Feeds:
Inlägg
Kommentarer

JämtlandsträdgårenI Gård & torp nr 5 2020 finns en sex sidor lång och väldans fin artikel om historien bakom ett frökvitto.

Svante Helmbaek Tirén på Klasgården i Hoverberg skriver:

Att leta spår efter hur man odlade och skötte sina gårdar i Jämtland förr är ett sätt att komma nära människornas vardag. Vad som fanns i trädgårdarna berättar inte bara om vad man åt, utan även om skiftande livsvillkor, lokala traditioner och kontakter med omvärlden.

Den handskrivna frönota skribenten hittade på sin släktgård fick honom att just leta spår. I sin text berättar han både om sin gård och allmänt om jämtländsk odlingshistoria. Artikeln är vackert illustrerad med gamla fotografier och frökataloger, och frökvittots alla blommor och grönsaker finns listade här. Och visst kan man känna lite längtan, efter karmosinröda rädisor och mörkröd tulpanvallmo, den vackraste af alla Vallmo!

Nu kan vi glädjas åt att Föreningen Gamla Östersund på sin youtubesida har lagt ut flera gamla filmer. Här ser vi en av dem:

Mejerifilmen berättar om mejerinäringens historia i Jämtland, för att sedan visa arbetet i det då mycket moderna mejeriet i Östersund.  Vi får följa mjölkens väg till smör, ost och messmör, och också se hur allt från matbröd till tårtor bakas i mejeriföreningens bageri.

När mjölkbilen kommer till familjen Wikberg i Måläng, tar de inte bara med sig mjölken utan också familjens beställning av varor. Genom depåhandeln, föreningens specialservice till sin medlemmar, kommer sedan varorna med nästa mjölkbil. Här beställs allt från socker och smör till blåbyxor!

Folk, vackra vyer, Fjällbryntburkar, lanthandeln i Oviken, Redskapshandeln. Filmbilderna är av allra finaste slag, precis som musiken och speakerrösten! Filmpärlan är 25 minuter och 57 sekunder lång. Och om bloggaren förstått rätt, så är filmen från 1964.

Bloggen har tidigare skrivit om boken Från bymejeri till storindustri, 1964.

Jämten 2020

Jämten 2020Årets Jämten är av årgång 113 och bjuder som alltid på riktigt läsvärda längre artiklar och ett rikt bildmaterial.

I Jämten 2020 står klimatet i centrum, i ett väldigt brett perspektiv. Läs om allt från solceller och klimatsmart pilgrimsvandring, till länets litterära och konstnärliga klimat.

Bloggaren fastnar lite extra för Stora hus i en liten stad av Jens Ganman, en både vass och rolig text om monument som överkompensation och ett kulturhus som fick vänta.

Det stående inslaget Konstpaus berättar i år bland annat om Leander Engström. Den fina årgången avslutas med dikter av Bo Lundmark.

Bygdekrönikor

BygdekrönikorBloggen har bygdekrönikor kvar att skriva om, ett litet tag efter att de kom!

Litsboken 2019 är den sextioåttonde årgången och bjuder på närmare 200 sidor. Här finns välskrivna artiklar om broarna, kyrkohistoria, byn Nyby,  Nilssons tvätt i Södra Söre, Lit för 200 år sedan, företaget Jemtab i Häggenås, gårdsrestaurangen Nästgårds i Hölje och kampen om Litsbacken. Och lite till!

Lär känna småskollärarinnan Anna Eriksson, Johan och Britta Sörlin, och musikern Bottleneck John. Läs om föreningar och aktivititeter i bygden, och se alla fina fotografier från både förr och nu.

Ur innehållet i Stugukrönika 2019: Stugudräkten, TBC, källaren på Jannetorpet, trafikkuriosa, Midskogs kraftverk och Blankadagen, som bjuder på en tidsresa.

Jägaren Magnus Persson och prästen Lennart Raswill porträtteras, och får sällskap i krönikan av många små texter om livet i bygden idag. Krönikan är rikt illustrerad och på en gammal bild syns imponerande många backhoppare. En gång i tiden fanns hela tre hoppbackar i Stugun!

När turismen kom till Åkersjön och BakvattnetRut Magnusson inleder sin bok med en fin turismhistorik. En rundresa i norra Jämtland, publicerad i STF:s årsbok 1892, och rader ur STF:s resehandbok för Jämtland och Härjedalen 1916, berättar båda inspirerande om allt man som tidig turist kunde tänkas vilja veta!

Författaren har själv arbetat med turism i nära 40 år och har ägnat mycket tid åt att samla material och skriva boken. Hon har, med hjälp av framförallt entreprenörer och besökare i bygden, skapat en bok som berättar om allt tänkbart i turistväg.

När turismen kom till Åkersjön & Bakvattnet, 2018, bjuder på porträtt av bland andra den legendariska Selma på pensionatet i Bakvattnet och turismpionjären Erland Nilsson i Åkersjön. Boken berättar om stugbyar och anläggningar, fiske och ridläger, skidor och skotertrafik, hantverk och blomsterfjäll, människor och händelser. Och listan kan förstås göras längre!

Texterna har en personlig ton och får sällskap i boken av en mängd fantastiska bilder av alla de slag. Se allt från en familj på skidutflykt och skidträning med kända åkare i Bakvattnet på 1960-talet, till pimpelannonser, tidningsklipp och vacker natur.

Fagerdalsminnen

FagerdalsminnenPelle Pe, Per Persson från Fagerdal (1919-2014), lämnade en skatt av anteckningar och gamla foton till Tage Levin. Pelle Pes önskan var en bok och 2019 kom så  Fagerdalsminnen, med Tage Levin som redaktör.

Pelle Pe skriver personligt och lättsamt om allt från första biobesöket och slåtterkalas, till skogsarbetarläger, badhus i byn och kärleksbekymmer. Fem sidor med dikter avslutar de dryga hundra sidorna. Pelle Pes livsberättelse är lika mycket berättelsen om livet i en jämtländsk bygd på 1900-talet och de stora förändringar tiden bär med sig. Det är riktigt läsvärt.

Boken bjuder sedan på ett porträtt av Pelle Pe, minnen från Fagerdalsrevyerna, Fagerdals gamla skola och Utatgården. Det långa kapitel där Pelle P redovisar Familjer och gårdar i Gisselås-Fagerdal-Arås år 1935 har Tage Levin kompletterat med boende och bilder både från förr och idag.

Bildmaterialet i boken är mycket fint, inte minst på alla människor.

Systrarna Anita Edling och Liselotte Weissbach har engagerat tagit sig an att berätta om Edlings i Bräcke. De har läst gamla dagböcker och dokument, släktforskat, läst på om Jämtland och skogen, samlat bilder.

De skriver om skogen och skogsbruket förr, och om sin egen släkt, från anfadern Lars Hindriksson Malmberg i dragontorpet i Åhn, norr om Bräcke, och framåt. I boken sista del står framförallt Petter Edling i centrum.

I en inledande skogshistoria får vi lära oss om svensk urskog, om träd och bönder, sågar och skogsförordningar, laga skifte och skogsentreprenörer. Det är en bra kunskap att ha med sig in i läsningen.

Med en kort bakgrund om socknen, får vi sedan lära känna fem generationer av släktens bönder och gästgivare i trakten kring Bräcke. Det är detaljerad läsning om deras liv och om bygden under många år. Också Bräckes vackra gamla gårdar presenteras här, i ord och bild.

Petters far Eskil Persson, engagerad i bygden och öppen för det nya, börjar i mitten av 1800-talet att handla med avverkningsrätter. Det är där släktens skogsintresse startar, i en tid då sågverken växer fram vid kusten.

Petter Edling är också han en stark och betrodd man i bygden, och går under namnet Bräckekungen. Skog, fastigheter, ångbåtar, handel – Petter kan med tiden kalla sig allt från landstingsman till grosshandlare. Han tilldelas till och med den Kungliga Vasaorden. Tillsammans med bland andra Erik Olof Sundin i Stavre, Stavrekungen, köper han Bräcke ångsåg, som han senare blir ensam ägare till och moderniserar.  Petter Edling och Erik Olof Sundin är goda vänner och har som affärsmän mycket gemensamt, bland annat Enaforsholms gård och sågverk. Läs mer om de båda i boken En man steg av tåget.

Berättelsen om Bräcke ångsåg är också berättelsen om virkesköp och flottning, om arbetarnas liv och vardag, allt väldigt levande beskrivet. Författarna avslutar med att teckna porträtt av Petters och hans hustru Claras barn.

Skogen, släkten, sågen, 2019, är vackert formgiven bok med ett rikt bildmaterial som bjuder på allt från släktträd, gamla foton, brev, ansedlar och dokument, till egna små teckningar med text. Och det finns en personlig ton i den här boken, som gör den lätt att läsa och lätt att tycka om.

Medförfattare är Ingrid Olofsson, Margareta Edling och Peter Edling.

Historiska Östersund

Bloggen vill gärna tipsa om den öppna facebooksidan Historiska Östersund.

Föreningen Gamla Östersund har nu ansvaret för sidan, som förstås är en riktig guldgruva för den intresserade. Här hittar ni så mycket fin östersundsnostalgi, i form av fotografier, engagerade kommentarer och filmer.

En passares memoarer

En passares betraktelserJonna Ericsson har skrivit en bok för jägare och vanligt folk som kanske känner en jägare.

En passares betraktelser och gamla  godingar från södra Jämtland, 2019, är ingen traditionell jaktbok. Här bjuder författaren istället på minnen från älgpassen i trakten kring Rätansböle, ett och annat recept, och många fina fotografier från förr och nu.

Hon skriver levande och personligt om den första älgen, om trotjänarpass och hundar. Och hon minns hur jaktintresset väcktes. Vi är nog många som kan känna igen just det som ett ljust minne från vår barndom, att vara med och ta reda på älgköttet som kom hem i baljor, att skriva små lappar om vilket kött fryspåsen innehöll.

De gamla godingarna är jakthistorier från Böle jaktlag. Läs om jämthunden Rex som föll ned i en klippskreva, om doktorn som försov sig, om vad som hände när länsman på 1950-talet kom för vapenlicenskontroll och två gubbar satt där med olagliga gamla armévapen!

Bygdekrönikor

Året har vänt mot höst, men än finns flera bygdekrönikor kvar att skriva om.

I Oviks- och Myssjöbygden 2018 kan du läsa om allt från Bröderna Olssons tegelbruk i Borgvik till klimateffekter på Oviksfjällen. Lär känna kyrkoherde Laurentius Edvall och stenhuggare Ryman, Gunnar i Västnor och årets företagare Christoffer. Här finns mycket fin läsning om bygden idag, som handlar om Fröjdholmen, konstföreningen och kammarorkestern. Krönikan är av årgång 62.

Aspås socken 2018 innehåller texter om Amerikabesök, Aspåsminnen, Björnstenen i Näversjön, kungörelser från 1888, skolkök och mängder av nedslag i dagens Aspås. Möt fyra vördnadsvärda 90-årsjubilarer och en ung skogsentreprenör, i en fullmatad trettiosjunde årgång. Bloggaren gillar särskilt artikeln Alla dessa lador i Aspåsbygden, med riktigt vackra bilder.

Hammerdalskrönikan 2018 är av årgång 71. Krönikan bjuder på längre läsvärda artiklar som berättar om Hammerdal på 1950- och 60-talet, om Gisselås försöksgård och om Flygfält 27 i Hallviken. Läs också bland annat om luffare och resande i Sikås på 1930-talet, Hammerdalsynglingar vid Frösö trivialskola, länets skidpappa Erik Lundgren och om att som barn vara med när Rumpan går!

Bygdekrönikor

%d bloggare gillar detta: