För den som vill fördjupa sig i vår historia finns doktorsavhandlingen Mildhet och saktmod, 2020, av Tord Theland. Undertiteln är Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645.
I den sammanfattande diskussionen står att läsa:
I detta arbete har Jämtlands övergång till Sverige efter freden i Brömsebro år
1645 stått i blickpunkten. Syftet har varit att undersöka på vilket sätt de specifika åtgärder som vidtogs för att införliva ett nyerövrat område förhöll sig till den allmänna statsbildning som samtidigt pågick under tidsperioden. Förutom detta har även den betydelse som olika rumsliga och kollektiva föreställningar hade i samband med statsskiften belysts.
Äldre forskning har i huvudsak utgått från att det var nationalistiska tankar som styrde hur centralmakt och lokalsamhälle agerade vid denna typ av
händelse, vilket är ett synsätt som också har varit rådande i tidiga arbeten om det jämtländska statsskiftet. Dessutom har landskapet historiografiskt lyfts fram som en unik gränsprovins mellan Norge och Sverige, med en särställning gentemot överheten som inte skulle ha existerat i så många andra nordiska områden. Detta, tillsammans med nationalistiska idéer, har legat till grund i äldre historieskrivning för den vanligt förekommande uppfattningen att det jämtländska statsskiftet var en problematisk, långdragen och omvälvande process. Under senare decennier har dock begrepp som statsbildning och konglomeratstat lyfts fram som lämpligare utgångspunkter för att förstå skeenden under tidigmodern tid. Att statsskiften har tolkats utifrån andra teoretiska modeller än de nationalistiska, har inneburit nya synsätt på denna typ av händelse. För Jämtlands del har dessa perspektiv medfört att övergången till Sverige istället beskrivs som omedelbar, långtgående och utan större konflikter.
Avhandlingen Mildhet och saktmod finns också att läsa i fulltext här.