Sätt litteraturen på Jämtlandskartan 17

När Jämtland nu för 17:e gången ska sättas på den litterära kartan, ser programmet ut så här:

Åke Lundgren berättar om en av sina böcker, ”Långa lappflickan”

Birger Ekerlid kommer att berätta om en mycket intressant bok, nämligen
”Eisfeldt- en surrealistisk familj” av Ann-Charlotte Nilsson Eisfeldt, Sonny Eisfeldt
och Richard Magito Brun

Vidare kommer Gustaf Jillker som ska berätta om sin morbror författaren Erik Mankok och läsa en del av hans texter

Berta Magnusson har lovat att helt kort introducera oss för örter som varit speciellt intressanta för samisk kultur

Gaaltije, Köpmangatan 58, Östersund,
torsdag 27 november kl 19:00.

Givetvis kommer det att finnas böcker att köpa av deltagarna. Och vem vet! Det kanske blir något mer också!

Gratis inträde. Välkomna!

Arr: Norrländska litteratursällskapet, Författarcentrum Norr och Länskulturen.

Read Full Post »

Rokokomålaren Anders Berglin

Rokokomålaren Anders Berglin – stilbildare inom jämtländsk folkkonst är en vackert formgiven bok om en av Jämtlands största målare. Anders Berglin, uppväxt i Tossåsen och sedan bosatt i Östnår, levde 1737-1805.

Han målade en lång rad kyrkor, bland andra Hackås, Näs och Åre, och han dekorerade framförallt skåp men också golvur, och annat som svepask och selkrok. På Verkö slott har han också målat två låga dörrar.

Bakom boken står Karin Zidén och Örjan Bertilsson, båda med ett passionerat intresse för det jämtländska möbelmåleriet från 1700- och 1800-talet. Och det märks i deras kunniga text, där de ger en bakgrund till rokokon och sedan följer Anders Berglin i hans arbeten.

Författarna förmedlar fint sin kärlek till folkkonsten när de berättar om Anders Berglins stildrag och färger, och de delar med sig av ett praktfullt bildmaterial.

I bokens slutkapitel får vi dessutom lära känna några av Berglins samtida kollegor inom måleriet, som Pehr Sundin, Dalmålaren och Fantasimålaren.

Boken är nyligen utgiven på Förlag 404.

Mer om länets folkkonst kan du läsa i Mästare & möbler, 2005, av Maj Nodermann.

Read Full Post »

Operation Ripa

I slutet av andra världskriget befann sig norska motståndsmän på svenska sidan gränsen, kring Björkedet. De förflyttade sig sedan till norska Gjefsjön.

Uppdraget var att tillsammans med amerikanska soldater spränga järnvägsbroar för att försvåra för tyskarna att frakta hem material. Flera av amerikanarna hade norska rötter och alla var de specialtränade på bland annat sprängmedelshantering och skidåkning.

Gösta Olsson berättar i den lilla skriften Operation Ripa om de här dramatiska händelserna i jämtländska gränstrakter.

Här finns också vittnesmål från motståndsrörelsens John Moan och Thale Blank, från Rikard Edbjörk, uppväxt på fjällgården Björkedet och en av dem som med lyktor på isen skulle visa var fallskärmsjägarna skulle hoppa, och också från några Lienbor.

Med boken följer en dvd på 26 minuter med titeln I andra världskrigets fotspår. Jan Kerbosch gjorde tillsammans med Gösta Olsson filmen, som bland annat berättar om Operation Woodlark och om fjällgården Hoberg. Diplom på väggen, från både Dwight D. Eisenhower och kung Haakon VI, tackar Hildur Moberg på Hoberg för hennes insatser. Hon öppnade sitt hem för både amerikanska soldater och norska motståndsmän. Operation Ripa är en riktigt intressant bok och film.

Read Full Post »

Boksläpp från Jengel x 2

Flitiga Jengel förlag fortsätter sin lokala utgivning! Den här gången är det boksläpp under två dagar, där författarna själva presenterar sin böcker:

Rolf Kjellberg berättar i dramaform om bilderboken Linus på vikingatiden till musik av Trio Linus,
Östersunds bibliotek, Samlingssalen,
onsdag 26 nov kl 18:00.

Peter Arnemo, Per Arnsäter & Stefan Nolervik Fagert är landet
Boken om Såå – byskrivarna berättar
Birgitta Eneroth Lovisa Karstensdotter
John Bruno Jakobsson Vilket liv det blev
Berta Magnusson Jamska – dikter & en uppsjö av ord
Ambjörn Sandler Amerika – nya landet
Östersunds bibliotek, Samlingssalen,
torsdag 27 nov kl 18:00.

Fritt inträde & Jengel bjuder på fika!

Arr: Jengel förlag i samarbete med Östersunds bibliotek.

Read Full Post »

En film om Norderön

De gamla kommunfilmerna är fantastiskt fina tidsdokument. Gösta Lindberg filmade åren 1951-1952, filmen är timme lång och skildrar livet på ön från vinter till vinter. 1952 var för övrigt sista året för Norderön som egen kommun, något som också visas i filmen, med nämndernas allra sista sammanträden och diverse högtidligheter.

Följ med till en annan tid och se vackra vyer, isvägar, Verkö slott, arbete med sådd och skörd och i skogen, ett brudpar på ångaren Thomée, båtar, affär, post och telegraf, jordgubbsplockning, brandövning, Hovdroskan, landshövdingen på besök och mycket mer.

Med filmen följer ett texthäfte som utförligt berättar om människor och platser. Och fordon, som Grålle, BM 10, elevator, självbindare, sprättmaskin. Här kan den intresserade verkligen frossa i dåtidens ofta moderna traktorer och jordbruksmaskiner!

En film om Norderön och Jordgubbsodling på Norderön bjuder som titeln säger också på den s k Jordgubbsfilmen från sent 1930-tal eller tidigt 1940-tal. Det halmas och plockas, och jordgubbarna fraktas sedan på kärra till ångbåtsbryggan för vidare befordran in till Östersund med Thomée. Å, så roligt att så här lite oväntat också få se bilder från Stortorgets handel och lite av den gamla staden! Filmade gjorde bildkonstnären Bernhard Önstad.

Read Full Post »

Historien och Härjedalsdomen

Efter en mångårig tvist om fem samebyars rätt till renbete på privata marker i Härjedalen, förlorade byarna både i tingsrätten och Hovrätten. Domen beviljades inget prövningstillstånd och istället har avtal slutits mellan samebyar och markägare om vinterbete.

Lars Rumar, tidigare landsarkivarie, har nu i sin nya bok Historien och Härjedalsdomen – en kritisk analys gått igenom den s k Härjedalsdomen, som han menar är felaktig. Han skriver om bakgrunden, med avvittringens, avradslandens och kronobyggenas historia, om renbeteslagar och undersökningar, och han jämför också Härjedalsmålet med de ungefär samtidiga målen Selbusaken i Norge och Nordmalingsmålet.

Lyssna till författaren när han intervjuas i Radio Jämtland: Nytt ljus över Härjedalsdomen.

Boken är utgiven av Vaartoe/Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, och med boken följer en cd med historiska kartor.

Read Full Post »

Jämtlands tidning på nytt

Journalisten Ralph Rentzsch har startat en tidning för länet, och han har valt ett tidningsnamn med anor. Här kan du exempelvis under rubriken Språklådan läsa Bo Oscarsson På rein jamska!

Du kan läsa Jämtlands tidning på biblioteket och på nätet.

Read Full Post »

Patron Stubbe

Erik J Bergström har med Patron Stubbe – ingen fattig riddare, 2013, porträtterat en man som märkligt nog blivit mycket litet omskriven. Att nu få läsa om hans liv och gärning är en riktig upplevelse.

Född i Österede 1829, började Nils Olof Näs att som ung tälja och sälja bjälkar, och han slutade som förmögen träpatron och grosshandlare. Hans tre bröder fick också stor betydelse som trävaruhandlare, men boken handlar först och främst om Nils Olof.

Han köpte mängder av fastigheter och avverkningsrätter, inte bara i Jämtland och Härjedalen, och han exporterade timmer. Kring hans sågverk Nyhamn nära Sundsvall växte ett helt litet brukssamhälle upp. Han ägde fastigheter, ångbåtar, sågar, kalkbrott, jordbruk och aktier i Hissmofors, och han var en tidig turistentreprenör i Åretrakten.

Det som fångar bloggaren allra mest i läsningen, är den betydelse Nils Olof Näs har haft för Östersund och Frösön. Han lät bygga det palats vid Stortorget som sedan blev Grand hotell, han var med och grundade Hornsberg på Frösön och han skänkte pengar till byggen av Godtemplarhuset, nya badhuset och Flickskolan. Han figurerar i allt från den s k Näsbrännan på Stortorget till Fritzhems gård på Frösön! I kvarteret Auditören både byggde och bodde N O Näs med familj olika tider. Den byggnad som finns kvar idag är det lilla gula huset vid Frösöbron, som tills nyligen var stadens värmestuga. Där fanns en gång flera hus som försvann när den nya bron byggdes, Strandgatan 3 och Strandgatan 4. Det senare lät Nils Olof Näs börja bygga år 1900, men han fick aldrig se det färdigt. Det blev ett fantastiskt vackert hus som sedan rymde Restaurang Esplanad, och det var ritat av Adolf Emil Melander.

Hur var han då, patron Stubbe? Enligt vissa en svår hyresvärd, enligt arbetarna vid Nyhamn en hjälpsam och bra arbetsgivare. Nils Olof Näs har i boken Några ord om skogsskötseln i Norrland, 1877, skrivit om behovet av en rationell skogshushållningsplan. Han ansåg också att bönderna inte skulle sälja hela sin skog, så någon helt vanlig träpatron verkar han inte ha varit. Berättelsen om familjen Näs fortsätter sedan med sonen Per och hans familj och deras liv i Stockholm, bland annat boende i Villa Björkhagen i Solna.

Av Erik J Bergström finns en lång rad böcker att låna. I just den här skriver han kunnigt och detaljerat om en djärv och driftig man, och bokens bildmaterial är riktigt fint.

Read Full Post »

Carl Zetterström-medaljen till Elin Olofsson

2014 års mottagare av Carl Zetterströms medalj och diplom för jamtsk vitterhet är författaren Elin Olofsson.

Motiveringen lyder: ”Insiktsfullt skildrar hon jamtsk landsbygd med ett generationsperspektiv som ger återklang i nutid.”

”Kommittén för Jamtamotets Bevarande är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning till stöd för jamtsk vitterhet och delar årligen ut medaljen till professor Carl Zetterströms minne. Utdelningen äger rum på Stocke i professor Zetterströms bibliotek vid Frösö Trivialskola, nuvarande Frösö hembygdförenings museum.”

Bloggen har skrivit om de tidigare medaljörerna Tage Levin och Peter Lucas Erixon. Första medaljören 1984 var för övrigt Carl Göran Ekerwald!

Foto: Thomas Drugg.

Read Full Post »

Gamla Östersund 2014

En ny årsskrift utgiven av Föreningen Gamla Östersund är en fröjd att få i sin hand för den som intresserar sig för stadens historia! Gamla Östersund 2014 är den 77:e i ordningen och bjuder på läsvärda artiklar och ett vackert bildmaterial.

Läs om Nöjen och förströelse i arkitekten A E Melanders barndom. Han var född 1845 och hans detaljerade minnen från uppväxten i Östersund är fantastiska att läsa. De har publicerats i flera årgångar av Gamla Östersund. Läs också om stadens alla idrottsanläggningar förr och nu, och om neonskyltarna. Ett fint urval av dem pryder omslaget och gläder en neonfantast! Trots att många skyltar har försvunnit på senare år, finns här många att upptäcka för den som inte redan gjort det.

Stadsdelen Karlslund skildras i text och bild, och här är fotografierna riktigt fina, bland annat på Carlslunds gård. Östersunds gamla cellfängelse presenteras, liksom Rebeckalogerna, konstnären Gustav A Geijer och gymnasieföreningen Lyran som fyller 150 år i år. Rolig och givande läsning.

Read Full Post »