Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Litteratur’ Category

En passares betraktelserJonna Ericsson har skrivit en bok för jägare och vanligt folk som kanske känner en jägare.

En passares betraktelser och gamla  godingar från södra Jämtland, 2019, är ingen traditionell jaktbok. Här bjuder författaren istället på minnen från älgpassen i trakten kring Rätansböle, ett och annat recept, och många fina fotografier från förr och nu.

Hon skriver levande och personligt om den första älgen, om trotjänarpass och hundar. Och hon minns hur jaktintresset väcktes. Vi är nog många som kan känna igen just det som ett ljust minne från vår barndom, att vara med och ta reda på älgköttet som kom hem i baljor, att skriva små lappar om vilket kött fryspåsen innehöll.

De gamla godingarna är jakthistorier från Böle jaktlag. Läs om jämthunden Rex som föll ned i en klippskreva, om doktorn som försov sig, om vad som hände när länsman på 1950-talet kom för vapenlicenskontroll och två gubbar satt där med olagliga gamla armévapen!

Read Full Post »

Bygdekrönikor

Året har vänt mot höst, men än finns flera bygdekrönikor kvar att skriva om.

I Oviks- och Myssjöbygden 2018 kan du läsa om allt från Bröderna Olssons tegelbruk i Borgvik till klimateffekter på Oviksfjällen. Lär känna kyrkoherde Laurentius Edvall och stenhuggare Ryman, Gunnar i Västnor och årets företagare Christoffer. Här finns mycket fin läsning om bygden idag, som handlar om Fröjdholmen, konstföreningen och kammarorkestern. Krönikan är av årgång 62.

Aspås socken 2018 innehåller texter om Amerikabesök, Aspåsminnen, Björnstenen i Näversjön, kungörelser från 1888, skolkök och mängder av nedslag i dagens Aspås. Möt fyra vördnadsvärda 90-årsjubilarer och en ung skogsentreprenör, i en fullmatad trettiosjunde årgång. Bloggaren gillar särskilt artikeln Alla dessa lador i Aspåsbygden, med riktigt vackra bilder.

Hammerdalskrönikan 2018 är av årgång 71. Krönikan bjuder på längre läsvärda artiklar som berättar om Hammerdal på 1950- och 60-talet, om Gisselås försöksgård och om Flygfält 27 i Hallviken. Läs också bland annat om luffare och resande i Sikås på 1930-talet, Hammerdalsynglingar vid Frösö trivialskola, länets skidpappa Erik Lundgren och om att som barn vara med när Rumpan går!

Bygdekrönikor

Read Full Post »

Bosse Ymans bok om träsnidaren, möbelsnickaren och kyrkodekoratören Jöns Andersson Ljungberg (1736-1818) är ett praktverk.

I Jöns Ljungberg och Härjedalens rokoko, 2018, berättar han om bondsonen från Ljungdalen, som kom att skapa en helt egen stil. Jöns studiebegåvning och händighet med trä upptäcktes tidigt och tjugo år gammal fick han chansen att resa till Stockholm. Där gick han fyra år i lära hos en schatullmakare, men gick sedan en annan väg än den vanliga, som vandrande gesäll.

Han vandrade istället den långa vägen hem till Härjedalen, för att leva där resten av sitt liv.

På Ljusnedals bruksherrgård var han välkänd och välkommen. Nu fanns för patronessan Christina Hansdotter chansen att förfina sitt möbelbestånd med fanérbyrå, spelbord, stolar, kabinettskåp. Jöns Ljungberg fick som snickarlärling visa vad han kunde och han imponerade. Predikstolen i Vemdalens kyrka blev sedan det första av många uppdrag för kyrkan. Han skapade sedan hela livet, även om han de sista aktiva åren arbetade som gränstullare i Funäsdalen.

Bloggaren är djupt tagen av att så här samlat få se resultatet av hans härjedalsrokoko, inte minst kyrkoinredningar, med dörrar, nummertavlor, ljuskronor. Bosse Yman beskriver stilen som flödande, färgsprakande och fantasirik. Bara se korbågen i Hede kyrka!

Texten imponerar lika mycket. Berättelsen om Jöns Ljungberg är också berättelsen om livet i 1750-talets Stockholm, om livet i Härjedalen de här åren, om viktiga människor i hans uppväxt och kring bruket, om hans familj.

Boken avslutas med sidor om en rad efterföljare och med det läsvärda kapitlet Härjedalsrokokon som identitetsbärande kulturarv av Jon Suul, på norska. Jöns Ljungberg är välkänd på andra sidan gränsen och bland hans arbeten där finns Hjortkapellet vid Röros kyrka.

Bakom den vackert formgivna boken står fotografen Joachim Lagercrantz och Yvonne Olsson.

Boken nominerades förresten välförtjänt till Årets bokCollectors Award 2019, antikbranschens Oscar.

Read Full Post »

Humle

Humlestör

Enligt åldriga sagesmän var humleodling rätt vanligt förekommande en bit in i 1800-talets början – förekom väl inte i någon större omfattning – liten husbehovsodling torde vara den riktigaste benämningen för denna odling. I regel så brukade dylik odling oftast förekomma intill någon för långvarigt solsken utsatt vägg.

Några rader från Ragunda av Erik Jonas Lindberg (1979), som svar på en frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

Läs hela skriften Humleodling och brygd.

Read Full Post »

Bygdekrönikor

Sundsjökrönikan 2018 bjuder på artiklar om förra sommarens bränder, Erik Taflins fantastiska liv och luffarslöjd, en triathlonvinnare, en jakthistoria och en releasekonsert. I krönikans 59:e årgång ryms som tidigare förenings- och församlingsfakta och det utförliga Året i Norlbygda i bild. Förordet beskriver fint:

‘Sundsjökrönikan’ är nog ungefär som vårt minne: Fantastiskt men selektivt. Det fina med Sundsjökrönikans selektiva minne är att det är kollektivt och evigt.

I Bodsjöboken 2018 kan vi läsa om de radikala bröderna och byggrallarna ”Höglundarna”, om John och Matilda i Strången och Oskar Berg. Bland mycket annat läsvärt, om allt från rathögen till spanska sjukan, finns en längre artikel om barnkolonin Åsa i Halland. Det var dit barn från Bräcke och Revsund fick åka, och texten berättar om glädje och hemlängtan i tidigt 1960-tal.

Ur innehållet till Revsunds årskrönika 2018: Pilgrimstads mammut, Lions-historia, Stavre-Bua, skidtunneln, Gällö växeltelefonstation och annat intressant. Promenad genom Döviken på 50 och 60-talet fortsätter här med en fin del 2 och vi får veta mer om Revsundslisten, Nordens äldsta textil som hittats ovan jord. Ångtrycket, medlemsblad för ångbåten Alma af Stafre finns också att läsa här.

Bygdekrönikor

Read Full Post »

Den dolda stadenFör tredje gången guidar Malin Palmqvist och Sara Swedenmark läsaren runt i den dolda staden Östersund med omnejd. Människor har här delat med sig av sina personliga minnen av det som finns på en plats, men sällan syns eller nedtecknas.

Den dolda staden, 2018, bjuder på korta texter om händelser och minnen, från Norderåsen till Norderön. En grusväg mot Odenskog, en glänta nära Rödöbrön, Odenhallens parkering, 2:ans buss, Tysjöarna, flickskolan, Havremagasinet, Inlandsbanan. Här ryms alla tänkbara platser mellan pärmarna!

Läs om hur en Edith Piaf-sång kan föra en tillbaka i minnet till barndomens kliande ylle och skidutflykter, om invigningen av den då mycket moderna affären Blå center 1962, om styrdans, isvägar och kärlek. Precis som de tidigare bjuder också den här senaste Den dolda staden på riktigt fin läsning. Missa den inte.

Bloggen har skrivit om de tidigare böckerna i serien Den dolda staden.

Read Full Post »

Bloggen har tidigare skrivit om boken Ljungå : med och utan Staafar, 2014, av Bengt Brügge.

2018 kom Ljungå i sin tredje upplaga. Ett helt nytt inslag är Gunder Häggs ungdom, en tecknad bildserie berättad för Henry Eidmark och tecknad av Erik Hermansson. Den fanns med i veckotidningen Veckans äventyr, och utkom någon gång på 1940- eller 1950-talet!

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: