Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for februari, 2017

Vintern

Vintern är årstiden numro ett i fjället – det kan ej bli tal om annat. Fogar man till skidlöpningen i ett arktiskt landskap med alla dess sportiga och stärkande moment de rent själsliga upplevelser anblicken av det vintriga fjället bjuder, når man en ”poängsumma”, som måste ligga högre än den någon annan årstid kan ge.

Ur Ränna på björn och andra fjällskildringar (1946) av Torsten Boberg.

Om författaren kan man läsa i den fina artikeln Torsten Boberg – mannen som öppnade Jämtlandsfjällen för turismen.

Read Full Post »

Åreveckan 1917

Åreveckan 1917

I dokumentärfilmen Åreveckan 1917 är aktiviteterna många: det tävlas på skidor på isen, det åks kälke, bobsleigh, skeleton och släde, det tolkas efter häst och idkas fältskjutning, som väl måste räknas som en tidig form av skidskytte!

Det är rejält med snö och mycket folk i farten i byn. Efter dagens vintersporter har turisterna det gott i hotellmatsalen!

I den 7 minuter och 46 sekunder långa filmen bjuds vi på vackra bilder på de gamla hotellen och andra fina hus, bergbanan passerar förbi och det är riktigt roligt att se en glimt av Åre för jämnt hundra år sedan. 

SVT:s Öppet arkiv bjuder på flera Åreveckor att avnjuta.

Read Full Post »

Brunflobygden 2016Hembygdsföreningarna i Brunflo och Marieby gav före jul ut sin 64:e krönika.

I Brunflobygden 2016 kan du läsa två längre artiklar som porträtterar folkskolläraren Carl Viktor Bonde och lanthandlaren Nils Gustaf Silver, båda i Marieby.

Mitt Brunflo 2016 var ett tema för Kastalskolans åttondeklassare i fjol. De fyra belönade bidragen publiceras i krönikan och här kan du också läsa vad fler elever skrev.

Brunflo hembygdsförening fyller 70 år i år och en artikel om jubileet har undertiteln en studie i Brunflobygdens kulturarv. Mer ur en innehållsrik årgång: Överby stuteri, fotbollsminnen, den starke Oskar Flyckt, Mariebykören 80 år, spår, stigar och brunkullaäng i Fugelsta. Boken bjuder förstås också på församlingsfakta och en mängd svartvita fotografier.

Read Full Post »

Käre BosseKjell-Åke Pettersson har skrivit sitt livs historia. Hans bok Käre Bosse, 2016, är tillägnad barnbarnet och tänkt som en familjekrönika.

Den är lika mycket berättelsen om samhället Hammerdals utveckling under 50 år, där det mesta från de goda åren har försvunnit idag. Boken är intressant för alla intresserade av vår lokalhistoria.

Detaljerat och väldigt personligt skriver författaren om allt från besöken hos mormor i Kakuåsen och barnkolonin Sjöbodahemmet, till den egna idrottskarriären och ett innehållsrikt yrkesliv.

Käre Bosse är rikt illustrerad och här finns bilder att fastna i, som den av det fina gamla Konsum före ombyggnationen i tidigt 1960-talet.

Läs Britt Jacobssons recension på 321an: Minnen från Hammerdal, Jämtland, Sverige och världen.

Read Full Post »

HinterlandState Of Mud är Björn Gidlund från Östersund. Det är blues från norr, med nerv och hjärta, som han skriver själv.

På skivan Hinterland, 2015, finns bland annat flera spår med texter från diktsamlingen Fotismer av Peter Lucas Erixon, som Björn tonsatt.

De båda har framträtt tillsammans vid flera tillfällen, exempelvis i Residensträdgården i Östersund.

Om skivan skrev Peter Lucas Erixon:
Hinterland är en musikaliskt eklektisk och helgjutet solid rockproduktion som vi varmt rekommenderar.

Och i LT löd recensionen som följer:
En av 10-talets starkaste upplevelser

Read Full Post »

Moderan kyrkor i SverigeI Helena Linds bok Moderna kyrkor i Sverige, 2016, är vårt län representerat av Hornsbergskyrkan på Frösön.

Med titeln Med baksidan utåt berättas om kyrkan som ritades av Yngve Tegnér, invigdes 1966 och är en del av det mycket stora tegelkomplex som allmänt kallas för landstingsborgen.

Texten bjuder på rader om kyrkans inredning och ritningen finns också med.

Vackra bilder av exteriör och interiör visar en stilren, närmast asketisk kyrkobyggnad som andas sextiotal rakt igenom.

På Länsstyrelsen sida kan du läsa mer om Hornsbergskyrkan och andra moderna kyrkomiljöer.

Read Full Post »

Tamrenskötselns landskapEwa Ljungdahls skrift har undertiteln kulturlämningar och skötsel – exempel från Jämtlands län.

Författaren skriver: Det samiska kulturlandskapet är för många ett helt okänt landskap fastän det omfattar en stor del av norra Sveriges yta. Renskötsel under hundratals år har gjort fjällvärlden till ett storskaligt beteslandskap. Ibland kallas detta landskap för vildmark trots att det är fullt av spår efter människors aktivitet.

Ewa Ljungdahl berättar i Tamrenskötselns landskap, 2007, om de kulturlämningar som finns och om den landskapsvård som behövs för att synliggöra dem.

Giedtie, till exempel, är ordet för både rengärde och renvall. Det var alltså en plats för kalvmärkning, skiljning, slakt och också mjölkning. Ett fint bildmaterial visar växter på övergivna renvallar, hur det ser ut när enbuskar och vide tar över markerna och också hur otroligt grön en giedtie kan lysa ännu många år efter att den använts.

Tamrenskötelns landskap finns också att läsa som pdf hos Gaaltije.

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: