Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Mönster i gult och svart och rött från Karlsons klister-tubenMajLis Persson har tidigare skrivit två romaner om Litsflickan Lavina.

Nu har hon än en gång baserat en roman på en släktings livsöde. Och huvudpersonen är Axel Karlson (1892-1980), som levandegörs i en romantiserad berättelse.

Axel föds i en fattig familj med tolv barn i Östersund. Som 13-åring säljs han på fattigsvårdsauktion till en familj i Södertälje. Innan dess har han hunnit hjälpa till med att visa film på biografen Metropol och lösa problemet när filmen går av. Genom att doppa filmändarna i aceton och klämma ihop dem, går filmen att visa igen. Burkens klibbiga massa av filmsnuttar och aceton är då början på Karlsons klister!

I Södertälje får Axel hjälpa till i familjens bageri. Sedan följer skofabriksarbete i Örebro, Köpenhamn och Stockholm, och politiskt engagemang. Grunnat och prövat sig fram med sitt klister, det har han gjort länge. 1922 är så varumärket fött och Axel startar sin klisterfabrik i amerikanska Rockford. Han får sedan uppleva både framgång och börskrasch. Åter på svensk mark uppfinner han senare också flytspacklet.

Karlson med klistret : en jämtländsk uppfinnare, 2021, bjuder på en riktig historielektion och rymmer mängder av fin tidsfärg. Läs om uppväxten i Odensvik, besök i Anviken, cirkus i stan och mycket mer.

I Gamla Östersund 1977 och här finns kapitlet Om Odensvik och Axel Karlson-Brodda att läsa. I ett av de trähus som en gång fanns nedanför järnvägen i Minnesgärde, där växte alltså Axel upp.

Fyra tecknade pojkansikten och en vinterskog med måne.Christer Sandin är född 1949 och växte upp i Brattbäcken, nära Hoting i Strömsunds kommun. Här berättar han i korta kapitel om sina första år i livet. Uffa, som han kallades, var ofta ensam, men skriver om sin uppväxt: Det var underbart här i Väst i Gåla (byn).

Det var ett fritt liv. Uffa gick och cyklade mellan gårdarna och alla var snälla. Redan på omslaget möter vi också hans kamrater i fantasin, Jon Hambär, Uppsar och Näxar.

Följ med i turbilen till doktorn i Hoting. Läs om luffarbesök, julfirande och vinterlek, om istrav, husbyggen och flottning, om att få en ny fin cykel av märket Rex på 5-årsdagen och cykla långt på en gropig väg med pappsmälla i framhjulet.

Christer Sandin skriver i De fem första åren, 2021, lättläst och med fin tidsfärg om att vara barn i en jämtländsk by i det tidiga 1950-talet.

Skridskoåkare på blankis som speglar staden Östersund.Föreningen Gamla Östersunds senaste årsskrift är full av läsvärda texter som spänner över det mesta som berör vår stad.

Läs om det gamla järnvägshotellets öde, om tre hockeystjärnor och om vintersport på Fyrvalla, om jubileumsutställningen 1920. Följ med på en vandring i Minnesgärdet. Lär känna personligheterna bakom nuvarande Biostadens historia, boktryckaren och nöjesprofilen Olle Berndtsson, fotografen Jan Andersson och Yrans Lars Sillrén.

Här finns än mer läsvärt. Bloggaren fastnar lite extra för en kort artikel om Södertorg, med sin kallkälla, en gång tänkt som platsen för en saluhall!

Som alltid bjuder krönikan på riktigt fina fotografier. Se Sveasalongens ursprungliga stilrena fasad från 1920-talet och biografen extra belyst när filmen Fabiola visades 1949, och se vackra vykort med Östersundsmotiv. På en bild som visar vårt nuvarande bibliotek ser vi den gamla ingången och Flickskolan som skymtar bakom.

Gamla Östersund 2021 är av årgång 84.

April i lågor

En eld av ljud i trädens kronor. Eldarna av små vingars
sammanhållna rörelser. En genomskinlig enhet. April
genomfars av lågor som vingar. Här på denna stig
söker jag svaren på de gamla frågorna och får nya gåtor
genom något som nu kommit.

Ur Sista rester av det vilda (2008) av Peter Lucas Erixon.

S:t Olavsleden

Vanrarklädd kvinna med ett kuperat sommarlandskap i bakgrunden.

Det har kommit en tredje uppdaterad upplaga av den här fina boken. I S:t Olavsleden, 2021, får vi vandra längs den restaurerade pilgrimsleden i S:t Olavs spår.

De vana vandrarna Staffan Söderlund och Marie Sjöström ger oss en detaljerad guide till den 58 mil långa pilgrimsfärden från hav till hav, från Selånger till Trondheim. Innan vi ger oss iväg får vi lära oss mer om vem Norges nationalhelgon, Olav den helige, var, och om pilgrimsleder.

Författarna berättar om S:t Olavsleden genom vårt Jämtland, dagsetapp för dagsetapp, om underlag, natur och sevärdheter, och de gör det kunnigt och inspirerande. Här finns kartor, nyttiga länkar, tips på utrustning och bra boende, och många riktigt vackra bilder.

Förutom att vandra går det förstås att också cykla eller rida S:t Olavsleden, eller bara ta sig an en kortare sträcka. Ett andligt intresse, en längtan bort från larmet eller ett äventyr. Skälen att vandra är många, enligt författarna.

Man upplever också en stark gemenskap med alla som vandrat längs S:t Olavsleden före oss under århundraden – pilgrimer som tagit sig fram i dalgångarna, passerat samma vattendrag som vi och tagit sig över fjällvidder i regn och sol. Att vandra här blir en personlig upplevelse i historiska fotspår.

Läs mer på ledens egen sida S:t Olavsleden.

Skogsbylasse

Glad äldre man med vitt hår och klädd i norsk stickad tröja framför ett sommarlanskap med Åreskutan i bakgrunden.Åke Bengtzon har porträtterat vännen och spelmannen Skogsbylasse, med tonvikt på de sista 30 åren.

Skogsbylasse, Edvard Larsson (1926-2008), föddes i Mörsil, var riksspelman på munspel och arrangerade under åren 1996-2005 Skogsbylasseträffen i Kall.

Skogsbylasse : spelmannen, 2021, är full av låttexter, programblad, affischer, tidningsklipp, texter och bilder från ett långt spelmansliv med mängder av spelkamrater, inte minst från Norge.

Här hittar ni allt om och med Skogsbylasse som finns att låna på vårt bibliotek. Här finns bland annat en diktsamling och inspelningar på både vinyl och CD. 

Vägars ände

Två vägskyltarErik J Bergström har i sin bok gett röst åt två platser som kanske är unika. År 1957 fick de byta både församlingar och län. Däremot finns de kvar i landskapet Härjedalen, då landskapsgränser aldrig flyttas.

I Vägars ände, 2021, berättar författaren om de två avlägset belägna byarna, där äldre traditioner levde kvar längre och där det saknats dokumentation. Fjätdalen, också kallad Storfjäten eller Fjeten, tillhörde Lillhärdals socken. Följ byns historia från 1800-talets nybyggare, läs om gårdarna, människorna och det liv de levde, om avvittring och oenighet kring rågångar, om laga skifte och skolhistoria. Byn Häggberget får en mindre del av boken.

Upptäck en välskriven bok med ett riktigt fint bildmaterial. Se kartor, text och noter till en tragisk ballad med namn Bröllopet i Fjätdalen, en mycket ung man som kör hem ett lass björkris med tjur, fotograf Arvid Hallings många fotografier från 1956 och mycket annat sevärt.

Här hittar ni all litteratur av Erik J Bergström som finns att låna på vårt bibliotek.

Här hittar ni examensarbetet Historier kring en stig av Katarina Bodin, som nämns i texten. Undertiteln lyder: Stigen mellan Storhärjåvallen, Lövhögen och Storfjäten i sydvästra Härjedalen.

Bygdekrönikor

Ja, bloggen ligger lite efter, men försöker komma ikapp all fin utgivning!

Brunflobygden kommer numera ut vartannat år. I Brunflobygden 2019-2020 kan vi läsa om det jättelika tornet vid Brunflo kyrka och om Kristina Samuelssons (1824-1896) livsöde, om allt från en rågång, en rälsbussolycka och en brunkullaäng, till Mack Mysing och ett porträtt av Nils Eriksson i Bye. Krönikan, av årgång 66, innehåller en mängd föreningsfakta. Och inte minst artikeln om Heimbygdas pilotprojekt kring föryngringsarbete i Brunflo hembygdsförening är intressant att ta del av. Det känns hoppfullt!

Runt Alsensjön tackar Curt Lofterud för hans fina insats med krönikan under många år och går vidare med den 44:e årgången. Runt Alsensjön 2020 bjuder på rader om industrier i Trångsviken och Mattmar, tidningsnotiser från åren 1920 och 1970, föreningsfakta och väderkrönika. Här finns både gamla och nya bilder. Bloggaren fastnar lite extra för de äldre, över Millerudden i Trångsviken och på gamla Konsum, med skylten Trångsvikens handelsförening.

Berg och Åsarne 2020 bjuder på en välmatad 84:e årgång. Här ryms texter om rösträttskampen i Vattviken, om allt från gatubelysning till föreningshistoria från idag, och en mängd personporträtt, En provinsialläkare berättar om sin vardag i det tidiga 1900-talet och en kocka om arbetet i skogskojan. Artikeln Det var en gång min by av Ingrid Wikberg bjuder på mycket fin tidsfärg från 1940- och 1950-talet. Vi får också ta del av ett ovanligt rikt bildmaterial, med äldre fotografier. Se Johannes Leanders bilder från en annan tid, med slåtter, repslagning och folkvimmel på kyrkbacken.

Dagsturer i Jämtland

Den här fina turboken är förra årets klart mest lånade bok om Jämtland på vårt bibliotek.

Följ med de erfarna vandrarna Linnéa Damberg och Johan Ranbrandt, när de guidar oss längs 66 stycken välkända och mer okända stigar och leder.

Dagsturer i Jämtland, 2021, berättar om alla slags turer, med fakta om längd, höjdskillnad, utgångspunkter och höjdpunkter, och kartor.

Här vandrar vi på fjället och genom skogar, förbi fäbodar och vattenfall, runt öar och sjöar, längs åsar och blomsterleder. Texterna som berättar om turerna är personliga och lockande. Och alla kan hitta sin tur. Här finns något för alla, från otränade till vältränade!

Små faktarutor berättar också mer om historia och sevärdheter. Upptäck en djup tjärn omgiven av höga bergväggar, ett flygplansvrak på Ottfjället, en fjällgård på norska sidan och mycket mer. Bildmaterialet är som väntat riktigt vackert och boken väcker mycket längtan. Nu är vårvintern här och snart, snart kan vi ut på tur!

Hans-Olof Nylén saknade en samlad historik över Mattmars kyrkby och stationssamhälle. Han tog sig då an uppgiften själv!

I Berättelsen om Mattmars stationssamhälle 1882-1999, 2020, greppar han här över imponerande mycket på sextiofyra sidor. Korta texter illustreras med ett riktigt fint bildmaterial.

Läs om järnvägen, från invigningen 1882 till banvaktarstugorna, om snickerifabriken kallad LOS, om allt från krigsår och föreningshistoria, till ett porträtt av föreningsmänniskan Börje Panther och rader om det omtyckta Agdas Kafé.

Se fotografier på det gamla mejeriet, den gamla sjukstugan som blev småskola, Cykelklubben Framåt och mycket mer.

Bloggen har tidigare skrivit om författarens bok Fyra byar i Mattmars socken.

%d bloggare gillar detta: