Stillestånd

Längs vägen mellan Mörsil och Bleckåsen finns inte mindre än två minnesstenar, som lär oss om vår historia. Texten på den ena lyder: 

Här slöts stillestånd mellan svenska och norska trupper den 25 juli 1809. Stilleståndsavtalet undertecknades här av general G C von Döbeln och kapten G F von Krogh.

 

Föreningen Svenska miltära minnesmärken berättar om bakgrunden:

I samband med dansk-svenska kriget 1808-09 ägde strider rum i Alsen. Den 24 juli möttes den svenska styrkan på 900 man under general Georg Carl von Döbeln och den norska styrkan vid Hjerpe skans. Den norska styrkan besegrades och tvingades retirera till Bleckåsen. Nästkommande dag träffades von Döbeln och de norska truppernas ledare kapten Georg Frederik von Krogh i skogen vid Bleckåsen där de undertecknade vapenstilleståndet mot ryggen på en soldat. Ett villkor var att samtliga norska trupper skulle lämna Sverige senast den 3 augusti, vilket även skedde.

Mer läsning finns till exempel i Jämt i krig av Stefan Nolervik, 1995.

Read Full Post »

Berget

Det berg som idag mest förknippas med en omstridd skidtunnel i Gällö har en riktigt intressant historia.

Skriften Berget, 2017, har undertiteln historien om det hemliga försvarsprojektet i Gällö. När ett nytt storkrig anades efter mellankrigstidens försvarsnedskärningar, byggdes anläggningar för sammansättning och lagerhållning av ammunition.

I Gällö började i all hemlighet Berget i Viken omvandlas 1940, för att bara delvis färdigt tas i bruk 1942. Hela 155 personer arbetade där 1944. Viss verksamhet fanns kvar ända fram till 1998 och 2012 avhemligades anläggningen.

Läs om det olycksdrabbade bygget, om det arbete som utfördes i Berget och om hur allting fungerade i de olika rummen, om hemmafruar som sydde krutpåsar. Det imponerar att de anställda verkligen höll sina tystnadslöften och att det därför länge var höljt i dunkel vad som egentligen hände i de hemliga bergrummen.

Den läsvärda minnesskriften över Berget i Gällö är resultatet av en studiecirkel i ABF:s regi.

Read Full Post »

Armfeldts armé

Kan virkelig en historie om et svensk felttog for 300 år siden skrevet av en stavernmann slå an som en middels kriminalroman? Ja, den kan det. Nylig måtte Gyldendal trykke et nytt opplag av Geir Pollens «Armfeldts armé».  Orden är hämtade från en artikel i Østlands-Posten: Pollens bok om ett felttog på 1700-tallet er blitt en storselger!

Nu finns den kritikerrosade boken också på svenska, i översättning av Jan Wibom.

Författaren Geir Pollen ger liv åt den sorgliga berättelsen om alla de soldater som frös ihjäl i snöstormen över Sylarnafjällen vid nyåret 1718-1719, när karolinerna försökte ta sig tillbaka till den svenska sidan.

Armfeldts armé, 2016, har undertiteln Historien om en katastrof. Geir Pollen skildrar ett krig som var ett sista desperat försök av Sverige att återfå sin ställning som stormakt, då den svenske kungen gav generalen Carl Gustaf Armfeldt order att med sin armé inta Trondheim. Fälttåget skördade än fler offer bland trönderna, då det förde med sig både svält och sjukdom i en tid av svår missväxt.

Read Full Post »

Fältjägaren

Fältjägarföreningens medlemsblad har getts ut ända sedan 1937.

Bloggaren har fördjupat sig i 2014 års skrift. Den bjuder på artiklar om allt från rivningen av vakt- och arrestlokalen vid gamla I 5:s kaserngrindar, en byggnad som nog många minns, till stentavlan i Handöls kapell, en tavla till minne av stupade karoliner. Föreningens resor och jubileer får också många sidor här.

Minnesbilder från I 5, Livkompaniet, 1962-63, är rader på vers av Lennart Mark, med riktigt fina svartvita bilder till.

Läsvärd är också Ulla-Britt Froms Min uppväxt som en av ”I 5-ungarna”. Barnen hade hela regementsområdet som lekplats!

Innehållsrik och rolig att läsa, Fältjägaren är definitivt något också för andra, än den som har gjort lumpen eller arbetat på I 5!

Read Full Post »

Frösö lägerblad

Jämtlands flygflottiljs kamratförening har gett ut sin tidning sedan 1983. Titlarna har varierat genom åren, men numera heter den Frösö lägerblad och kommer två gånger per år.

Här finns minnen i text och bild från garnisonen som försvann, och artiklar om olika flygplan, till glädje för alla flygvänner.

Mycket av innehållet berättar också om dagens verksamhet på Teknikland och föreningens aktiviteter av lite mer social karaktär!

Om vår lokala militärhistoria kan du läsa i artikeln Militärstad : Östersund 1893-2006!

Read Full Post »

Norrlandsartilleristen 2013-2014

Kamratföreningen Norrlandsartillerister är, som vi bloggat om tidigare, en förening för anställda och värnpliktiga vid, eller helt enkelt intresserade av, Kungliga Norrlands Artilleriregemente i Östersund, A 4.

Det senaste numret av medlemstidningen, Norrlandsartilleristen 2013-2014, är av årgång 75-76. Förutom rena föreningsfakta och många bilder bjuder bladet på mycket fin läsning om bland annat spanska sjukans offer på A 4, Stockholms batteri, uniformen Attila och stångkusken Hans Werthén.

Här får vi också läsa om var i staden det nedlagda A 4:s kristallkronor och smidesstaket numera återfinns!

Read Full Post »

Militärstad

Ny artikel: Militärstad – Östersund åren 1893-2006.

Gamla regementsområden med många vackra byggnader, gatunamn, Havremagasinet, Grytans skjutfält – den militärhistoria som sträcker sig över åren 1893-2006 har lämnat spår i och kring staden, och också skapat nya stadsdelar. Som garnisonsstad var Östersund landets näst största och vi är många som minns en tid, för inte så länge sedan, då staden verkligen präglades av den militära närvaron.

Read Full Post »

Krigsår 1940-1945

Välkommen att lyssna till Örjan Sedin, medförfattare till boken om skanserna Austrått och Klintaberg.

Han berättar om Jämtland och Tröndelagen under andra världskriget, en dramatisk period i vår historia.

Östersunds bibliotek, Samlingssalen,
tisdag 23 sept kl 18:30.

Fri entré.

Arr: Föreningen Norden i samarbete med Östersunds bibliotek.

Jag tipsar ännu en gång om kollegan Thomas Druggs fina blogginlägg om boken!

Read Full Post »

Soldathem i 100 år

Soldathemmen i militärstaden Östersund har varit många. Missionerande verksamhet för soldater drevs redan i mitten av 1890-talet. KFUM, Lutherska missionsföreningen, Föreningen Soldaternas Vänner – huvudmännen har skiftat genom åren.

Det första huset byggt som soldathem finns ännu kvar, nuvarande Jägargården på gamla I5-området. Pengar till bygget samlades in från församlingarna i Jämtland, Härjedalen och Hälsingland, från små gåvor som 20 kronor av intresserad soldatvän, till flera tusen av givmild grosshandlare! 1917 var det invigning av den vackra byggnaden, men redan 1939 flyttade verksamheten till Gröngatan 21. 1959 blev ny adress Gröngatan 16 och 1974 landade verksamheten i det allra sista soldathemmet på Regementsgatan 4.

Från bibelstudier, samkväm med te och föredrag av religiös, fostrande eller fosterländsk karaktär, utökades verksamheten till att erbjuda allt från fjällutflykter till kurser i jaktvård och äktenskapsskola, och på senare år filmkvällar och matlagning, bland mycket annat. Framförallt verkar soldathemmen ha varit en uppskattad plats för fika och umgänge.

Föreningen Östersunds Soldathem hade ansvarat för verksamheten i mer än 60 år, när stadens sista förband lades ned 2005. En läsvärd historik från åren 1903-2005 finns i Soldathem i 100 år, en rikt illustrerad och mycket fin bok.

För idé och text står Lars Lundqvist och Håkan Nilsson.

Read Full Post »

Krigsår i Jämtland och Tröndelag

Kollegan Thomas Drugg skriver om boken Krigsår på sin fina blogg Historiskt! Boken presenterades här på Östersunds bibliotek tidigare i december.

Read Full Post »