Historikern och genusforskaren Catarina Lundström har gett ut en mängd titlar, från avhandlingen Fruars makt och omakt, om landshövdingefruarnas handlingsutrymme och stora möjligheter till egen makt, till böcker om dans och mat. Något av det första hon skrev är kanske den här B-uppsatsen i etnologi vid Umeå universitet hösten 1984!
Kaféliv i Östersund under 1900-talet har jag återvänt till många gånger genom åren. Det är en riktigt fin beskrivning av stadens en gång så rika kaféliv, med både vardags- och finkaféer. Catarina Lundström skriver om de många kaféer som funnits; var de låg, vilka som drev dem, vad som serverades och vilka kunderna var.
Kaféerna hade förstås sina stammisar, som militärer, landsortsbor, verkstadsarbetare och affärsfolk. Förutom själva fikandet, hade kaféerna stor social betydelse då de också var en plats för schackspel, möten, diskussioner och dans. Författaren skriver lite mer om två vardagskaféer, Kafé Fram och Kafé Mimer. Bilderna visar bland annat Kafé Fram med neonskylt och trädgårdsservering. Bara att läsa kafénamnen är roligt: Debol, Tre Tallar, Savoy, Stjärnan, Tysta Mari, Gnistan… Och tänk att det fanns en tid, när de många kaféerna hade öppet till kl 22 och senare, så att man kunna gå och fika efter biobesöket!
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Read Full Post »
Catarina Lundström har i den nya boken Göra jämställdhet skrivit en läsvärd historik över jämställdhetssatsningar i Jämtland främst under åren 1984-2014.
Från bygden 