Ångermanälvens Flottningsförening i Flåsjöbygden

Niclas Höglund från Siljeåsen berättar om sin bok:
En historisk skildring från en ung flottare, den sista i fjärde generationen i flottningsarbete. Här skildras bygden, folket och båtarna, utifrån minnen och berättelser.

Författaren skriver personligt om livet med och kring flottningen, och äldre flottare berättar. Här kan du lära dig om redskapen, från bomkoppel till dysa, och läsa om bostäder och avlägg.

Ångermanälvens Flottningsförening i Flåsjöbygden, 2019, gör flottningsepoken levande för läsaren och bjuder också på ett rikt bildmaterial med fotografier i svartvitt och ritningar.

Read Full Post »

Bomsund, Strandbodarna, Sättsjön

Det har utkommit ännu en bok om tre byar i östra Jämtland och deras historia!

Om bygden – folket – gårdarna har en grupp bybor skrivit. Större delen av boken ägnas åt fastigheterna, som här skildras med bild och noggrann ägarförteckning. Insprängt i texten dyker ibland ett personligt minne, en liten faktaruta och fina fotografier upp!

Calle Sahlin skriver här om sitt Bomsund och Barbro Ekström om Lokalen.

Bokens författare bjuder på fler riktigt läsvärda kapitel om flottningsepoken, och om allt från färjetrafik och den första kraftstationen till fibernät och inflyttning.

Bomsund, Strandbodarna, Sättsjön, 2016, kompletterar boken Höglunda-Borglunda 1751-2001, så att alla fastigheter i området nu är dokumenterade.

Read Full Post »

Flottning

Flottningsepoken i länet sträcker sig fram till slutet av 1960-talet. Att flotta timmer var ett hårt och farligt arbete. Samtidigt var det förknippat med såväl hög status, alla fick ju inte vara med och flotta, som med gemenskap och många fina minnen. Av en bloggaren närstående har hon hört berättas om de nätter när timret släpptes utför ån och allt gick bra, inga brötar. Det var nätter som kändes närmast romantiska och som lever kvar i minnet på flottaren.

Vi har bloggat lite om flottningen tidigare och här hittar du de böcker och filmer om flottning som finns att låna på vårt bibliotek.

På den nostalgiska strömsundssidan Flata.net kan du se Sista rumpan på Faxälven och andra filmer, och fotografier. Och böcker och filmer om flottning.

Fotografi: Flottare vid dammen i Ismundsjön. Fotograf: okänd/Jamtli fotosamlingar.

Read Full Post »

Skogsarbete och flottning längs Ströms Vattudal

Emma C Elliott har lyssnat till sin fars berättelser från tiden med flottning och skogsarbete under 1950- och 1960-talen, år som innebar mycket hårt arbete men också glädje.

I boken Skogsarbete och flottning längs Ströms Vattudal, 2014, skriver hon en kort historik över flottningen och beskriver sedan timrets resa. Här kan du läsa om allt från kvistning och barkning, till noten och rumpan och efterarbetet i skogen.

Författarens far Kurt Nerpin har generöst delat med sig av sin kunskap om och sina personliga tankar kring skogsbruk och flottning i en fin och läsvärd bok.

Bilderna visar bland annat flottningsbåten Webjörn med timmernot, verktyg, de olika skogsbolagens symboler och Blåbandshuset i Hillsand.

Read Full Post »

Bolagslakej eller frihetsrörelse?

Vid den stora skogskonflikten 1922-23, mellan skogsbolag och skogsarbetare med usla löner och villkor, hamnade skogsägande bönder i kläm. De fick inte arbeta i egen skog, gick miste om extrainkomster som många var beroende av och kunde också tvingas betala böter till bolagen för uteblivna leveranser av timmer.

I det läget bildades 1923 organisationen Arbetetets Frihet i östra Jämtland. Från början en aktör i infekterade skogsstrider, utökades deras verksamhet till andra branscher och spreds över landet. Störst var den i Jämtland och Härjedalen. En strejkbrytarorganisation på skogsbolagens sida och en organisation som ville erbjuda en fackförening för de arbetare med borgerlig grundsyn som fanns, kanske särskilt i skogen. För AF gällde arbetsfred, individuella lösningar och avtal istället för kollektiva, och en häftig kritik mot all socialism. LO kritiserades bland annat för kollektivanslutningen.

I och med Saltsjöbadsavtalet 1938, LRF:s föregångare RLF som organiserade bönderna och också andra orsaker, förlorade AF sin egentliga roll. De fortsatte ändå att ge ut sin tidning och att agitera, och fanns i form av årsmöten kvar ända fram till 2000.

I Bolagslakej eller frihetsrörelse?, 2013, skriver Peter Fränden om en organisation, som han redan för 40 år sedan började forska kring. Han har haft tillgång till mängder av dokument, bland annat genom Föreningsarkivet, och han har också träffat flera av de tongivande personerna. Han bjuder i sin bok på otroligt intressant läsning om skogsarbetets och flottningens historia, om fackföreningar, bolag, arbetsvillkor och konflikter. På köpet får man en viktig del av vår historia.

Författaren vill varken döma eller frikänna Arbetets Frihet, han vill förstå. Han menar att SSFF, Svenska Skogs- och Flottningsarbetareförbundet, sådde vind och skördade storm när det utsträckte sin skogsblockad att gälla också bönderna. Hade kanske en annan, mindre konfliktfylld, utveckling varit möjlig?

Fotografier från skogs- och vägarbete och flottning är tagna av Magnus Nilsson.

Read Full Post »

Flottning och kulturmiljövård i Linsellborren

Nu har det kommit en bok om naturreservatet Linsellborren.

Anna Olsson är författare, och Mats Andersson har fotograferat.

Det handlar om flottningen, stenkistorna och det 15 km långa naturreservat.

Read Full Post »

Sista flottningen i Indalsälven

Bloggaren har sett ännu en av Erik Eriksson fina dokumentärfilmer. Sista flottningen i Indalsälven spelades in under våren 1969 i Halån i östra Jämtland och i Gunnarvattenån, som sedan bildar Hårkan, också den en biflottled till Indalsälven.

I Halån berättar dammvakten Amandus om bäckflottningen, som han varit med om i många år. Nu när den ska upphöra, minns han flottningen som den enda semester en skogsarbetare fick, och som en gemytlig tid när gubbar från olika håll kom samman!

I filmen berättas om livet med bäck- och sjöflottning, om rännor av trä och sten, om arbetet och farorna med timmerbrötar och om flottarnas tankar om framtidens timmertransporter utan flottlederna.

Filmens speakerröst tillhör författaren Per Gunnar Evander.

Read Full Post »