Hammerdalsmåle

Vintern 1981-82 träffades en studiecirkel i Grenås för att prata Hammerdalsmåle, och lyckligtvis spelades samtalen in. Mer än trettio år senare kan vi lyssna till de olika deltagarna när de pratar om gamla arbetsmetoder, som konsten att göra permjöl, när de läser dikt, minns gamla ord- och räkneramsor och sjunger en och annan visa.

När studiecirkeln avslutas hoppas den som berättar att de henn som ma ha gjort kommer att få något värde i framtiden. Och visst har det ett värde. Det är ett otroligt fint tidsdokument, inte bara för att en dialekt finns bevarad på det här sättet, utan också för att man får lära sig om livet i trakten förr och, inte minst, får lyssna till personer som inte längre finns kvar.

Stort tack Strömsunds bibliotek, för att ni förde över Hammerdalsmåle från kassett till mp3 så att den finns att låna som ljudbok!

En bok om Hammerdalsmåle finns också, skriven av Vidar Reinhammar, 1981.

Read Full Post »

Gamla Östersund 2015

För 78:e gången kommer nu Föreningen Gamla Östersunds årsskrift, läsfest för alla intresserade av stadens historia!

Det återkommande inslaget Melanders minnen handlar den här gången om ståndspersoner i 1850-talets Östersund, rättframt beskrivna av Adolf Emil Melander.

Gamla Östersund 2015 berättar vidare bland annat om östersundsjazzens 1940-tal, ångsågarnas historia, Musikveckan, stadsplaner och Aktiebolaget Jemtlands Godtemplarbank. Porträtteras gör Bo Victor, Ulla Tham och Nils H Lundgren.
Som alltid bjuds här ett riktigt fint, främst äldre, bildmaterial. I år uppmärksammas också en bildutställning om gamla Hornsberg på Frösön, vars bilder är väl värda att försjunka i.

Framsidan visar den byggnad som nu ersatt det nedbrunna Centralpalatset.

Baksidan pryds av arkitekten Knut Gyllencreutz grundritning från 1902 av det vackra Centralpalatset: ritning till nybyggnad å tomten n:o 11 vid Prestgatan i Östersund.

Bloggen har skrivit om Centralpalatset tidigare.

Read Full Post »

Det sköna Jämtland

I lördags kunde vi på Östersunds bibliotek höra Kjell Albin Abrahamson berätta om sin bok om Victor Hugo Wickström. Blogginlägg om Att sticka ut kommer förstås framöver!

Det sköna Jämtland är ett litet turist-album utgifvet af Jämtlandsposten år 1897. Victor Hugo Wickström inleder med Några ”turistreflexioner”, och skriver så här om den jämtländska luften:

Gå ut i Guds fria natur, pusta ut ur dina lungor verkstadens, kontorets eller skrifrummets kvalm och fyll dem sedan, sakta, sakta, med fjällvindarnas rena fläktar, och du skall finna, när du gör detta medvetet, huru du tycker dig dricka en dryck, härlig, djup, doftande och ren som gudarnas nektar! Ur omätliga, aldrig tömda skålar bjuder dig denna natur från alla håll ett förlossande, upplyftande lifselixir. Drick det! Drick djupt och länge!

Albumets svartvita fotografier visar ett fint urval glimtar från landskapet, med många vattenfall och fjäll. Den avslutande annonsafdelningen är ovanligt lockande, med vackert formgiven reklam mestadels för hotell, men också för sådant som öl-sorter och pels-varor!

Read Full Post »

Lundsjövägen

Den gamla Lundsjövägen, i Krokoms kommun, har funnits i 400 år. Vägens historia är värd att vårda, skriver Berta Magnusson i förordet till Lundsjövägen : texter av Skrivande kvinnor, 2005.

Här berättar sex kvinnor bland annat om om mordet i Kallkällan och det otäcka som hände Årsild vid Oxbäcken, om oknytt, om Aksel Lindströms jordkula och om Lapp-Nils, som bar människor genom sorger och mörker med sin kvartsfiol, med Berta Magnussons ord. Några av bidragen är handskrivna dikter och skriften avslutas med en av Rune Mats tonsatt visa, En gammal väg berättar.

Vi har tidigare bloggat om Skrivande kvinnor i Jämtland och deras Ordvävar!

Read Full Post »

Om vi slutar vara här

Projektet Konstgödning har, som vi skrivit om tidigare, genomförts i länets alla kommuner. De olika delprojekten resulterade i allt från musik, böcker och dans, till graffiti, dokumentation av ett naturreservat och en ryaknuten kartmatta från Hallen.

För Skyttmon och Ragunda blev det en bok, men ingen vanlig bok. Från början tänkte konstnären Helene Gedda skriva om skogens betydelse, men längs vägen ändrade hennes projekt riktning, från skogen till platsen. På så vis blev det en bok som på flera sätt knyter an till Clara Bodén och hennes Lgh + bil + allt jag har och äger.

Om vi slutar vara här, 2015, är lika mycket Helene Geddas dagbok och tankar från projekttiden, som några skyttmobors svar på frågor som Vad betyder Skyttmon för dig och Vem passar att bo här? Här blandas också korta handskrivna notiser från bybornas vardag med citat från diverse skribenter om land och stad och normer.

Fotografierna är tagna av byborna och hela boken är smyckad med blomblad, bokmärken och annat fint, i ett slags collageteknik. Omslaget avslöjar som synes inte att det handlar om en by i östra Jämtland, utan är istället ett litet handbundet konstverk!

Om vi slutar vara här finns också att läsa i sin helhet på nätet.

Vill du också läsa om de vackra träslott som Skyttmon kanske mest är känt för?
I boken Tolv hus finns kapitlet Skyttmon : salsbyggnad, med ritningar, foton och fakta. Och i ett avsnitt av serien Svenska hus får du följa med till Skyttmon!

Read Full Post »

Henning Mankell

Henning Mankell har avlidit. Vi minns honom gärna här i bloggen genom några rader om böckerna som anknyter till länet.

Bloggaren får lov att bli lite personlig. Jag jobbade på biblioteket i Sveg när den första Wallander-boken kom och fick då av svegsbor höra att författaren växt upp där. Nyfiken tog jag och läste hans tidiga romaner, bland annat Vettvillingen och Fångvårdskolonin som försvann som utspelas i och i närheten av en liten köping i norra Sverige. Sveg lär ha varit förebilden. De var bra, tyckte jag.

Av allt jag har läst av Mankell tycker jag nog ändå allra mest om hans fyra fina ungdomsböcker om pojken Joel, hans liv och drömmar i ett samhälle som helt klart går att känna igen som Sveg, med järnvägsbron och allt. Härjedalen är för övrigt också miljön i den fristående kriminalromanen Danslärarens återkomst.

Här en liten del av allt det som har skrivits efter hans död:
Mankell var större än han själv förstod ur Dagens Nyheter 
Svenska dagbladets samlade artiklar om Henning Mankell

Foto: Line Ikse Bergman.

Read Full Post »

Fem år

Idag fyller bloggen fem år. Tack alla ni som läser!
Det första blygsamma inlägget hette Jämtland på den litterära kartan och det har nu allt som allt blivit 862 stycken. De allra mest lästa inläggen berättar bland annat om böcker om härjedalingen Stor-Per Svensa, gårdar och folk i Vänsjö, gamla Östersund, jämtländska ångbåtsbryggor och Mattmars hotell, och om Erik Erikssons fina dokumentärfilm om den sista flottningen i Indalsälven.

Read Full Post »

Kluks kvinnor berättar

Projektet Konstgödning tar hjälp av kulturen för att stärka landsbygden. I länets åtta kommuner har mindre orter engagerats i olika konstnärliga projekt och för Krokoms del har det resulterat i den läsvärda boken Kluks kvinnor berättar, 2015.

Bakom idén står Martin Johansson, känd bland annat från Jämtlands Kulturkompani och för teatern Strindberg, Strindberg (och så vi). Nio kvinnor berättar här mycket personligt om sina liv i en bygd, om att växa upp i eller att flytta till Kluk, om sina barndomsminnen, om kulturkrockar, tankar om manligt och kvinnligt, och mycket annat. Texterna flätas samman till ett slags drama. Och a Brita, hu skriv på jamska!

Martin Johansson sammanfattar fint:

Kluks kvinnor berättar är en unik erfarenhetsresa utan synligt slut, i konsten att våga skriva om och berätta sina innersta tankar för andra människor. Ett sammanhang där vi närmar oss varandra med respekt och förtroende och där den muntliga traditionen upprätthålls. Kluks kvinnor berättar är som det jämtländska ordet ”hövuln”, en andlös tid, där vi kan vara oss själva fullt ut.

Read Full Post »