Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Språkvetenskap’

Gammal sliten träskylt med namn till olika fäbodarJosefin Devines akademiska avhandling har undertiteln Studier av bebyggelsenamn i Hackås och Ovikens socknar, med ett särskilt avsnitt om fäbodnamnen. 

Baksidestexten till Bygden, byarna och buan, 2021, berättar:

De flesta har på känn att i ortnamnen finns en historia som är värd att berätta. Varför heter en by det ena eller det andra? Ortnamnen är ett källmaterial som i många fall tar oss längre tillbaka i Sveriges historia än både medeltida brev och vikingatida runinskrifter, och studier av dem avslöjar både namnens ursprungliga betydelser och det sammanhang där de tillkommit. I Hackås och Oviken möter vi namn som vittnar om förkristen kult, svanfångst, gränsdragningar mellan bygder eller till och med enskilda, historiska invånare som Roald och Jacob.

Namn berättar mycket om livet förr. Här kan vi bland annat läsa om bebyggelsehistorisk utveckling och försvunna bebyggelsenamn, innan författaren tar sig an de olika namnen. Fäbodarna får ett eget kapitel och en och annan färgbild och karta ryms också i texten.

Read Full Post »

Ljusgrön bakgrund med grammatiska ord i olika storlekarHorre skke ma skri`iv jamtska? Så inleder språkforskaren Håkan Roos förordet, helt på jämtska, till sin bok.

Skriva jämtska, 2020, har undertiteln Ortografisk vägledning för skandinaviska folkmål. Fler har tidigare försökt att skapa ett skriftspråk för jämtskan och nu har Håkan Roos kommit med sitt ambitiösa bidrag, i hopp om att få också jämtskan erkänt som minoritetsspråk.

Det här är en lärd text på hög akademisk nivå. Kapiteltexterna lyder: Ortografisk historik, Finns fonetiska reliker i jämtska?, Fonetiska egenskaper och språkliga nybildningar i jämtskan, vilka kan skrivas med gängse traditionell eller äldre nordisk stavning, Jämtska egna notationer, Landsmålsalfabetet, med flera.

Två berättelser från Marby finns att läsa skrivna med Landsmålsalfabetet och med jämtsk normalskrift. Och H. C. Andersens Sommerfuglen blir till Firiln på Oviksmål!

Helge Sandøy, professor emeritus vid Universitetet i Bergen skrev så här: Denne boka gir oss ein fagleg og lett tilgjengeleg gjennomgang av særdrag i jemtsk. Derfor blir boka til stor glede for alle oss som ønskjer at statsgrensene ikkje skal vere til hinder for kunnskapen om det store samanhengande nordiske dialektområdet. Innfallsvinkelen er ikkje tradisjonell etter grammatiske disposisjonar, men etter spørsmål som dukkar opp når ein ønskjer å lage eit skriftmål for jemtsk. Som presentasjonsform er dette interessant, originalt og pedagogisk. Det gir forfattaren høve til samtidig å formidle grundig kunnskap om europeisk og nordisk ortografi- og normhistorie …

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: