Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Skogsbruk’

Systrarna Anita Edling och Liselotte Weissbach har engagerat tagit sig an att berätta om Edlings i Bräcke. De har läst gamla dagböcker och dokument, släktforskat, läst på om Jämtland och skogen, samlat bilder.

De skriver om skogen och skogsbruket förr, och om sin egen släkt, från anfadern Lars Hindriksson Malmberg i dragontorpet i Åhn, norr om Bräcke, och framåt. I boken sista del står framförallt Petter Edling i centrum.

I en inledande skogshistoria får vi lära oss om svensk urskog, om träd och bönder, sågar och skogsförordningar, laga skifte och skogsentreprenörer. Det är en bra kunskap att ha med sig in i läsningen.

Med en kort bakgrund om socknen, får vi sedan lära känna fem generationer av släktens bönder och gästgivare i trakten kring Bräcke. Det är detaljerad läsning om deras liv och om bygden under många år. Också Bräckes vackra gamla gårdar presenteras här, i ord och bild.

Petters far Eskil Persson, engagerad i bygden och öppen för det nya, börjar i mitten av 1800-talet att handla med avverkningsrätter. Det är där släktens skogsintresse startar, i en tid då sågverken växer fram vid kusten.

Petter Edling är också han en stark och betrodd man i bygden, och går under namnet Bräckekungen. Skog, fastigheter, ångbåtar, handel – Petter kan med tiden kalla sig allt från landstingsman till grosshandlare. Han tilldelas till och med den Kungliga Vasaorden. Tillsammans med bland andra Erik Olof Sundin i Stavre, Stavrekungen, köper han Bräcke ångsåg, som han senare blir ensam ägare till och moderniserar.  Petter Edling och Erik Olof Sundin är goda vänner och har som affärsmän mycket gemensamt, bland annat Enaforsholms gård och sågverk. Läs mer om de båda i boken En man steg av tåget.

Berättelsen om Bräcke ångsåg är också berättelsen om virkesköp och flottning, om arbetarnas liv och vardag, allt väldigt levande beskrivet. Författarna avslutar med att teckna porträtt av Petters och hans hustru Claras barn.

Skogen, släkten, sågen, 2019, är vackert formgiven bok med ett rikt bildmaterial som bjuder på allt från släktträd, gamla foton, brev, ansedlar och dokument, till egna små teckningar med text. Och det finns en personlig ton i den här boken, som gör den lätt att läsa och lätt att tycka om.

Medförfattare är Ingrid Olofsson, Margareta Edling och Peter Edling.

Read Full Post »

Heimlöuta 2012Heimlöuta hembygdsförening grundades 1984 för byarna Bonäset, Hillsand, Kärrnäset, Älghallen, Renålandet, Skalet, Vedjeön, Södra Öhn och Öjarn, i Strömsunds kommun.

I Årskrönika 2012 finns allt från resultatet från senaste älgjakten, till byarnas befolkningsstatistik 1961 och 2011.

De flesta av bidragen skildrar sedan skogsarbetet förr, precis som omslagsbildens timmerlass skvallrar om! Skogsarbetare berättar själva om sin tid i skogen, med huggning och körning, eller blir ihågkomna av andra.

Mats Göranssons skriver i Skogsbrukshistoria med lokala inslag om hur det som tidigare var ett skogsbruk för husbehov, i mitten av 1800-talet förvandlades till en industri med de stora skogsbolagen. Han berättar sedan om tillvaron för skogsarbetarna i bygden. Fotografier, protokoll och en kunnigt och personligt skriven text, gör de trettiotre sidorna till mycket fin läsning.

Read Full Post »

Vår irländska resaNödhjälpsarbetare, journalist, upptäcktsresande, frikyrkopastor och god vän med författaren Leo Tolstoy. Jonas Stadling var allt detta, och mer.

Han föddes i Lockåsen, Myssjö, och levde åren 1847-1935. Hela livet kämpade han mot förtryck och för utsatta människor, och hjälpte bland annat härjedalssamerna i deras kamp mot brukspatron Farup på Ljusnedal.

Stadling är en av de många intressanta människor som porträtteras i Snillena i Snilleriket, från inlägget här nedan!

Under tidigt 1890-tal berättar Jonas Stadling om sin studieresa genom Norrland, i brev som publiceras i Aftonbladet. Där uppmärksammar han hur bönderna förlorar sin skog till skogsbolag med hänsynslösa metoder. En skogsindustri växer fram, men priset blir högt för skogslänens bönder.

Breven resulterar i boken Vår irländska fråga, där författaren skriver mycket engagerat. Han berättar om utarmade bönder och avverkningar i våra trakter, om vad som följer i trävarubolagens spår, med ödelagda skogar, förfallna hemman och ökat antal fattighjon. Och hans bok fick stor betydelse.

Läs mer om honom här, läs hans egen bok om sitt liv, Minnen vid slutet av vägen och läs om hans boksamling, som 1935 donerades till Jämtlands läns museum.
I Jamtlis bildarkiv finns de här fotografierna.

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: