Feeds:
Inlägg
Kommentarer

En kandidatuppsats i modevetenskap berättar om herrkläder i Östersund. Författaren Eva Bredberg skriver: Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka hur produktion och handel av herrkläder är organiserad och utvecklas i en mindre svensk stad under perioden 1865–1905, i skiftet mellan hantverk och fabrikstillverkat. Uppsatsens tre frågeställningar; Vilka säljer och tillverkar färdiggjorda manskläder under perioden och förändras det över tid?; Vilka säljer herrkläder och hur förändras det över tid?; Hur påverkar nya innovationer utbud och efterfrågan? har besvarats genom analys av annonser och genom att jämföra med tidigare forskning.

Författaren har studerat annonser i Jemtlands tidning, Jämtlandsposten och Östersundsposten som berör herrkläder, skräddare, herrekipering, kostymer, överrockar, kavajer, byxor och västar. Den undersökta perioden rör sig mellan 1865-1905 och annonserna är valda utifrån de tre stora marknaderna, Trettondagsmarknaden, Gregoriemarknaden och höstmarknaden i Östersund.

Hon skriver om köpmän och skräddare, och här finns mycket intressant läsning. 1865 säljer A T Hjelm i sin handelsbod byxor och västar av helmollskinn samt västar av korderoj. Och när nykterhetsrörelsen kom och växte sig stark i staden så ökade behovet av kostym för möten och samkväm!

Färdiggjorda manskläder har undertiteln produktion och handel i skiftet mellan hantverk och fabrikstillverkat. 

Läs hela uppsatsen ”Färdiggjorda manskläder” av Eva Bredberg.

Thomée 1874-2019

Ångbåten Thomée i modern tid med Frösön i bakgrunden och ångbåten Tor på ett gammalt svartvitt foto.Stefan Jönsson inleder sin senaste bok med att berätta om mannen som gav ångaren Thomée sitt namn. Sedan följer en nära 300 sidor lång helt fantastisk historik, över ett ångfartyg som numera är ett motorfartyg. Författaren har själv arbetat på Thomée under många år och har sökt efter ångarens historia i arkiv och dokument.

Byggd av Motala mekaniska verkstad och monterad i Bräcke, gjorde Thomée sin första tur på Revsundssjön i augusti 1875. Ångaren kom i trafik på Storsjön år 1880 och fraktade, som ångbåtarna gjorde, varor från jordbruk och industrier. Läs en kunnig text om ångbåtsepoken, om skeppare, Verköminnen och tekniska detaljer, om Thomées vänner, om en ångbåt som var förfallen men räddades på 1970-talet, och mycket mer.

Bildmaterialet är riktigt fint, med mängder av fotografier, brev, dokument och turlistor att försjunka i. Bloggaren fastnade lite extra för fotografier som visar Östersunds hamn när det begav sig.

Nu när ångvisslan inte längre hörs, är det ändå en liten tröst att Stefan Jönsson har sett till att Thomées historia är ordentligt dokumenterad.

Ångaren Tor, 1902-1933, får också ett eget kapitel i Thomée 1874-2019, 2019. Och boken avslutas med bilder på ännu fler ångfartyg på jämtländska vatten.

Stefan Jönsson har tidigare gett oss fina böcker om ångbåtar, ångbåtsbryggor, färjor och färjleder.

Kocken Emilia med långt ljust hår och svart förkläde bär på en tjäder mot en bakgrund av sommarnatur.Emilia Nilsson kom trea i Sveriges mästerkock 2019. Hon vann mångas hjärtan och fick, trots att hon inte vann tävlingen, förverkliga sin kokboksidé tack vare Jengel förlag.

Som tredje generationen på sin hemgård har hon växt upp med djurhållning och jakt, och har en stark känsla för sin släkt och för det lokala. Hon är bonden som tar ett morgondopp i älven med sina grisar, som jagar både älg och tjäder, och som har en stor passion för matlagning.

 Pangmat från Silsjönäs, 2019, bjuder hon på lockande recept årstidsvis, med början i vårvintern. Hon skriver om kött, rökning och saltning, om gemenskapen i jakten, om det magiska med toppfågeljakt i krispig luft. Och hon delar med sig av sina tankar om att ta vara på det som finns nära, som bär, svamp och fisk, och om hur viktigt det är att djuren får ett lugnt och långt liv.

Recepten handlar om allt från kolbulle, älgstek och kalvdans, till confiterad griskind, kräftkalas och lockande desserter, som skogshallonsorbet.

Pangmat är en inspirerande kokbok där bloggaren känner, det där vill jag testa! Bokens mycket vackra bilder är tagna av fotografen Babbi.

Jämtlandssången

Idag firar vi Jämtlands nationaldag! Och dagen till ära har Triakel lagt ut sin version av Jämtlandssången.

Läs mer om 12 mars på Bo Oscarssons innehållsrika hemsida!

Den långa boktiteln i vit text mot en bakgrund av flagnande blå färg på en trävägg.Hela långa titeln på Linda Forss bok från 2019 är Jag mår så bra och jag längtar så hem men det får väl gå som det går. Vågorna på havet är så stora och jag längtar så efter lite frukt.

Och undertiteln lyder: Berättelser och betraktelser från barnkolonierna i Åsa och Ånn : insamlade, uttolkade, kringtänkta och vidareförda av Linda Forss.

Barn från Stockholm åkte till Ånn i Västjämtland och jämtländska barn åkte till Åsa i Halland. Författaren skriver i boken om barnkoloniernas historia och hon gör det på fint Linda Forss-vis med en helt egen ton i berättandet.

Med hjälp av brev, arkivmaterial och samtal med de som minns, växer berättelsen till något väldigt nära och personligt.

Läs om hur allt började, både med Linda Forss projekt och med de människor och föreningar som ville erbjuda stärkande sommarvistelser för de barn som behövde det, läs om märkeskvinnan Stina Wågland, som beskrevs som en social apostel, och hennes liv. Läs de gripande brev som barnen skrev hem. Boktiteln är ett brevcitat och det var förstås så det var. Längtan hem var stor, fast så mycket med kolonilivet var bra. Och de som minns barnkolonitiden berättar i samtal med varandra, både de som var på koloni och de som fanns i byn och fick träffa barn från en helt annan värld.

Jag mår så bra… är en vackert formgiven bok, illustrerad med svartvita bilder och brev mot en bakgrund av trä.

En gammal gulnad papperslapp med telefonnummer till Lits rullgardinkäppfabrik.

Ett minne från förr, när det i våra trakter fanns en rullgardinkäppfabrik. På 1930-talet var fabriken i Lit bygdens största arbetsgivare.

I Litsboken 2015 kan du läsa historien om fabriken, en stor röd byggnad som låg på Hårkmon. Och i Litsboken 2016 finns en artikel om att växa upp på fabriken.

I Jamtli bildarkiv kan du ser den här bilden på fabriksbyggnaden, som tidigare alltså inhyste Jämtländska snickerifabriken.

Livet i en fjällby

Utsikt över Fjällnäs Högfjällshotell med grönska och sjön Malmagen.Den by som vi idag känner som Fjällnäs i Härjedalen hette från början Malmagen, precis som sjön där den ligger. I mitten av 1700-talet slog sig den förste nybyggaren ned på den plats där funäsdalsbönder tidigare hade haft sina sätrar (fäbodar), och samer sina sommarbeten och kalvningsområden.

De fyra författarna växte upp här på 1940- och 1950-talet och har nu skrivit ned byns historia. De delar med sig av egna minnen från uppväxten, de har pratat med släktingar och tagit del av brev och dagboksanteckningar. Och de bjuder på ett alldeles väldigt vackert bildmaterial.

En del av fotografierna kommer från Gård- och säterarkivet GOSA, som figurerat här på bloggen tidigare!

Livet i en fjällby, 2018, berättar om de olika gårdarna, om människorna och livet de levde. Läs om bygget och driften av det som idag är Fjällnäs högfjällshotell, och om fjällturismen som ökade i området. Läs om andra världskriget som förändrade allt, när gårdar fick lämnas över till militären och mark minerades.

Här finns så mycket värt att läsa och lära sig om: de nära kontakterna med Norge, tullstationen, en uppväxt på ett litet pensionat, landets kanske allra första getmejeri, vardag och fest, och en sorglös och ganska fri uppfostran. 

De som gav oss det här fina och personliga stycket härjedalshistoria är Karin Bäck Reichl, Barbro Löfroth Johansson, Gun Jonsson Shabetai och Margareta Wessel Carlsson.

Herrekiperingar

Äldre trägalgar med namn från affärer i Östersund som sålde herrkläder.

På 1950-talet var de tio stycken, herrekiperingarna i Östersund. Deras trägalgar är finfina årsringar från förr!

I Gamla Östersund 2012 finns en artikel om en tid när skyltfönstren var omtalat stora, som i en större stad. Följ med på en promenad en skyltsöndag, mellan affärer med namn som Lawes, Lalanders och Hellgrens, med skyltningar, neonskyltar och en stilig interiör från Kahns.

Kvar från den tiden finns ännu Westvalls, som firade 90 år förra året. Deras historia får avsluta den läsvärda texten, som skrevs av Hans Lingblom och Boel Hjelm.

God jul & Gott nytt år!

Bloggen önskar er alla en fin julhelg. Det finns så mycket lokal litteratur att skriva om och frågan är om det inte den här hösten kommit mer än någonsin? Bloggaren hoppas kunna bjuda på fler inlägg nästa år. Tack till alla er som hittar hit, både trogna och tillfälliga läsare!

Fjällbondens avsked

Fjällko på sommarbete med sjö och fjäll i bakgrunden.Den vackra boken om de sista fjällägenheterna kom 2011.

Nu har Fjällbondens avsked kommit i nyutgåva. Det känns bra, då den tidigare upplagan är mycket läst och börjar bli lite sliten.

En fjällägenhet är ett nybygge där de bosatta äger sina hus, men staten äger marken. Fotografen och författaren Lars-Olof Hallberg hann dokumentera livet på de allra sista fjällägenheterna i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Hans starka känsla för en kultur och ett sätt att leva på väg bort, den märks i både text och fotografier.

Sju av bokens tio gårdar finns i vårt hörn av världen: Blomhöjden, Leipikvattnet, Bågavattnet, Bunnerviken, Almdalen, Edevik och Ljusnedal. Bönderna berättar om gårdarnas historia och om livet de levde då, när författaren kom på besök. Bildmaterialet är otroligt fint. Bokomslaget avslöjar att här finns fotografier att verkligen försjunka i.

%d bloggare gillar detta: