Härjedalsrokoko under två sekler

När Härjedalens Fjällmuseum 2018-19 visade sin utställning Det blommar på fjället – den älskvärde Jöns Ljungberg och hans värld, föddes idén om en tvärvetenskaplig forskningsstudie. Tanken var att:

fördjupa kunskapen om Härjedalens träskärare och möbelmakare – dels som individuella konstnärer och konsthantverkare, dels i relation till det omgivande ekonomiska och sociala landskapet. Studien borde också peka på en längre utvecklingslinje – den som handlar om hantverkets plats i industrisamhället.

Härjedalsrokoko under två sekler, 2021, har undertiteln om schatullmakaren Jöns Ljungberg och hans landskap. Schatullmakare är ett äldre ord för möbelsnickare.

Bloggen har tidigare skrivit om Bosse Ymans bok Jöns Ljungberg och Härjedalens rokoko, 2018, som handlar om hela Ljungbergs tid och liv och skapande.

I den här boken anlägger fem författare var sitt forskarperspektiv när de skriver om Härjedalens rokoko från Älvros till Röros, om Jöns Ljungbergs metoder och om hans efterföljare, om snickarna, möblerna och hushållen i västra Härjedalen 1780 till 1870, och om Härjedalens medverkan på Baltiska utställningen. Bloggaren har inte tagit sig an den lärda texten, utan nöjt sig med att försjunka i det otroligt rika bildmaterialet. Bara se alla detaljer i korbågar, predikstolar, dörrar, takkronor, byråer, utdragssoffor… Blandat med fotografier av allt det vackra Jöns Ljungberg och hans efterföljare har skapat, finns också mängder av bilder som fint levandegör människor och miljöer.

Författarna är Maj-Britt Andersson, Olof Appelgren, Ola Hanneryd, Marianne Strandin och Marie Ulväng.

Read Full Post »

Berta Hansson

Berta Hansson, 2021, bjuder på en konstnärs liv i ord och bild. Akvareller och teckningar samsas här med Berta Hanssons egna korta texter om allt från barndomens somrar till minnen av fjällkorna.

I boken, med undertiteln Möten i hembygden, möter vi en rad äldre människor från hennes hemtrakt i Hammerdal. Läs om och se bilder på n´ Ol´ Persa i Ejde, Bertas käraste modell, och många fler, porträtterade med ömsint blick.

Den fina bokens baksida rymmer de här två citaten:

Hur börjar ett målarliv? I mitt fall kanske på barndomens källarbacke med solnedgångar över fjällen så sköna att de måste förevigas. Eller under långa, höstliga getardagar med bländvita fjällkor på smaragdgröna ängar.

När det gäller den åldrade människan är det det värnlösa och oskyddade nakna som gripit mig mest. Så som jag mött det hos grannar och vänner i stugorna i min hembygd under flitiga besök.

Boken är sammanställd och redigerad av Gunilla Carlstedt och Christian Åkerlund.

Bloggens tidigare inlägg om Berta Hansson hittar du här.

Read Full Post »

Kåre Henriksson

Den uppskattade konstnären Kåre Henriksson lämnade oss i december.

I boken Träd och vind, 2004, skriver Christer B. Jarlås en introduktion med titeln Det lustfyllda måleriet. Han berättar om Kåre Henrikssons många sidor: fotbollsspelaren, konstnären som under många år skapade Storsjöyrans affischer, pedagogen på Konstakademien i Trondheim, den skapande konstnären som aldrig var något flitig utställare.

Kåre Henrikssons målningar i olja och äggoljetempera, och etsningar, fyller sedan merparten av boken.

I texten Bortfraktade minnen berättar konstnären själv, med mycket fin tidsfärg, om sin uppväxt, om de viktiga åren på Fria målarskolan i Halmstad och mycket mer. Och han kunde verkligen skriva också. Början på Bortfraktade minnen finns att läsa även här, på tidskriften Balders hemsida.

Den vackra och läsvärda boken avslutas med konstnärens text Jag tänker på Monet och föremålens sanna värde, skriven på tåget mellan Östersund och Trondheim, och en tidslinje över sådant som utställningar och stipendier.

Kåre Henriksson bidrog också med teckningar till barnboken Barnen på Kjeåsen, 1990, av Gerda Sundström.

Read Full Post »

Örjan Noring

Konstnären Örjan Noring (1920-1988) föddes i Gärde by, Hackås. Han inspirerades redan som barn av Hackås kyrkas medeltida väggmålningar och uppmuntrades att både teckna och följa distanskurser i teckning. En reklamkurs i Stockholm blev den första av många konstskolor för honom. Bokens Tidslinje och Levnadslopp imponerar, med målarskolor som Grünewalds och med många utställningar.

Örjan Noring, 2020, har undertiteln Att tala från hjärtat och däri känna glädje. Boken består till största delen av en biografi skriven av Kajsa Willemark, med ett slösande rikt bildmaterial. Örjan Norings färger är starka och penseldragen kraftfulla. Läs om en konstnär som är djupt förankrad i sin bygd och som i sina målningar berättar med både vemod och humor om människor, hus och natur.  Han beskrev själv syftet med sin konst:

ett jordnära bildskapande där människor kan uppleva igenkännande och identifikation och däri känna glädje.

Bokens biografi följer hans liv som konstnär och människa. Här finns utdrag ur brev, de tidiga reklambilderna, citat från recensioner, rader om brodern Einar och om konstnärsvännerna, och mycket mer. Upptäck en välskriven, vacker och inspirerande bok, med mängder av bilder att tycka om.

Susanna Slöör har skrivit ett förord om betydelsen av Arvet efter Färg och form, Christina Wistman artikeln En konstnär med ett tydligt någonstans och Rolf Anderzon har fotograferat.

Read Full Post »

Det har kommit ett brev

Karin Härjegård har än en gång utgått från ett verkligt människoöde och diktat vidare kring det, när hon skrivit sin tredje roman.

I Det har kommit ett brev, 2019, får vi följa Margareta Olofsdotters resa från Rörön i Jämtland till Seattle i Amerika. Margareta går hemma på gården och i buan. När Johan reste till Amerika frågade han om hon ville komma efter. Margareta har gett upp hoppet, men efter nio år kommer det till sist brev. Först får grannen frågan om Nygårdens Margareta fortfarande är ogift? Det är hon och i nästa brev frågar Johan om hon vill komma till Seattle och gifta sig med honom.

Det är inte lätt att ta farväl av familjen, men när hon efter en lång resa kliver av tåget i Seattle är det Johan och hon. Året är 1902. De bygger och driver en gård i Breidablick, får barn, drabbas av sorg.

Som barn kunde inte Margareta låta bli mammas vävstol. Hon tog alla tillfällen att väva och hade tidigt blick för färger och mönster. I Seattle längtar hon alltid hem till Sverige och hon längtar efter att väva. När sorgen drabbar hårt ber hon den händige Johan att bygga henne en vävstol. Det som sedan händer är en riktig framgångssaga. Hennes mattor och vävar blir omtalade, hon får beställningar och hedersamma uppdrag som föreläsare och lärare. Tillsammans skapar John och Margaret Bergman också nya vävstolar och får patent på dem. Det är inte alltid lätt att välja bort familjelivet, men vävningen är viktig för henne. Vid vävstolen känner hon sig hel.

Karin Härjegård har skrivit en gripande berättelse om längtan och skapande. En riktigt fin detalj i hennes väv är att hon har gett bokens stycken titlarna Varp och inslag, Skyttel och Stadkant.

I boken Snilleriket kan du också läsa om konstväverskan Margareta Bergman.

Read Full Post »

Jämtländsk folkkonst

Karin Zidéns och Örjan Bertilssons första bok tillsammans var Rokokomålaren Anders Berglin, 2014. Nu har de tagit sig an den så kallade Hagaverkstaden i Lockne, och som de har gjort det!

Med stor kärlek till folkkonsten och kunskap om vår kulturhistoria, berättar de här om föremålen, människorna som skapade dem och människorna som ägde dem. De praktfulla jämtlandsskåpen dominerar förstås, men här finns också annat, som slädar och klockfordral.

De tre målarna verksamma i Hagaverkstaden, Bertil Andersson, Anders Bertilsson och Olof Andersson Hallberg, porträtteras här tillsammans med sina skåp. Texterna hjälper läsaren så fint att verkligen uppleva skåpen, fördjupa sig i detaljer och också lära sig mer om det liv som levdes de här åren, från det sena 1790-talet till 1800-talets mitt.

Ljusblå botten, draperier, rosetter och marmoreringar, det är oftast så ett typiskt jämtlandsskåp ser ut. Men här får vi se hur de ändå skiljer sig åt! Se detaljer, som dekorerade mittlinjer, förgyllda tandlister, en målad domherre där och ett rakt krön där. Det är en fröjd att vända sida i den här vackert formgivna boken, och se och lära sig.

Boken avslutas med kapitel om samtida konsthantverkare och målare, som draperimålaren Olof Olofsson, som tidigare inte varit identifierad.

Jämtländsk folkkonst, 2019, har undertiteln Hagamålarna och hantverkare i Lockne.

Författarna stod som värdiga vinnare av Årets bok när The Collector’s Awards 2020 delade ut sina priser på Antikmässan. Läs motiveringen här!

Read Full Post »

Jöns Ljungberg och Härjedalens rokoko

Bosse Ymans bok om träsnidaren, möbelsnickaren och kyrkodekoratören Jöns Andersson Ljungberg (1736-1818) är ett praktverk.

I Jöns Ljungberg och Härjedalens rokoko, 2018, berättar han om bondsonen från Ljungdalen, som kom att skapa en helt egen stil. Jöns studiebegåvning och händighet med trä upptäcktes tidigt och tjugo år gammal fick han chansen att resa till Stockholm. Där gick han fyra år i lära hos en schatullmakare, men gick sedan en annan väg än den vanliga, som vandrande gesäll.

Han vandrade istället den långa vägen hem till Härjedalen, för att leva där resten av sitt liv.

På Ljusnedals bruksherrgård var han välkänd och välkommen. Nu fanns för patronessan Christina Hansdotter chansen att förfina sitt möbelbestånd med fanérbyrå, spelbord, stolar, kabinettskåp. Jöns Ljungberg fick som snickarlärling visa vad han kunde och han imponerade. Predikstolen i Vemdalens kyrka blev sedan det första av många uppdrag för kyrkan. Han skapade sedan hela livet, även om han de sista aktiva åren arbetade som gränstullare i Funäsdalen.

Bloggaren är djupt tagen av att så här samlat få se resultatet av hans härjedalsrokoko, inte minst kyrkoinredningar, med dörrar, nummertavlor, ljuskronor. Bosse Yman beskriver stilen som flödande, färgsprakande och fantasirik. Bara se korbågen i Hede kyrka!

Texten imponerar lika mycket. Berättelsen om Jöns Ljungberg är också berättelsen om livet i 1750-talets Stockholm, om livet i Härjedalen de här åren, om viktiga människor i hans uppväxt och kring bruket, om hans familj.

Boken avslutas med sidor om en rad efterföljare och med det läsvärda kapitlet Härjedalsrokokon som identitetsbärande kulturarv av Jon Suul, på norska. Jöns Ljungberg är välkänd på andra sidan gränsen och bland hans arbeten där finns Hjortkapellet vid Röros kyrka.

Bakom den vackert formgivna boken står fotografen Joachim Lagercrantz och Yvonne Olsson.

Boken nominerades förresten välförtjänt till Årets bok på Collectors Award 2019, antikbranschens Oscar.

Read Full Post »

Åsa och Jan ser på sta´n

År 1949 kom bilderboken Åsa och Jan ser på sta´n för första gången. Texten skrevs av den legendariske journalisten Carl Melin, signaturen Carmen i ÖP, och bilderna skapades av reklamtecknaren Kjell Andersson.

På rim berättas historien om syskonparet som åker med bussen från landet in till Östersund. Det är inte lite de hinner med under sin dag, från att gå upp i rådhusets torn där en rödbeta satt opp och ner till att gå både på badhuset och travet.

Föreningen Gamla Östersund gav förra året ut den här charmiga boken i ny upplaga, med ett fint förord av LO Rindberg.

Read Full Post »

Fågeln i mig flyger vart den vill

Inspirerad av konstnärinnan Berta Hanssons bilder, brev och dagböcker har Sara Lundberg skapat en vacker och gripande bildroman.

Hon berättar i bild och text om Bertas uppväxt på gården i Hammerdal. Pappa jobbar hårt och mamma ligger sjuk i tuberkulos.

Redan som liten längtar Berta bort, till någonstans där hon får vara den hon är. Hon måste förstås hjälpa till hemma, men egentligen vill hon bara rita. I skolan kan hon helt enkelt inte rita som magistern vill, men hos korna med skissblocket, och med uppmuntran från både mamma och morbror Johan, håller hon drömmen vid liv. Hon vill bli konstnär, men hur ska drömmen bli verklighet?

Fågeln i mig flyger vart den vill, 2017, är en ungdomsbok som passar alla åldrar. Den rymmer också ett fint efterord om Berta Hansson, med fotografier från hennes liv och ett par konstverk.

Här hittar ni all litteratur om och av Berta Hansson som finns att låna på vårt bibliotek.

Read Full Post »

De helt unika ljusstakarna i Vemdalens kyrka

Jan-Eric Håkansson visar oss i sin bok de vackra och ovanliga smidesljusstakar som pryder Vemdalens kyrka.

Han berättar kort och läsvärt om upphovsmännen. Konstnären som ritade och formgav ljusstakarna var Richard Ekman, som också tecknat Vemdalens kyrka till boken Våra kyrkor, 1936.

Konstsmeden var Axel Stridsberg och hans märkliga väg gick från Flodakolonin till ett liv som tusenkonstnär.

Fotografier på ljusstakarna i bänkar, på väggar och på läktarens räcke fyller sedan den här lilla fina boken.

De helt unika ljusstakarna i Vemdalens kyrka, 2017, avslutas med sidor som bland annat bjuder på text och noter till Vemdalens brudmarsch och bilder från högmässan 2013, vid kyrkans firade av sitt 250-årsjubileum.

Read Full Post »