Olav Reinhold Aronsson och Anders Gabrielsson berättar på 70 sidor i Affärerna i Lockne om husen och om handlarna.

Här du läsa om J. P. Jönsson & Co i Ångsta, Lockne Kooperativa Handelsförening, Ekbergs affär i Haga, Hedmans i Lockne, Konsumbussen, Tandsbyns kiosk med flera. Affärerna var ju många förr. Skriften är fint illustrerad med små svartvita fotografier av hus, interiörer och människor, annat som E.M. Petterssons i Rossbol stiliga reklamtryck på påse och en del prisexempel.

Boken är nr 19 i Lockne Hembygdsförenings skriftserie som bjuder på mycket intressant!

Read Full Post »

Alla tiders skolaDen lokala forskargruppen Fritte å Frauge har gett ut den här nya, innehållsrika och vackra boken om skolorna, byarna och livet i Myssjö socken förr och nu. Den har tagit författarna Seved Johansson och Ida Molander-Johansson nära fyra år att skriva.

Alla tiders skola berättar om både svensk och lokal skolhistoria, om de många byarna i socknen, om skolorna och lärarna.

Kapitlet När vi gick i skolan samlar personliga minnen från elever som gått i skolan från 1920-talet ända fram till 2009. De minns allt: långa skolvägar och kalla salar, skolresor och skolmognadsprov, mattanter, utflykter, examensdagar och minnesvärda lärare, och mycket mer. Och socknens enda skola idag, Kövra byskola, får ett eget kapitel. Bildmaterialet är mycket fint, med mängder av gamla och nya fotografier.

Read Full Post »

Historien om Gunder HäggGunder Hägg (1918-2004) föddes i jämtländska Albacken. Han arbetade på hemgården, med skogsarbete och med flottning innan han började springa. Uppmuntrad av Henry Kälarnes framgångar, och av att hans far drog av en minut när han klockade Gunders tid på 1500 meter, började han sin unika löparkarriär. Han slog 15 individuella världsrekord.

Gösta Olsson berättar i sin 8 minuter långa film Historien om Gunder Hägg om en idrottsman som förklarade sina framgångar med att han före loppen kunde konsten att koppla av! Gamla fina svartvita filmbilder visar Gunder Hägg hemma i slåttern, när han tränar hos Gösta Olander i Vålådalen, på tävlingar och på resa i USA. En intervju inför Gunder Häggs 80-årsdag avslutar. Med filmen, från 2007, följer också ett 72 minuter långt radioprogram från 1985, med en frispråkig Gunder Hägg och där också människor kring honom berättar.

Under-Gunder i Amerika1943 genomförde han en lång USA-turné med uppvisningslopp. Om den finns att läsa i Under-Gunder i AmerikaHäggturnéns ocensurerade loggbok. Författare var Henry Eidmark, den ende svensk som följde honom under hela den resan. Här finns ett riktigt fint bildmaterial och ett omslag man inte gärna glömmer!

Gunder Hägg skrev själv om sitt idrottsliv i Från Albacken till USA, 1943, Hur jag blev Gunder Hägg, 1946, Gunder Häggs dagbok, 1952 och Mitt livs lopp, 1987.

All litteratur om Gunder Hägg på våra bibliotek hittar du här.

Read Full Post »

ekerlidFjäll i förvandling, 2014, är en både reviderad och kompletterad samlingsutgåva av trilogin Fattiga som de voro, Separatorn och De tvångsförflyttade. Birger Ekerlid skriver i sina verklighetsbaserade romaner om kolonialism och kulturkrockar i Sameland, något han tidigt visste att han ville göra. 

I den andra delen, Separatorn, berättar han med mycket känsla om sin morfar och mormor, Filip från Östersund och Nora från Tärna, och deras liv. Tiden är 1910- och 1920-talen, och läsaren möter nybyggare, samer och stadsbor i samisk fjällbygd och i Östersund. Filip är kringresande försäljare av separatorn, som under de här åren under tidigt 1900-tal förändrade tillvaron för jordbrukarna.

Birger Ekerlid har en hemsida där han bjuder på mycket fin läsning!

Read Full Post »

Fyra nya bygdekrönikor har anlänt! Fakta från församlingar och föreningar samsas här som alltid med korta och längre artiklar, kartor och dokument, en och annan dikt, och gamla och nya fotografier.

Heimlöuta. 2014Heimlöuta. 2014 bjuder på material från byarna Bonäset, Hillsand, Kärrnäset, Älghallen, Renålandet, Skalet, Vedjeön, Södra Öhn och Öjarn i Strömsunds kommun. Den här 30:e årgången har ett litet musikaliskt tema. Här kan du bland annat lära dig lite om Musiklivet i Renålandet och läsa ett porträtt av sångerskan Sonja Lindgren. Mats Göransson fortsätter att berätta om Byvattnets historia, och här finns artiklar om allt från Hur vi åt på Södra Öhn på 40- och 50-talet till Ett arvskifte i Hillsand 1779.
Hillsands hemsida kan du också läsa om byns historia!

Hammerdalskrönikan 2013När Hammerdalskrönikan. 2013 nu kommer är det för 66:e gången. Läs om en av IOGT:s många loger i Jämtland, Ede skans, om den industrielle konsthantverkaren Bo Bågling och Karin i ”Fyrbergs” Andersson, en dag för dag-krönika och mycket mer. Jag fastnar för Sara Gruts berättelse om sin farmor i Gåxsjö, som blev så förknippad med sitt arbete att Hon kallades Spirella – Helga Hansson i figurvårdens tjänst. Helga var bygdens corsetiere, hon sålde korsetter och hade ett stort upptagningsområde.

Oviksbygden 2013Oviks- och Myssjöbygden. 2013 är av årgång 57. Den bjuder bland mycket annat på läsning om Dörrsjöarnas jordkula och fiskestuga, om väghistoria, om byarna Hovermos och Kullaviks historia, om Eva Viola Fundin och om en den årliga kulturvandringen till Ljåbodarna och Farm-Jo Axel-kojan.
Här får du också läsa Leif Wikners högtidstal vid nationaldagsfirandet 2013. Mer om Ljåbodarna finns att läsa i nya boken Myltplockarsta’n, som bloggen skrivit om.

Hallen och Marby 2014

Ur innehållet i Hallen och Marby. 2014: uppfinnaren Helge Palmcrantz, historiska stigar, Hammarnäshalvöns många föreningshus med fina svartvita fotografier, busshistoria med bilder av Hammarnäsbussarna, minnesmonumentet i Stockholms stadshus över uppfinnaren John Ericsson (ja, de är flera som har verkat i Snilleriket!), en årskrönika i bilder. Här jämförs också n´Skogsbylasse och Lapp-Nils vad gäller spelstil! Krönikan började ges ut 1952.

Read Full Post »

Konsten på CopperhillGod samtida konst på hotellet var ambitionen när Copperhill i Åre började sitt samarbete med konstentreprenören Sune Nordgren.

The art at Copperhill = Konsten på Copperhill, 2012, tar läsaren med på en konstvandring i och kring hotellet.

Det är en vacker och sparsmakad bok med bilder och skulpturer av Charlotte Gyllenhammar, Jaume Plensa, David Svensson och Sverre Wyller, och vad jag vet den första boken om hotellkonst i länet.

Read Full Post »

Peter Lucas Erixon läser ur sin egen Sista rester av det vilda, och han läser vackert och med känsla, tycker bloggaren. För musiken står Björn Gidlund på gitarr och Gus Loxbo på såg. Boken med prosadikter kom 2008.

Read Full Post »

I år är det hundra år sedan Sommarhagen stod klart. Tonsättaren Wilhelm Peterson-Bergers vackra hus på Frösön var till en början sommarbostad, men från 1930 blev Sommarhagen hans fasta adress. Om huset finns att läsa på flera håll. Förutom i den litteratur om och av Wilhelm Peterson-Berger som finns att låna på våra bibliotek, kan du läsa om Sommarhagen i den stora och vackra boken Hemma hos författare, konstnärer, kompositörer i Norden. I Frösökrönikan nr 4 skriver Inger Edgren-Osterman om ett fint barndomsminne från våren 1937, Sommarhagens egen hemsida berättar om huset och i Antikvärlden finns artikeln Stig in i Sommarhagen, ett drömhem från 1914.

Det har blivit hunnit bli många inlägg här på bloggen om Wilhelm Peterson-BergerOch Jamtli Bildarkiv bjuder på de här bilderna från Sommarhagen.

Read Full Post »

 

”Herri Ansättbya går skåttjen te kness!” D v s i Ansättenbyn växer daggkåpan upp till knäna. Plantorna stöttar varann, de bildar en daggkåpeskog där i fjällbyns sydsluttning. Skåttjen är den jämtländska benämningen, Marikåpe heter den på norska. Örten är helgad åt jungfru Maria – den kan nämligen sätta frukt utan befruktning. Daggkåpebladen – hur har de inte inspirerat målare och poeter! Devor lögar sig i morgondiset i blommans lilla tjärn. Vattenpärlan som glittar i bladets botten är en vätska som örten själv utsöndrar.

 

daggkåpa

Ur Fägringar (1992) av Berta Magnusson.

Hon hyllar i sin bok om växter ”det som spirar, växer, blommar och doftar under himmelskupan. Utan grönska, utan träd, blomster och blad skulle vi människor gå under. Ut människa! Gå barfota i gräset medan sommaren varar. Du kan inte rycka tiden i mantelfållen och hålla den kvar”.

Och devor är mytologiska luftandar, för den som liksom jag inte visste det!

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: