Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2016

Till fjälls i påsk

Bloggen önskar Glad påsk! med en liten film från 1939. Från huvudstaden tar fjällturisterna tåget till Åre. Där går, från Skutans topp ned i dalen, störtloppet Årebragden av stapeln, och curlingspelet idkas med iver och intresse. I Storlien har högfjällshotellet fått en stor tillbyggnad och i slalombacken syns bland andra prins Carl Johan. Se 4 minuter och 35 sekunder fina bilder med tidstypisk munter berättarröst!

Annonser

Read Full Post »

Stugukrönika 2015

Stugukrönika 2015I Stugukrönika 2015 kan du följa med på en tidsresa genom Stuguns äldre bebyggelse.

Du kan läsa om den tidiga nykterhetsrörelsen, om Näveredes kraftverksbygge, om bondsonen från Mårdsjön som blev baptistpastor i Chicago, om spåntak, om tornsvalor och landstormare under andra världskriget och mycket mer. Nutiden finns också skildrad här, i texter om bland annat Sörsias byalag och kyrkorenovering.

Förutom ett riktigt fint urval artiklar, bjuder den 62:a årgången av Stuguns hembygdsförenings krönika på sedvanliga församlingsfakta, året i bilder och både sport- och väderkrönika!

Read Full Post »

Äntligen

Äntligen
har jag det hemgjorda handtaget
i min hand
Ytterdörren knarrar
mitt hjärta dunkar
vill spränga sig ut
av sprudlande glädje
Jag vill krama
detta fattiga gamla hus
ta det i min famn
Snart sitter jag på pallen
framför ”klafreströmsspisen”
hör björkvedens sprakande
och köksklockans tickande
Jag förnimmer doften
av upphängda bellingar
torkat inälvsfett och köttkok
Skoltiden är slut
alla tårvåta kuddkvällar
all svidande längtan
Äntligen hemma

Ur Doft av näver och ene (2004) av Lajla Johansson.

Read Full Post »

Inlåst

Mörkret kom så plötsligt
Alla lampor släcktes
och en nyckel vreds om i låset
På golvet stod en pisshink
för nattens eventuella behov
Jag låg i min säng och önskade
att jag inte hade någon mage
men där fanns någonting som knorrade
nedanför naveln
tarmarna skvalpade
som vågor i höststorm
Jag tyckte mig höra
tolv flickhjärtan slå
som väckarklockor omkring mig
Tretton flickhjärtan
långt från mor och far
Någon natt hände det
att jag somnade
med min hand
i min närmaste sängkamrats
lika längtansfulla näve
fuktig av tårar

Ur Doft av näver och ene (2004) av Lajla Johansson.

Read Full Post »

skoltidHelt ny är den här innehållsrika boken med undertiteln minnesbilder från samernas skoltid.

Tio personliga berättelser om att gå på nomadskola, och också arbetsstuga, samsas här med kapitel om den samiska skolhistorien.

Den byggde på rasbiologiska idéer och med nomadskolorna tvingades barnen dessutom att tidigt lämna sin familj. I äldre tider hade exempelvis kringvandrande kateketer undervisat barnen hemmavid.

”När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och jag har ännu inte kommit tillbaka” är en både läsvärd och vackert formgiven bok.

Per Gustav Sparrock från Hotagen gick sina första år i nomadskolan i Håkafot, med undervisning på samiska, för att sedan fortsätta i Änge, där det var svenska som gällde. Det är inga fina minnen han har att dela med sig av. Hem fick barnen bara komma till jul, och någon gång till påsk. Det var dåligt med mat på skolan, och barnen fick stryk av både lärare och präster. Med sig ut i livet fick Per Gustav en försämrad hörsel som följd av alla slag, och han minns inget roligt från sin skoltid.

Nomadskolorna för fjällsamernas barn drevs under åren 1913-1962 och är inget stolt kapitel i kyrkans historia. En möjlig väg till försoning är den här boken, utgiven av Svenska kyrkan och försedd med förord av både ärkebiskop och ordförande i Samiska rådet i Svenska kyrkan.

Per Gustavs berättelse känns igen, när man läser de andras historier från andra nomadskolor. Det är hjärtskärande och viktig läsning. Här finns också ett och annat ljusare minne. Särskilt intressant är det, tycker bloggaren, att läsa Lars Thomassons kapitel om den brytningstid som kom när den samiska skolan moderniserades, och om hans tankar kring samisk tillhörighet.

Redaktörer är Kaisa Huuva och Ellacarin Blind.

Read Full Post »

Frostvikensamernas vinterflyttningarI en skrift från 2013 berättar Ingwar Åhrén om de mycket långa vinterflyttningar som samerna i Frostviken gjorde med sina renar. De använde betesmarker i centrala och östra Jämtland, men också i Västernorrland och Gävleborg.

I Frostvikensamernas vinterflyttningar skriver författaren om möjliga förklaringar till att de flyttade ända till kusten: ett sätt att slippa ifrån rovdjur, ett bättre klimat, en större marknad för att sälja sitt renkött, en möjlighet att det samiska landet faktiskt sträckte sig ända dit och att det därför var helt naturligt att röra sig mellan fjäll och hav.

Framförallt berättar skriften kunnigt om olika undersökningar och utredningar kring sedvanerätt och renbetestrakter, om flyttningsvägarna som här visas på kartor, och om den samiska närvaron på vinterbetesplatserna. Här får vi också följa Jonas Nilssons vårflyttning år 1939, en detaljerad och personlig skildring. Från Ljustorp nära Sundsvall, går färden genom Bredsjöskogarna, mot Graninge och Ramsele, över Silsjönäs och Jansjö i Backe, för att sluta vid Tåsjön, där renarna släpptes att vandra till fjälls.

Skriften är utgiven av Gaaltije.

Read Full Post »

Östersundsspelen 1938

I mars 1938 gick Östersundsspelen av stapeln. I hårt väder avgjordes slalomtävlingen i Gustavsbergsbacken, där Olle Rimfors hade satt banan. Backhoppningen tog Alpbacken hand om. En mycket kort men fin liten film! Fler gamla skidfilmer finns att se på sidan Olle Rimfors.

 

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: