Den dolda staden 3

För tredje gången guidar Malin Palmqvist och Sara Swedenmark läsaren runt i den dolda staden Östersund med omnejd. Människor har här delat med sig av sina personliga minnen av det som finns på en plats, men sällan syns eller nedtecknas.

Den dolda staden, 2018, bjuder på korta texter om händelser och minnen, från Norderåsen till Norderön. En grusväg mot Odenskog, en glänta nära Rödöbrön, Odenhallens parkering, 2:ans buss, Tysjöarna, flickskolan, Havremagasinet, Inlandsbanan. Här ryms alla tänkbara platser mellan pärmarna!

Läs om hur en Edith Piaf-sång kan föra en tillbaka i minnet till barndomens kliande ylle och skidutflykter, om invigningen av den då mycket moderna affären Blå center 1962, om styrdans, isvägar och kärlek. Precis som de tidigare bjuder också den här senaste Den dolda staden på riktigt fin läsning. Missa den inte.

Bloggen har skrivit om de tidigare böckerna i serien Den dolda staden.

Read Full Post »

Ljungå

Bloggen har tidigare skrivit om boken Ljungå : med och utan Staafar, 2014, av Bengt Brügge.

2018 kom Ljungå i sin tredje upplaga. Ett helt nytt inslag är Gunder Häggs ungdom, en tecknad bildserie berättad för Henry Eidmark och tecknad av Erik Hermansson. Den fanns med i veckotidningen Veckans äventyr, och utkom någon gång på 1940- eller 1950-talet!

Read Full Post »

Telefonstationen i Östersund

En bild från Digitalt museum visar telefonstationen på Kyrkgatan i Östersund. Televerkets vackra hus låg en gång i tiden alltså granne med en Shellmack.

En gammal telefonkatalog berättar mycket om sin tid och är dessutom rolig läsning för den historieintresserade! På Östersunds bibliotek kan du låna Jämtlands läns telefonkatalog från åren 1913-1974. I Gamla Östersund 1949 finns artikeln Några glimtar ur Jämtlands och Östersunds telefonhistoria av Sven Norgren och i Gamla Östersund 1974 ännu en artikel att läsa, När rikstelefonen kom till Östersund av Gunnar S. Svensson.

Read Full Post »

Espnässläkter

Yngve Espmark har sammanstält arkivmaterial från olika källor och resultatet är tre rejäla släktförteckningar. Vilket arbete han måste ha lagt ned! Bland alla namn och årtal finns ibland korta stycken som berättar om människor och liv. I förorden ger han en bakgrund till släkterna och tiden, och berättar om en bygd bebodd redan före digerdöden. Böckernas många sidor illustreras också av ett och annat personfotografi.

Östgårdssläkten i Espnäs, 2018, är en förteckning över ättlingarna till Mats Jöransson och h. h. Gölin Arvidsdotter, bönder på Östgården 1679-1712.

Risnässläkten i Espnäs, 2018, är en förteckning över ättlingar och anfäder till Hans Hindriksson och Märeta Jonsdotter, bönder i Risnäset 1807-1834.

Åtgårdssläkten i Espnäs, 2018, är en förteckning över ättlingarna till Jon Jensen och h. h. Märeta Göransdotter, de första åborna på Åtgården i Espnäs.

Read Full Post »

Bygdekrönikor

Hornsbergskrönikan 2018 bjuder på intressanta sidor om Livet i Frösödal, Aspnäsgatan, Södra Strandvägen, om gator som funnits och inte funnits, om en uppväxt på Villagatan, porträtt av Tecknar-Anders och mycket mer. Bloggaren är lite extra svag för just den här krönikan, för att den alltid delar med sig av fotografier man inte riktigt kan se sig mätt på! Här finns en bild från 1929 av Västervikssågen, där man vet hur det ser ut idag och kan spana efter vilka hus som finns kvar från då och hur det såg ut i landskapet.

Innehållsrik och fint illustrerad är Litsboken 2018. Här kan du läsa om allt från Spanska sjukan 1918 och vad sockenstämmoprotokollen berättar om livet för 200 år sedan, till kampen för Litsbacken och företaget KAPAB. Den 67:e årgången av Litsboken berättar bland mycket annat om en amerikansk filminspelning 1962, om IFK Lits 100 år, om en skolåterträff i Nyby, om folk och föreningar. Krönikan bjuder också på många fotografier från livet i Litsbygden idag.

Gamla Lugnvik 2018 spänner i sina texter över allt från olympiern Zandra Reppe till istrav i Brattbäcken 1941. Precis som med Hornsbergskrönikan är redaktionen för Gamla Lugnvik väldigt bra på att skildra sin gamla stadsdel i bild. Här kan läsaren se Lugnviks första hockerink och en av de tre mackar som en gång fanns. Nynäsmacken låg mellan dagens högstadieskola och sporthall. Och mackbilden är en fantastisk årsring, med PV-bilar och en cyklande man en solig vinterdag!

 

 

Read Full Post »

Berget

Det berg som idag mest förknippas med en omstridd skidtunnel i Gällö har en riktigt intressant historia.

Skriften Berget, 2017, har undertiteln historien om det hemliga försvarsprojektet i Gällö. När ett nytt storkrig anades efter mellankrigstidens försvarsnedskärningar, byggdes anläggningar för sammansättning och lagerhållning av ammunition.

I Gällö började i all hemlighet Berget i Viken omvandlas 1940, för att bara delvis färdigt tas i bruk 1942. Hela 155 personer arbetade där 1944. Viss verksamhet fanns kvar ända fram till 1998 och 2012 avhemligades anläggningen.

Läs om det olycksdrabbade bygget, om det arbete som utfördes i Berget och om hur allting fungerade i de olika rummen, om hemmafruar som sydde krutpåsar. Det imponerar att de anställda verkligen höll sina tystnadslöften och att det därför länge var höljt i dunkel vad som egentligen hände i de hemliga bergrummen.

Den läsvärda minnesskriften över Berget i Gällö är resultatet av en studiecirkel i ABF:s regi.

Read Full Post »

Östersunds kvinnokarta

Meja, Föreningen för kvinnohistoria och genusforskning, har gett ut Östersunds kvinnokarta, 2019.

Med kartan i handen kan vi följa i stadens kvinnliga pionjärers fotspår, lära nytt eller kanske påminnas om det vi har glömt.

Läs om landshövdingefruarna och deras insatser, de teaterbegåvade systrarna från Hedmansgården på Storgatan, de driftiga Lisa i Borgen och Wendela Smith, de konstnärer som utsmyckat staden, nutida entreprenörer och kända namn som Bodil Malmsten och Margaretaskolans Hanna Lindmark. Och Elin Kardell, bibliotekets första kvinnliga bibliotekarie, inte att förglömma!

Kvinnornas historia är stadens historia. Bara att läsa de korta raderna om varje kvinna är intressant nog, men att också vandra runt med skriften skapar en särskild känsla.

På omslagets framsida syns Alma Renborg, föreståndarinna och lärarinna på Flickskolan, och engagerad i det lokala Fredrika Bremer-förbundet.

Meja, Förening för kvinnohistoria och genusvetenskap, erbjuder på sin hemsida också databasen Jämtlandskvinnor, som är under uppbyggnad.

Read Full Post »

Bygdekrönikor

Många bygdekrönikor har anlänt utan att få plats här. Nu är det hög tid att skriva om dem, årsböckerna som blandar gammalt och nytt i ord och bild på fint vis.

Ravund 2018, av årgång 49, är fullmatad med intressant läsning. En längre artikel om bränderna sommaren 2018, samsas här med texter om märkliga turer kring 40-talsfilmen Hammarforsens brus, ridklubben Östjämtens historia, teateräventyret Dunderklumpen vid Döda fallet och mycket annat. Svartvita bilder illustrerar stämningsfullt Året var 1978 och vi får förklaringen till ortnamnet Kullsta. Boken bjuder också på årskrönika, kyrkokrönika och väderkrönika!

I Näsbygden 2017-2018 får nutiden ta störst plats. I korta personporträtt får vi läsa om de som flyttat in till och ut från Näsbygden, om företag, kultur och händelser. Läs bland annat om sångerskan Anna Hanning, om Ambjörn Sandlers uppväxt för 70 år sedan, om att vandra genom Kungsnäs, om skolskjutsar Östasjöss och om en amerikaemigrants anteckningar. Den läsvärda krönikan är rikt illustrerad med fotografier.

Ur innehållet till Stugukrönika 2018: emigranter från Målålandet, hemmansklyvningar, spanska sjukan, hembygdsföreningens tidsresa till karolinernas 1718, en vacker trädgård, en hundraårsfirande skidklubb och en äventyrscamp. Församlingsfakta, väderkrönika och lite bilnostalgi i form av 1950-talets samlarbilder bidrar också till en bra krönika.

Read Full Post »

Mötesplats

Än kan man hitta gamla blåvita stolpar längs en skogsbilväg.

Read Full Post »

Gamla Östersund 2018

Å, vilken imponerande 81:a årgång av Gamla Östersund. De nästan 250 sidorna bjuder på välskrivna texter och ett mycket fint bildmaterial.

Möt Tant Birgitta, den legendariska barnbibliotekarien Birgitta Lindahl, Christina Mattsson – frösöflicka i kulturvärldens virvlar, kompositören mm Olof Lindgren och folkskollärarinnan och rektorn Gunvor Larsson Utas. Lär känna Nikolaus Torgén, godtemplare, riksdagsman, affärsman och mycket mer, i ett riktigt intressant porträtt av en kraftfull person.

Gamla Östersund 2018 är fylld av texter om allt från dagens ÖFK och Nationalmuseum Jamtli, till spanska sjukans dagar och Östersunds tidigaste ”värstingar”. Läs om östersundsstudenter, högskolehistoria, Landsarkivet, Hushållningssällskapet och mer ändå. Och om du liksom jag har undrat över den gamla tegelbyggnaden nedanför Norra begravningsplatsen, får du svaret här. Huset byggdes som domsagoarkiv 1892.

Bloggaren fastnar lite extra för texten Minnen från uppväxten på Stadsgården, Odensala, under 1930-talet – syskonen Margit och Lennart Gidén berättar. Margareta Olsson har sammanställt syskonens texter om att växa upp på gården, gå på det som då hette Odensalaskolan och vistas på Iffelnäs sommarkoloni. Odensalagården är tyvärr riven, men björkallén finns ännu kvar.

Apropå det gamla Odensala, Föreningen Gamla Östersunds bildarkiv är en skatt. Här kan du försjunka i fotografier från gator och stadsdelar.

Bilder från Odensala visar hur det gamla Odensala en gång såg ut, med vackra gårdar och odlingsmark. Se till exempel hur det mellan nuvarande Tavelbäcksskolan och Odenhallen förr låg koloniträdgårdar! Och här går också att se hur Odensala omvandlades, när de nya husen byggdes.

Read Full Post »