Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Berget

Berget

Det berg som idag mest förknippas med en omstridd skidtunnel i Gällö har en riktigt intressant historia.

Skriften Berget, 2017, har undertiteln historien om det hemliga försvarsprojektet i Gällö. När ett nytt storkrig anades efter mellankrigstidens försvarsnedskärningar, byggdes anläggningar för sammansättning och lagerhållning av ammunition.

I Gällö började i all hemlighet Berget i Viken omvandlas 1940, för att bara delvis färdigt tas i bruk 1942. Hela 155 personer arbetade där 1944. Viss verksamhet fanns kvar ända fram till 1998 och 2012 avhemligades anläggningen.

Läs om det olycksdrabbade bygget, om det arbete som utfördes i Berget och om hur allting fungerade i de olika rummen, om hemmafruar som sydde krutpåsar. Det imponerar att de anställda verkligen höll sina tystnadslöften och att det därför länge var höljt i dunkel vad som egentligen hände i de hemliga bergrummen.

Den läsvärda minnesskriften över Berget i Gällö är resultatet av en studiecirkel i ABF:s regi.

Meja, Föreningen för kvinnohistoria och genusforskning, har gett ut Östersunds kvinnokarta, 2019.

Med kartan i handen kan vi följa i stadens kvinnliga pionjärers fotspår, lära nytt eller kanske påminnas om det vi har glömt.

Läs om landshövdingefruarna och deras insatser, de teaterbegåvade systrarna från Hedmansgården på Storgatan, de driftiga Lisa i Borgen och Wendela Smith, de konstnärer som utsmyckat staden, nutida entreprenörer och kända namn som Bodil Malmsten och Margaretaskolans Hanna Lindmark. Och Elin Kardell, bibliotekets första kvinnliga bibliotekarie, inte att förglömma!

Kvinnornas historia är stadens historia. Bara att läsa de korta raderna om varje kvinna är intressant nog, men att också vandra runt med skriften skapar en särskild känsla.

På omslagets framsida syns Alma Renborg, föreståndarinna och lärarinna på Flickskolan, och engagerad i det lokala Fredrika Bremer-förbundet.

Meja, Förening för kvinnohistoria och genusvetenskap, erbjuder på sin hemsida också databasen Jämtlandskvinnor, som är under uppbyggnad.

Bygdekrönikor

Många bygdekrönikor har anlänt utan att få plats här. Nu är det hög tid att skriva om dem, årsböckerna som blandar gammalt och nytt i ord och bild på fint vis.

Ravund 2018, av årgång 49, är fullmatad med intressant läsning. En längre artikel om bränderna sommaren 2018, samsas här med texter om märkliga turer kring 40-talsfilmen Hammarforsens brus, ridklubben Östjämtens historia, teateräventyret Dunderklumpen vid Döda fallet och mycket annat. Svartvita bilder illustrerar stämningsfullt Året var 1978 och vi får förklaringen till ortnamnet Kullsta. Boken bjuder också på årskrönika, kyrkokrönika och väderkrönika!

I Näsbygden 2017-2018 får nutiden ta störst plats. I korta personporträtt får vi läsa om de som flyttat in till och ut från Näsbygden, om företag, kultur och händelser. Läs bland annat om sångerskan Anna Hanning, om Ambjörn Sandlers uppväxt för 70 år sedan, om att vandra genom Kungsnäs, om skolskjutsar Östasjöss och om en amerikaemigrants anteckningar. Den läsvärda krönikan är rikt illustrerad med fotografier.

Ur innehållet till Stugukrönika 2018: emigranter från Målålandet, hemmansklyvningar, spanska sjukan, hembygdsföreningens tidsresa till karolinernas 1718, en vacker trädgård, en hundraårsfirande skidklubb och en äventyrscamp. Församlingsfakta, väderkrönika och lite bilnostalgi i form av 1950-talets samlarbilder bidrar också till en bra krönika.

Bygdekrönikor

Mötesplats

Än kan man hitta gamla blåvita stolpar längs en skogsbilväg.

Gamla Östersund 2018

Gamla Östersund 2018Å, vilken imponerande 81:a årgång av Gamla Östersund. De nästan 250 sidorna bjuder på välskrivna texter och ett mycket fint bildmaterial.

Möt Tant Birgitta, den legendariska barnbibliotekarien Birgitta Lindahl, Christina Mattsson -frösöflicka i kulturvärldens virvlar, kompositören mm Olof Lindgren och folkskollärarinnan och rektorn Gunvor Larsson Utas. Lär känna Nikolaus Torgén, godtemplare, riksdagsman, affärsman och mycket mer, i ett riktigt intressant porträtt av en kraftfull person.

Gamla Östersund 2018 är fylld av texter om allt från dagens ÖFK och Nationalmuseum Jamtli, till spanska sjukans dagar och Östersunds tidigaste ”värstingar”. Läs om östersundsstudenter, högskolehistoria, Landsarkivet, Hushållningssällskapet och mer ändå. Och om du liksom jag har undrat över den gamla tegelbyggnaden nedanför Norra begravningsplatsen, får du svaret här. Huset byggdes som domsagoarkiv 1892.

Bloggaren fastnar lite extra för texten Minnen från uppväxten på Stadsgården, Odensala, under 1930-talet – syskonen Margit och Lennart Gidén berättar. Margareta Olsson har sammanställt syskonens texter om att växa upp på gården, gå på det som då hette Odensalaskolan och vistas på Iffelnäs sommarkoloni. Odensalagården är tyvärr riven, men björkallén finns ännu kvar.

Apropå det gamla Odensala, Föreningen Gamla Östersunds bildarkiv är en skatt. Här kan du försjunka i fotografier från gator och stadsdelar.

Bilder från Odensala visar hur det gamla Odensala en gång såg ut, med vackra gårdar och odlingsmark. Se till exempel hur det mellan nuvarande Tavelbäcksskolan och Odenhallen förr låg koloniträdgårdar! Och här går också att se hur Odensala omvandlades, när de nya husen byggdes.

Sunne kyrkoruin

Sunne kyrkoruinSommar är en fin tid att upptäcka länets historia. Den som till exempel är på väg mot Andersön och Norderön, kan stanna till vid Sunne kyrkoruin.

På Svenska kyrkans hemsida kan du läsa mer om Sunne kyrka och kastal från 1100-talet.

Den arkeologiskt intresserade kan fördjupa sig i Benen i rotvältan av Anna Engman, en rapport från Jamtli.

Bloggen har tidigare skrivit om skriften Ruiner, som gavs ut av Länsstyrelsen och som guidar runt bland just kyrkoruiner, skansar, bruksmiljöer och annat.

En man steg på tågetI En man steg på tåget, 2017, berättar historikern Mats Rolén om affärsmannen Erik Olof Sundin i Stavre.

Bondsonen Erik Olof Sundin levde åren 1849-1930 och författaren tecknar ett detaljerat porträtt av en man och hans tid.

Bygden och skogen är en fin inledning som lär oss om sågverksepoken och hur den förändrade länet och landet.

Hästhandel, avverkningsrätter, flottning, fastigheter, sågverk, aktier och mer ändå. Erik Olof Sundins affärssinne visade sig tidigt och resulterade i allt från en vacker gård med mycket snickarglädje i Stavre, till affärsverksamhet i Ryssland.

Han kunde kalla sig både grosshandlare och bankdirektör.

Mats Rolén bjuder på fascinerande läsning om en man som bland annat startade handelsbod i Stavre, hade egen kolproduktion, var involverad i Enaforsholm, bidrog till Birka folkhögskolas byggande, köpte egendomar och villor i Stockholmstrakten och var delägare i flera sågverk.

Familjen får också sin del i boken, som är rikt illustrerad med många fina bilder, särskilt från förr. Den vackra grosshandlarvillan Ingridslund finns tyvärr inte kvar längre, men vilket hus det måste ha varit. Trapphallens målningar var till exempel gjorda av Anton Genberg.

Sundinsgården i Stavre ägs nu av en stiftelse och är som museum öppet för besökare.

%d bloggare gillar detta: