20 jämt-polskor för violin

Ett litet nothäfte, med ett slitet men vackert omslag, drog bloggarens blick till sig! De här polskorna är samlade av S. Sahlin, satta för två violiner af W. Peterson-Berger, spelade af Lapp-Nils. Ett fint stycke jämtländsk musikhistoria, med andra ord.

Utgivningsåret för 20 jämt-polskor för violin är okänt, men måste vara tidigt 1900-tal.

Read Full Post »

Sommarhagen

I år är det hundra år sedan Sommarhagen stod klart. Tonsättaren Wilhelm Peterson-Bergers vackra hus på Frösön var till en början sommarbostad, men från 1930 blev Sommarhagen hans fasta adress. Om huset finns att läsa på flera håll. Förutom i den litteratur om och av Wilhelm Peterson-Berger som finns att låna på vårt bibliotek, kan du läsa om Sommarhagen i den stora och vackra boken Hemma hos författare, konstnärer, kompositörer i Norden. I Frösökrönikan nr 4 skriver Inger Edgren-Osterman om ett fint barndomsminne från våren 1937 och Sommarhagens egen hemsida berättar om huset.

Det har blivit hunnit bli många inlägg här på bloggen om Wilhelm Peterson-Berger! Och Jamtli Bildarkiv bjuder på de här bilderna från Sommarhagen.

Read Full Post »

Juni

Och så blir det sommar. Ibland långsamt och motvilligt, ibland som ett skott, fast utan krutrök, bara med doft av färsk bladkåda, och utan knall, bara med sång av lärkor, vakor och skogsduvor. Juni på Frösön kan vara som en solskimrande dröm – jag har tillräckligt ofta skildrat den. Då hålla när och fjärran, förgrund och fond varandra i full jämvikt; man gläder sig åt vad man ser, den framvällande blomrikedomen, den speglande sjön och allt det vida därbortom i blånande grönt, blått och vitt – och längtar ingenstans.

Wilhelm Peterson-Berger i Svenska turistföreningens årsskrift, Jämtland (1934).

Read Full Post »

Tåg Östersund-Ystad 1936

Följ med till Östersund i påsktid 1936! Se handel på det levande Stortorget, gränder, hus, skyltar, det brobygge som då skulle ersätta den gamla Oscarsbron. Wilhelm Peterson-Berger skymtar förbi, liksom Frösö kyrka och Östersunds central, med tåg på väg till fjälls med skidturister. I det fantastiska Filmarkivet finns den här 9 minuter långa filmen om en tågresa genom halva Sverige. Filmens första tre och en halv minuter handlar om vår stad och berättarrösten tillhör ingen mindre än Sven Jerring.

Bloggen önskar Glad Påsk & återkommer på tisdag!

Read Full Post »

Wilhelm Peterson-Berger

Snart finns en ny bok om tonsättaren att låna på biblioteket i Östersund!

Wilhelm Peterson-Berger, tondiktare och kritiker, är skriven av musikforskaren Henrik Karlsson.

Bokens 500 sidor, som kronologiskt skildrar Peterson-Bergers liv, baseras delvis på tidigare opublicerat material.

Read Full Post »

Nedalsstugan 26 juli 1905

Naturen här ge mig en mängd nya intryck. Först och främst: vatten, Nean och alla hennes tillflöden, rinna åt väster. Det är förunderligt vad denna lilla omständighet ger hela nejden ett nytt och främmande tycke. Det är som kände man en fläkt av Västerhavet. Älvstränderna äro rikt gräsbevuxna; borta i väster resa sig de stolta Skarvdörrsfjällen, med djärvt böljande sicksacklinjer och spelande blåvitglänsande färgharmonier mot himmeln; alldeles över oss står Helagsfjällets sydvästra utpost Nedalsstöten, med sin roliga, om förstäven på ett fartyg erinrande näsa, Predikstolen; åt söder skymta över åsarna större och mindre toppar, närmare eller fjärmare. Luften är fylld av åars brus.

Ur Fjällminnen (2003) av Wilhelm-Peterson-Berger

Dagen efter vandrar sällskapet vidare till Nedalen. Wilhelm Peterson-Berger fortsätter ensam längre in i Norge, för att till sist anlända till Reitans järnvägsstation och ta tåget hemåt. En månadslång fjällvandring är över och hemma på Frösön skriver han:
”Snart nog var jag inne i världsläget igen, men med varje steg tillbaka in i vanda förhållanden växte, såsom alltid förr, mina sommarminnens fägring och lyskraft”.

Read Full Post »

Mieskebäcken 21 juli 1905

I går efter solnedgången fick jag skåda ett verkligt ‘Alpenglühn’. Hela Sylmassivet – som för resten mer än de andra svenska fjäll påminner om Alperna – låg som ett jättelikt oformligt, taggigt stycke järn, som nyss svalnat och svartnat: endast de högsta spetsarna och kammarna voro ännu rödglödgade.

Ur Fjällminnen (2003) av Wilhelm Peterson-Berger.

Read Full Post »

Mieskebäcken 20 juli 1905

I tre dagar ha vi nu gått här och huttrat, eldat väldiga enrisbål ute på backen om aftnarna och undrat, hur trakten egentligen månde se ut. Först idag har det klarnat, och med förtjusning se vi Sylarnas smäckra former dominera hela den vackra tavlan åt norr och väster; närmast oss, bortom Handölsdalen, stiger Sylpappa upp, bred och rund, där ovan står Storsylen, Lillsylen m fl, vidare Storsola med sin triangelformiga spjutudd och sin solfjäderliknande snöteckning, och längre åt söder, hinsides det tydligt gapande passet Ekorrdörren, välver sig den branta Ekorrkammaren, kupig och snöstrimmig.

Ur Fjällminnen (2003) av Wilhelm-Peterson-Berger

Read Full Post »

Ljungsjöarna 14 juli 1905

I väster, något på syd, tronar Helagsfjället, så nära, att isen i jökeln kan ses skimra blågrön genom revor i snötäcket; knappt mer än en mil skiljer mig från fjällfoten. Längre åt norr reser sig ett praktfullt komplex av höga uddvassa toppar, långa kammar och tätt snöfläckiga vidder: Sylarna. Och helt nära, ungefär i nordnordost står Stora Herrångsstöten mäktig, blånande och brant under sin platta kupol. Dessa tre majestät ge hela det vidsträckta landskapet dess karaktär – alla de andra, mindre fjällen ha intet ord med i laget.

Ur Fjällminnen (2003) av Wilhelm-Peterson-Berger.

Read Full Post »

Ljungsjöarna 10 juli 1905

Över Vargtjärnstötens och Slaivons långsluttande vidder ha vi idag flyttat fram till Ljungans källsjöar. Här finnas två fiskarkåtor, som dock icke på länge varit bebodda. I den ena har ingenjörn, kocken och jag tagit kvarter; den kalla regniga väderleken håller i sig, och vi äro trötta på att frysa i tältet.

Ur Fjällminnen (2003) av Wilhelm-Peterson-Berger.

Read Full Post »