Ovan skogen

Ett urval gamla bilder ur Gård och Säterarkivet i Funäsdalen har samlats i den här boken, av Lasse Johansson.

Ovan skogen, 2021, har undertiteln en bildskatt i svart och vitt. Och en verklig skatt är det. Helsidesfotografier får här sällskap av några korta textrader, och ord och bild tillsammans berättar så fint om det liv som levdes i västra Härjedalens byar.

Se Emresgården i Funäsdalen, som idag är borta, se interiörer från Ljusnedals herrgård och bilder från när herrgården brann ned, se sätervallar, lieslåtter på kalfjällsheden och potatisåkrarna i Funäsdalsbergets sluttning, och mycket mer. Bloggaren fastnar lite extra för ett fotografi från 1913, där härjedalingarna är samlade med sina varor på marknaden i Röros.

Read Full Post »

Fjällbondens avsked

Den vackra boken om de sista fjällägenheterna kom 2011.

Nu har Fjällbondens avsked kommit i nyutgåva. Det känns bra, då den tidigare upplagan är mycket läst och börjar bli lite sliten.

En fjällägenhet är ett nybygge där de bosatta äger sina hus, men staten äger marken. Fotografen och författaren Lars-Olof Hallberg hann dokumentera livet på de allra sista fjällägenheterna i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Hans starka känsla för en kultur och ett sätt att leva på väg bort, den märks i både text och fotografier.

Sju av bokens tio gårdar finns i vårt hörn av världen: Blomhöjden, Leipikvattnet, Bågavattnet, Bunnerviken, Almdalen, Edevik och Ljusnedal. Bönderna berättar om gårdarnas historia och om livet de levde då, när författaren kom på besök. Bildmaterialet är otroligt fint. Bokomslaget avslöjar att här finns fotografier att verkligen försjunka i.

Read Full Post »

Ljusnedals golfbana

Sveriges första golfbana i fjällmiljö stod färdig 1973.

I boken Golf : den vackra fjällbanan på Ljusnedal, 2013, berättas historien om banan och om golfklubben som hade bildats 1972.

Banans historia är riktigt intressant att läsa om. Den handlar om regleringen av sjön Lossen med de konsekvenser det fick för landskapet kring Ljusnedal, om Sven Arnell som kom för att återuppbygga brukspatron Farups herrgård i Ljusnedal och kläckte idén om att skapa en golfbana, och om generaldirektören vid AMS Bertil Olsson, som tyckte att landskapet såg ohyggligt ut efter regleringen och såg till att banan kunde finansieras.

Klubbens och banans historia handlar förstås till stor del om de eldsjälar som på olika vis har bidragit genom åren och de porträtteras fint i boken. Här presenteras också de 18 hålen från Bockfoten till Kyrkstöten, här bjuds på fakta om tävlingar, personliga minnen och anekdoter, och ett rikt bildmaterial.

Huvudförfattare och redaktör är Mats Widén.

Read Full Post »

Historia i bilder

Gård- och Säterarkivet, GOSA, har i sin ägo en skatt av gamla bilder från västra Härjedalen. I fyra mindre skrifter har de nu samlat fina fotografier från länge sedan och de presenterar också två lokala fotografer.

Paul Ersa Wagenius Flon (1891-1974) var förutom fotograf också spelman och möbelsnickare. Bland det han fotograferat finns här hemgården Ust på Äggen, gårdar på Flon, buvallar, huggarlag, älgjakt, byns första bil hämtad i Östersund 1922, ett IOGT-möte, en 1:a maj-demonstration och mycket annat från vardag och fest i byn nära Bruksvallarna.

Korta texter till bilderna har skrivits av Lasse Johansson.

Fler fantastiska fotografier att försjunka i finns också i Funäsdalen 1890-1932, Karl Berg Tännäs (1893-1963) och Ljusnedal 1890-tal fram till 1940-tal.

Read Full Post »

Emil Näsvall

Skulptören Emil Näsvall föddes 1908 som kronotorparson i Backvallen, Ljusnedal. Uppmuntrad av sin lärare att fortsätta sitt tidiga intresse att snida i trä och rita, började han som snickarlärling i Östersund och tog kvällskurser i teckning. Han flyttade sedan till Stockholm för att gå i lära hos skulptören Olof Ahlberg och studera vidare. Den första lilla ateljén låg i gamla Klara, den andra större i Björkhagen. Redan 1966 avled han, i en olycka, mitt i sitt skapandes mest dynamiska tid.

Bland hans många offentliga verk med jordnära motiv finns Säterjäntan i Funäsdalen, Skogsarbetaren i Sveg, Forbonden i norska Brekken och Maj i Danderyd, Söderhamn och Vilhelmina. Han gjorde också byster av bland andra Jussi Björling och Hjalmar Branting.

Bronsskulpturen Musiken på bilden är fin den med, där den står utanför ingången till Fjällmuseet i Funäsdalen. Där finns för övrigt mycket av Emil Näsvall att se.

Om Emil Näsvall finns att läsa i Skulptören Emil Näsvall 1908-1965, en uppsats i konstvetenskap av Gösta Sjögren från 1985, och i Emil Näsvall – skulptören från Backvallen, en artikel av Lars-Göran Stenvall i Jämten 1992.

Read Full Post »

I arbetsvandringens spår

I storavverkningarnas dagar kom det många värmlänningar till Jämtland och Härjedalen för att jobba i skogen.

Gösta Bjelkborn har precis utkommit med Nils från Håvilsrud, om en värmländsk pôjk och hans syskon i arbetsvandringens spår. 

Författaren gör porträtten av Nils Nilsson, senare kallad Gammel-Nils, och hans syskon väldigt levande.

Författaren skriver om skogsbolagen, särskilt Dickson & Co, och deras förvärv av skog, om själva vandringarna uppåt landet, om syskonens olika livsöden, om slitet i skogen och om livet för Nils i Ytterhogdal, Tännäs och Ljusnedal. Skriften är fint illustrerad med svartvita bilder och dokument, som köpekontrakt.

På biblioteket finns den här litteraturen av Gösta Bjelkeborn.

Sten Jacobsson har också skrivit om de värmländska arbetsvandringarna till Härjedalen i boken Långväga.

Read Full Post »

Gårds och Säterarkivet

Gårds och Säterarkivet,
GOSA, omfattar byarna Bruksvallarna, Fjällnäs, Funäsdalen, Högvålen, Ljusnedal, Messlingen, Mittådalen, Tänndalen,
Tännäs och Valmåsen i västra Härjedalen.

Jag kände inte till Valmåsen, men vet nu att byn försvann när vattenkraften byggdes ut i slutet av 50-talet.

Bakom arkivet, som funnits i tio år, står Härjedalens Fornminnesförening.
Arkivet dokumenterar byar och gårdar, och samlar både fotografier och intressanta artiklar. I Bildarkivet finns fotografier från sent 1800-tal till idag, en riktig bildskatt!

Arkivet går också att besöka. Det är beläget i Fornminnesparken i Funäsdalen.

Read Full Post »

Minnen bland fjällens viden

I Minnen bland fjällens viden, från 1991, skriver Gösta Bjelkeborn kunnigt om Ljusnedals bruks historia och om de byar som bruket gav upphov till, Ljusnedal och Bruksvallarna.

Samen Jonas Torkilsson upptäcker 1684 nära fjället Mittåkläppen en sten, som visar sig innehålla kopparmalm. När hans fynd blir känt, leder det till att Bergskollegium i Stockholm kontaktas och en metallurg skickas upp för att konstatera att malmen är värd att brytas.
Spekulanter låter inte vänta på sig, ett bolag bildas och 1686 startar en gruvbrytning som kommer att vara i 165 år. Till arbetet i det första dagbrottet, på Gruvvålen, kommer människor från hela landet, och från Norge. Bruket ligger nere nära trettio år i början av 1700-talet, förfaller men rustas upp igen. Först bryter man koppar och sedan järn, men någon riktigt bra lönsamhet blir det aldrig. Den siste brukspatronen, William Farup, köper skog och går över till jordbruk, och brukets sista år präglas av konflikter med torpare och renägare om marken.

Författaren berättar om ägare, patroner och inspektorer, om gruvarbetare, deras bostäder och arbetsvillkor, och det liv som levs i de byar som bruket skapar. Bilder och kartor gör läsningen ännu mer levande.

Mer om brukets alla människor skildras i Gruvarbetare, torpare och bruksfolk av Frans Järnankar, från 1987. Hans bok är också full av förteckningar och gamla dokument; här finns bland mycket annat att läsa om inkomster för olika yrken och om torpen som arbetarna själva byggde, protokoll, arbetsplaner för skuldsatta arbetare och fotografier.

Det är riktigt givande att läsa om de här åren i västra Härjedalens historia. I väglöst land med orörd natur och renbetesmarker, skapas en brukskultur med ståndsmässigt liv för några och hårt liv för de flesta. Jag har flera gånger vandrat runt i det gamla bruksområdet och när jag gör det nästa gång, vet jag mycket mer om livet som levdes där.

I Jamtlis Bildarkiv finns de här fotografierna från Bruksvallarna och Ljusnedal.

I Gård & Säterarkivet kan du här läsa mycket intressant, bland annat om Per ”Mårsa” Norberg, som började som dräng och gruvarbetare, och slutade som riksdagsman, och blev en viktig person för brukets folk och för bygden.

Read Full Post »