Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Sågverk’

Ett gulnat foto över kraftverksdammen i Krokom

Boken Hissmofors, 2021, består av två delar. Jan-Olov Jonsson berättar i En industri och ett samhälle om hur allt startade när Hissmoforsen började byggas ut år 1895. Här får vi först veta att dåtidens Hissmon och Hissmoböle är dagens Krokom, medan Hissmofors och Nyheden är avknoppningar från Hägra.

Den text som följer är ett väldigt läsvärt stycke historia, om en ny industri och ett samhälle som föds. Läs om hur kraftverket byggs och pappersmassefabriken bildas, om vattenreglering och elnät, om sulfitfabriken, spritfabriken och sågverket som tillkommer, om virkesförsörjning, om chefer och arbetare, om det sociala och det fackliga, om vägar och skolor och mycket mer. Hur stor industrin var förstår man man, när man läser om allt det som byggdes upp av bolaget: hyreskaserner, skola, sjukstuga, bagarstuga, tvättstuga, mangelbod, badstuga, trädgårdsland, ladugård, stall, grishus, brukshandel, mjölkbod, matservering och dansbana.

I Så var det att bo i Hissmors ger Mary Svenssons sin bild av sina 45 år där, nedskrivet 1999. Hennes historia är i mycket kvinnornas historia, när hon detaljerat berättar om hur de bodde, om praktiska ting som tvätt, mat och kläder, om allt från ransonering till vårstädning. Människorna kommer nära, i detaljer som att pappan hämtar myrstacksjord för att blanda med den svårarbetade lerjorden i odlingslotterna, att synen av korvringar och annat kött var överväldigande när slaktarbilarna kom på fredagarna, att det gällde att ha koll på när vattnet släpptes på, när de badade i solvarmt vatten vid dammbron.

Bildmaterialet är ett fint kapitel för sig. Här finns mängder av fotografier på människor, miljöer och hus. För alla intresserade av hus, är boken en gulgruva. Bara se den gamla brukshandeln med Esso-pump, Kråkslottet, de gamla kvarnarna, Arkivet…

Read Full Post »

Systrarna Anita Edling och Liselotte Weissbach har engagerat tagit sig an att berätta om Edlings i Bräcke. De har läst gamla dagböcker och dokument, släktforskat, läst på om Jämtland och skogen, samlat bilder.

De skriver om skogen och skogsbruket förr, och om sin egen släkt, från anfadern Lars Hindriksson Malmberg i dragontorpet i Åhn, norr om Bräcke, och framåt. I boken sista del står framförallt Petter Edling i centrum.

I en inledande skogshistoria får vi lära oss om svensk urskog, om träd och bönder, sågar och skogsförordningar, laga skifte och skogsentreprenörer. Det är en bra kunskap att ha med sig in i läsningen.

Med en kort bakgrund om socknen, får vi sedan lära känna fem generationer av släktens bönder och gästgivare i trakten kring Bräcke. Det är detaljerad läsning om deras liv och om bygden under många år. Också Bräckes vackra gamla gårdar presenteras här, i ord och bild.

Petters far Eskil Persson, engagerad i bygden och öppen för det nya, börjar i mitten av 1800-talet att handla med avverkningsrätter. Det är där släktens skogsintresse startar, i en tid då sågverken växer fram vid kusten.

Petter Edling är också han en stark och betrodd man i bygden, och går under namnet Bräckekungen. Skog, fastigheter, ångbåtar, handel – Petter kan med tiden kalla sig allt från landstingsman till grosshandlare. Han tilldelas till och med den Kungliga Vasaorden. Tillsammans med bland andra Erik Olof Sundin i Stavre, Stavrekungen, köper han Bräcke ångsåg, som han senare blir ensam ägare till och moderniserar.  Petter Edling och Erik Olof Sundin är goda vänner och har som affärsmän mycket gemensamt, bland annat Enaforsholms gård och sågverk. Läs mer om de båda i boken En man steg av tåget.

Berättelsen om Bräcke ångsåg är också berättelsen om virkesköp och flottning, om arbetarnas liv och vardag, allt väldigt levande beskrivet. Författarna avslutar med att teckna porträtt av Petters och hans hustru Claras barn.

Skogen, släkten, sågen, 2019, är vackert formgiven bok med ett rikt bildmaterial som bjuder på allt från släktträd, gamla foton, brev, ansedlar och dokument, till egna små teckningar med text. Och det finns en personlig ton i den här boken, som gör den lätt att läsa och lätt att tycka om.

Medförfattare är Ingrid Olofsson, Margareta Edling och Peter Edling.

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: