Skvaltkvarnar i Jämtlands län

I serien Natur och kultur i Jämtlands län utkom Skvaltkvarnar i Jämtlands län, 2021. Lars Eriksson vill med skriften uppmärksamma länets vattenkvarnar och i synnerhet skvaltkvarnarna. I vårt län har skvaltkvarnen varit den vanligaste.

Här får läsaren följa med till nio kvarnmiljöer: Kälom och Brattmon i Krokom, Brattfors och Kyrkbolandet i Strömsund, Hedviken och Ängersjö skogsmuseum i Härjedalen, Jamtli, Gustavsnäs i Bräcke och Bergs hembygdsgård.

Läs en kort historik och få praktiska råd vad gäller parkering och möjlighet till fikabord och informationsskyltar. Och visst får man lust att göra en utflykt! Den lilla fina skriften avslutas med några faktasidor om vattenkvarnar allmänt.

Skvaltkvarnar i Jämtlands län från Länsstyrelsen finns också att läsa här som pdf.

Read Full Post »

Bygdekrönikor

Ja, bloggen ligger lite efter, men försöker komma ikapp all fin utgivning!

Brunflobygden kommer numera ut vartannat år. I Brunflobygden 2019-2020 kan vi läsa om det jättelika tornet vid Brunflo kyrka och om Kristina Samuelssons (1824-1896) livsöde, om allt från en rågång, en rälsbussolycka och en brunkullaäng, till Mack Mysing och ett porträtt av Nils Eriksson i Bye. Krönikan, av årgång 66, innehåller en mängd föreningsfakta. Och inte minst artikeln om Heimbygdas pilotprojekt kring föryngringsarbete i Brunflo hembygdsförening är intressant att ta del av. Det känns hoppfullt!

Runt Alsensjön tackar Curt Lofterud för hans fina insats med krönikan under många år och går vidare med den 44:e årgången. Runt Alsensjön 2020 bjuder på rader om industrier i Trångsviken och Mattmar, tidningsnotiser från åren 1920 och 1970, föreningsfakta och väderkrönika. Här finns både gamla och nya bilder. Bloggaren fastnar lite extra för de äldre, över Millerudden i Trångsviken och på gamla Konsum, med skylten Trångsvikens handelsförening.

Berg och Åsarne 2020 bjuder på en välmatad 84:e årgång. Här ryms texter om rösträttskampen i Vattviken, om allt från gatubelysning till föreningshistoria från idag, och en mängd personporträtt, En provinsialläkare berättar om sin vardag i det tidiga 1900-talet och en kocka om arbetet i skogskojan. Artikeln Det var en gång min by av Ingrid Wikberg bjuder på mycket fin tidsfärg från 1940- och 1950-talet. Vi får också ta del av ett ovanligt rikt bildmaterial, med äldre fotografier. Se Johannes Leanders bilder från en annan tid, med slåtter, repslagning och folkvimmel på kyrkbacken.

Read Full Post »

Gisselfors kaggfabrik

I tidskriften Byggnadskultur nr 1 2020 får vi följa med Barbro och Olle Claesson på upptäcktsfärd i Gisselfors kaggfabrik.

En av Jämtlands fyra kaggfabriker låg i Gisselfors vid Häggån i Ovikens socken, Bergs kommun. Det snickeri som startade vid 1900-talets början tillverkade kaggar ända fram till 1962.

Författarna berättar i en riktigt fin artikel om de kaggar som behövdes för förvaring av framförallt hjortron, men också sill, strömming, äppelmos och mejeriprodukter. Under storhetstiden på 1930-1950-talen tillverkade fabriken i snitt 800 kaggar per dag!

Och maskinparken fungerar än idag. Ägaren Paul Paulsson, vars farfar Paulus Persson startade fabriken, berättar om den unika fabriksmiljö som han månar om och visar hur man gör en kagge.

Read Full Post »

Börtnan

Börtnan, byn vid stranden av Ljungan i Åsarne socken, får kanske många att tänka på köldrekord, fiske och artisten Patrik Zachrisson.

Nu har byn fått en egen bok med undertitel både på svenska och jamska: fiskebyn i fäbodriket, fiskjarbyn ti rikan at buom.

I Börtnan, 2019, berättar författarna Jöns Larsson, Lars-Göran Larsson (postumt) och Anders Larsson om Börtnans 250-åriga historia. De presenterar sig själva och boken på finaste vis i förord och inledning.

Som flera andra böcker om en by i vårt län, har också den här tagit lång tid att skriva, inte mindre än 38 år!

Förutom författarna har också andra bidragit till boken, bland andra Olle Rajd med sina minnen av de öppna dörrarnas by.

På närmare 450 sidor tar författarna ett proffsigt helhetsgrepp om byn. Texterna avhandlar allt från det gamla ödesbölet vid sjön Börtnen och för-nybyggarna och nybyggarna, till skog och flottning, skola, kyrka och nöjen, företagande, jakt och fiske… Här finns citat ur dokument, recept, anekdoter och ett rikt material kring alla gårdar. Och allt handlar inte om själva Börtnan; gårdar i kringliggande socknar får också vara med här.

Bloggaren gläds åt en både gedigen och personlig bok, som känns lockande även för en läsare utan rötter i trakten. Den bjuder på ett vackert bildmaterial, med kartor, gamla och nya fotografier på hus, människor och miljöer. Se bara på sidan 167, vilken otroligt detaljerad bild från en skogshuggarkoja om aftonen på Våffeldagen 1912.

Read Full Post »

Du får inte älska mig

Passion, längtan, sorg och ett och annat spöke. Så skriver Anette Westin själv om sin debutroman med verklighetsbakgrund.

Den jämtländske prästsonen Pehr Hofverberg (1735-1815) kommer som informator till Julita gård i Sörmland år 1757. Pehr och adelsfröken Charlotta Palbitzki förälskar sig i varandra, men det är en förbjuden kärlek.

I Du får inte älska mig, 2017, blir författarens berättelse om en omöjlig kärlekshistoria också en berättelse med fin tidsfärg om de två huvudpersonernas hela liv.

Boken spänner över åren 1739-1815. Mycket handlar om Julita, men vi får också följa Pehr Hofverbergs väg från studier i Härnösand och Uppsala till tiden som vice häradshövding i Jämtland och familjelivet på gården Eltnäset i Berg.

Read Full Post »

Berg och Åsarne 2015

Berg och Åsarne har nu kommit för 79:e gången.

Församlings- och föreningsfakta delar utrymme här med svartvita bilder och en mängd artiklar.

Berg och Åsarne 2015  bjuder på läsvärda sidor om Mer värd mat, om Brynje bys historia, om ett jämtskåps tillvaro från 1844, om tegelbruk och karolinska officerare, om Österåsens gårdar och folk, och personliga berättelser, som Kjell-Ivar Berglunds Början på ett arbetsliv.

Read Full Post »

Berg och Åsarne 2014

Berg och Åsarne 2014 är av årgång 78, något som gör den till en av länets äldsta sockenkrönikor!

Församlings- och föreningsfakta samsas på de här fina sidorna med svartvita bilder och en rad artiklar. Upptäck eller läs om Carl-Göran Ekerwalds novell Kumminåkern, med Svenstavik som förebild, och lär mer om ett landsbygdssamhälles förvandling på 1950-talet. Läs bland mycket annat om röutjôksa, Lapptäkten och Bingstabössan, och de många sidorna om Österåsens gårdar och folk, med fina gamla bilder.

Och nog kan man få lite vinterlängtan av den vackra omslagsbilden med Hoverberget i rimfrost och månsken!

Read Full Post »

Nu är det dokumenterat

Nu är det dokumenterat är en bok som bjuder på en essä om tiden skriven av Nina Björk, en liten svit svartvita bilder och en film på 58 minuter.

Bertil Månsson i Svenstavik har alltid dokumenterat sitt liv i dagböcker, foton och filmbilder. Livet med Signild och sönerna har noterats och filmats, inte minst de under ett mer än sextioårigt långt äktenskap årliga resorna till sommarstugan i Signilds hemby Ryssbält i Norrbotten.

Hennes släktingar, Jonas och Anders Teglund, blev nyfikna på mannen med filmkameran ständigt till hands och på vad är det som driver honom att alltid försöka fånga tiden. Signild har sitt svar på den frågan:

Det fyller en funktion för de som kommer efteråt. Man måste veta varifrån man kommer. – – – Man måste veta utgångspunkten.

Bröderna berättar här sin historia om Bertil och Signild, blandat med Bertils många filmsekvenser. Vackra bilder från både Jämtland och Norrbotten blandas med samtal, och filmklippen visar allt möjligt från förr och nu, som flottning, fiske, midsommarfirande i Hoverberg, orgelspel i kyrkan.

Filmmusiken är gjord av Björn Olsson. På DVD:n finns också en kort reklamfilm för Bergs kommun och Bertils egna oredigerade VHS-film från inspelningen av Nu är det dokumenterat.

Read Full Post »

Minnen från gamla svenska prästhem

Del 8 i bokserien Minnen från gamla svenska prästhem utkom 1932 och handlar om prästgårdar i norra Sverige.

Den innehåller minnen samlade av F. Arbman, själv prästbarn och väl bekant med den speciella miljö prästgårdarna var under lång tid. Han beskriver prästhemmen som små kulturhärdar i sina bygder.

Härjedalen finns tyvärr inte med här, men om Jämtland finns att läsa i Om Paul Wagenius och prästgården i Berg av Sam Perman och Några barndomsminnen från Refsunds prästgård av Gunnar Löfvenmark.

Kapitlet om kyrkoherde Wagenius, ett den stora väckelsens barn, börjar med hans installation pingsten 1892 och berättar om hushållet och församlingen fram till 1920-talet, då Wagenius drar sig tillbaka. Till sin hjälp har författaren haft kyrkoherdens dagboksanteckningar, där mannen och hans tankar och vardag träder fram.

Gunnar Löfvenmark växer upp i Revsunds prästgård, där hans far tillträder kyrkoherdetjänsten 1880. Han delar verkligen med sig av sina personliga minnen när han skriver om människor i bygden och gäster i prästgården, om jordbruket som var en självklar del av en prästgård förr, om husförhör, om hur han i en garderob full av böcker upptäcker litteratur om frälsningsarmén:

Ännu efter omkring fyrtio år kan jag känna den stämning av skräckfull rysning, vari jag försattes, då jag i ensamheten uppe på gästrummet slukade skildringarna från Londons fattigkvarter.

Mer intressant läsning om prästgårdarnas historia i vårt land finns i den vackra boken Svenska prästgårdar av Martin Giertz.

Read Full Post »

En bok om Berg

En bok om Berg kom 1958, och den som skrev ett försök till sockenbeskrivning var Leonard Rosén. Det är något särskilt med litteratur från den här tiden, och jag kan inte låta bli att citera.

Vare sig man kommer från norr eller söder, öster eller väster å södra Jämtlands sedan gammalt nyttjade färdevägar, ser man Hoverberget resa sig som en fyrbåk i de vidder av skogar och vatten, som trakten här visar upp. Hoverberget visar vägen till en urgammal bebyggelse, som går fram runt berget och sedan fortsätter utefter strand och dal i alla riktningar. Här har man Berg, socknen, som fått sitt namn av Hoverberget, eller berget, som bergsbon kallar det i vardagslag.

Boken är en vackert skriven rundtur genom socknens historia. Den spänner över allt från forna tiders vårdkasar och buföring, till beskrivningar av kommunens och skolväsendets historia. Fotografierna berättar om Svenstaån, utsiktstornet, fäbodar, torvströfabriken å Bölesmyren och mycket mer.

Överallt skönja vi spår av bergsbons kamp för trivsel och existens, och där en okunnig ingenting ser, kan en, som blickat något i hävderna, se stora ting.

Read Full Post »