Jämtlands läns fornskriftsällskap

Jämtlands läns fornskriftsällskap är en förening som jobbar med att skriva av och publicera historiskt källmaterial med målsättningen att bidra till utforskandet av Jämtlands och Härjedalens historia. 

Här finns mängder av digitaliserade domböcker, sockenstämmoprotokoll, skattelängder, jordeböcker och avradsland (räkenskaper), diplom, medeltida brev, kyrkoböcker, beskrivningar, brev och berättelser. Upptäck en guldgruva för alla historieintresserade!

De här skrifterna, utgivna av sällskapet, finns också att låna på vårt bibliotek.

Read Full Post »

Mildhet och saktmod

För den som vill fördjupa sig i vår historia finns doktorsavhandlingen Mildhet och saktmod, 2020, av Tord Theland. Undertiteln är Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645. 

I den sammanfattande diskussionen står att läsa:

I detta arbete har Jämtlands övergång till Sverige efter freden i Brömsebro år
1645 stått i blickpunkten. Syftet har varit att undersöka på vilket sätt de specifika åtgärder som vidtogs för att införliva ett nyerövrat område förhöll sig till den allmänna statsbildning som samtidigt pågick under tidsperioden. Förutom detta har även den betydelse som olika rumsliga och kollektiva föreställningar hade i samband med statsskiften belysts.
Äldre forskning har i huvudsak utgått från att det var nationalistiska tankar som styrde hur centralmakt och lokalsamhälle agerade vid denna typ av
händelse, vilket är ett synsätt som också har varit rådande i tidiga arbeten om det jämtländska statsskiftet. Dessutom har landskapet historiografiskt lyfts fram som en unik gränsprovins mellan Norge och Sverige, med en särställning gentemot överheten som inte skulle ha existerat i så många andra nordiska områden. Detta, tillsammans med nationalistiska idéer, har legat till grund i äldre historieskrivning för den vanligt förekommande uppfattningen att det jämtländska statsskiftet var en problematisk, långdragen och omvälvande process. Under senare decennier har dock begrepp som statsbildning och konglomeratstat lyfts fram som lämpligare utgångspunkter för att förstå skeenden under tidigmodern tid. Att statsskiften har tolkats utifrån andra teoretiska modeller än de nationalistiska, har inneburit nya synsätt på denna typ av händelse. För Jämtlands del har dessa perspektiv medfört att övergången till Sverige istället beskrivs som omedelbar, långtgående och utan större konflikter.

Avhandlingen Mildhet och saktmod finns också att läsa i fulltext här.

Read Full Post »

De första människorna i Jämtland-Härjedalen

Den outtröttlige Curt Lofterud har gett oss ännu en läsvärd bok om vårt läns tidiga historia. Han ger oss svar på frågorna Varifrån kom de? och Vad förde de med sig?, när han berättar om det arv som jägarstenålderns människor bär med sig från övriga Europa, när de kommer till våra trakter för omkring 9000 år sedan.

Curt Lofterud bjuder som alltid på spännande läsning när han levandegör historien, ofta med utgångspunkt i Glösas hällristningar. Här berättar han tillsammans med Sune Bengts om allt från tidiga myter och riter, till de tankar om världsalltet som kommer till uttryck i ristningarna. Författarna redovisar både sina egna tolkningar och ett digert referensmaterial, och bjuder på lockande bilder i en fint formgiven bok.

De första människorna i Jämtland-Härjedalen, 2015, kom i november och är utgiven på Jengel förlag.

Mer om hällristningarna finns att läsa på Glösa Älgriket.

Read Full Post »

Jägarstenåldern blir levande i Glösa

Den arkeologiska forskningen om Jämtland-Härjedalen äldsta historia har gett oss många nya kunskaper under de senaste 50 åren. Genom att läsa många forskningsrapporter och samtala med verkliga experter har Curt Lofterud samlat kunskaper och lagt ett pussel som ger en god bild av hur och när de första människorna kom hit. De bar med sig ett arv av kunskaper, färdigheter och inte minst tankar, som gjorde det möjligt att klara livet under, som vi tycker, primitiva omständigheter. Curt Lofterud visar också i boken hur Glösa gör jägarstenåldern levande. Välkommen att ta del av Curts inlevelsefulla presentation av nya boken Jägarstenåldern blir levande i Glösa.

Glösa Älgriket är ett tusen meter långt friluftsmuseum med hällristningar som är 6000-5000 år gamla och Curt Lofterud, fd lärare och numera välkänd föreläsare, är en av de engagerade bakom Glösa.

Östersunds bibliotek, Samlingssalen,
onsdag 25 mars kl 19:00.

Fri entré.

Du som också vill vara med på pressreleasen av boken är välkommen till Östersunds bibliotek fredag 20 mars kl 10:00!

Read Full Post »

Ytterhogdal – en gränsbygd

”Ytterhogdal – en gränsbygd. Samband mellan bebyggelse, utmarksnäringar och vägar i Ytterhogdal fram till 1850” är namnet på en bok av Karin Preusler som släpptes i dagarna. Det är Jamtli som ger ut denna vackra och mycket intressanta bok.

Författaren är pensionerad adjunkt född i Ytterhogdal. Hon har tidigare skrivit den lika intressanta ”Avsides men inte avskärmat : två epoker i Ytterhogdals medeltidshistoria” som den nu aktuella kan ses som en fortsättning på.

På den nya bokens baksida kan man läsa: ”I denna bok berättas Ytterhogdals historia från medeltiden fram till 1850, med utmarksbruket i fokus. Författaren visar hur utmarksnäringarna satte sina spår i landskapet – spår som finns kvar än idag i form av äldre vägar och fornlämningar. I boken kan du även läsa om Ytterhogdals medeltida kyrka, se fotografier från förr och läsa brev från medeltidens hogdalsbor.”

Read Full Post »

Den jämtländska världen 1000-1645

Förra året kom Jämtland och den jämtländska världen 1000-1645, utgiven av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Boken innehåller nio längre artiklar, från början föredrag vid det forskarseminarium som hölls i Östersund 2009. Boken spänner över ämnena historia, arkeologi och nordiska språk, med bidrag från bland andra Lars-Erik Edlund, Stig Welinder och Sten Rentzhog.

Redaktör är Olof Holm.

Read Full Post »

Kroksgård

Konstvetaren Mary Bergström, med make Ingmar, förälskade sig redan på 1940-talet i gården Kroksgård på Rödön. 1957 kunde de köpa den, för att sommarbo där de första åren. Arbetet med att återskapa 1700-talets prakt tog sedan trettio år.

I boken Kroksgård, från 2006, skildrar författaren gårdens historia, från det allra första omnämnandet i en pergamenthandling från 1465 till idag. I ord och bild berättas om de många husen, om de olika rummen och hur de restaurerats, och också om trädgårdens växter.

Gårdens historia blir också bygdens historia. Mary Bergström skriver om allt från jämtländska järnåldersbosättningar till epidemier, forbönder och Krokoms Tändsticksfabrik! Hon ger oss en kunnigt skriven och mycket vacker bok, om kärleken till en jämtländsk gård.

Jag kom att tänka på boken, när jag läste det fina vårprogram som Landsarkivet, Föreningsarkivet och Jamtli bjuder på. Tisdag 21 februari kl 18:30 visas på Jamtli arkiv Gösta Hörnfeldts dokumentärfilm ”Ingmary” om paret Bergström.

Read Full Post »

Landskapet som lärobok

Apropå diskussionen om den framtida regionindelningen och att Jämtlands län förra året  fyllde 200 år. Historikern Per Franssons helt nya avhandling heter Landskapet som lärobok : regionalitet och medborgarfostran i Jämtland kring sekelskiftet 1900

Läs avhandlingen också här.

Read Full Post »