Neonskyltar i Östersund

2012 kom Neonskyltar i Östersund : en inventering. Författare var Anna-Karin Paulsson, studerande vid programmet för landskapsarkitektur vid SLU. Den var tänkt att fungera vägledande och inspirerande för bevarande och framtida skapande av neonskyltar.

Mer än tio år har gått sedan dess och tyvärr är flera av de här fina årsringarna borta idag. Och en del finns kvar, men lyser inte längre. I skriften finns ändå stadens alla klassiska neonskyltar med synliga rör dokumenterade, till viss tröst för oss neonfantaster.

Skriften inleds med texter om neonskyltens historia, med 1950-talets storhetstid, och om neonskylten i Östersund, för att följas av de inventerade skyltarna. De två äldsta fick båda sina bygglov 1942, Frisör på Prästgatan 50 och Frälsningsarmén på Rådhusgatan 58. Under entrétaket till den senare finns också en neongloria, en riktigt fin detalj! Läs om skyltarnas historia och påminns om allt från Gusta till Bilägarna. Just den här finns kvar och lyser fint grön i skymningen!

Neonskyltar i Östersund finns att läsa också här som pdf.

Read Full Post »

Hotell Östersund & Bilbolaget

Fotografiet från DigitalMuseum togs år 1956 och visar en fin årsring i stadens historia. Hotell Östersund är alldeles nybyggt och gamla Bilbolaget huserar i grannhuset på Kyrkgatan.

Om Bilbolaget finns att läsa i skriften Bilbolaget Östersund, Persson & Co AB : 1932-1992, 1992.

Read Full Post »

Lillsjöhögens stavkyrka

Svaret på varför det finns en stavkyrka i Lillsjöhögen är ganska enkelt. Varför inte?

Flera tusen timmar har Göran Nilsson och Göte Falkman lagt ned på att faktiskt förverkliga sin idé om en andlig lokal i byn. Ett jobbigt, men roligt arbete startade med att timmer höggs vårvintern 2008. Stavkyrkan kunde invigas 2011 och 2013 var både klockstapel och portal på plats.

Upptäck en läsvärd liten skrift, där vi får följa hela bygget och se allt från en smidesmästare i arbete till alla fina detaljer, som en skänkt malmklocka från Danmark och av bybor snidade helgon. För text och layout till Lillsjöhögens stavkyrka, 2019, står Linda Hedenljung.

Read Full Post »

Onkel Adam

I Linköping finns Onkel Adamsgården. Gården är ett museum över läkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh (1804-1889), kanske mer känd som Onkel Adam. Boken Onkel Adam, 2016, berättar om gårdens historia och om C A Wetterberghs liv.

1837 kom han som regementsläkare vid Jämtlands fältjägarregemente till Östersund. Här blev han tillsammans med sin hustru kvar till år 1846 och i staden föddes också fyra barn, varav bara två överlevde. I Östersund började han, under pseudonymen Onkel Adam, att skriva genremålningar i Aftonbladet. De samlades sedan i bokform, för att följas av en lång rad noveller och romaner. Bland mycket annat arbete i staden, grundade han dessutom Jemtlands Tidning år 1845.

I en bok som handlar om gården i Linköping och om Onkel Adams hela liv, får vi veta mer om mannen som gjorde många och fina avtryck i Östersunds historia. Idag finns ett kvartersnamn kvar, som ett minne av en rätt så bortglömd författare. Boken är en mycket läsvärd och fint formgiven bok om en mångsidig människa.

Redaktörer för boken är Gunnel Mörkfors och Anita Löfgren Ek.

Här kan du läsa mer om Onkel Adamsgården och här ser du den litteratur av och om Onkel Adam som finns i vårt bibliotek.

Read Full Post »

Stugun x 2

Jan Pontho har tillsammans med vännen Johan Lewenhaupt skrivit 2 gårdar, 2020. Här berättar de om sina gårdar, jämtländska Segnäset och sörmländska Lyftinge.

Att ärva en släktgård är både fotboja och paradis. Jan Pontho skriver mycket personligt och ärligt om det svåra och det fina med ett sådant arv. Gården Segnäset utanför Stugun besökte han för första gången som elvaåring och förstod då att han var den ende arvingen. När den dagen kom, bestämde sig hans familj för att flytta från Stockholm till Stugun. I boken får vi följa Jan Ponthos yrkesliv som fotograf, parallellt med livet på gården med renoveringar och relationer, och om svåra beslut om hur man ska förvalta ett arv och leva sina liv. Bildmaterialet är rikt, med allt från interiörer och människor till natur och äldre fotografier.

Ett DNA-projekt för Stugusläkten, ättlingarna till Gjurd Bodakarl, kommer att resultera i tre stycken böcker. Den första, Stugun och dess äldsta kyrkor, 2020, berättar om de två kyrkor som fanns före år 1786. Stormkyrkans tid var 1628-1671 och Lilla träkyrkans 1671-1786. Berättelsen om kyrkorna är också berättelsen om människorna i Stugun och livet de levde. Här finns inventarium från 1690 och 1754, rader om prästgården, sockenstugan och två präster.

Författarna Heléne von Wachenfeldt och Michael Häggmark avslutar sin skrift med en mängd transkriberade avskrifter av födda, döpta, vigda och döda, och husförhörslängder. Kvinnor i Stugun får sitt kapitel, liksom Barn i Stugun och Stugukarlen Eriks Halvardssons söner. Allra sist, i den här lilla guldgruvan för både släktforskare och historieintresserade, berättas om DNA-projektet, ett projekt i ständig rörelse.

Read Full Post »

Thalias hus

På spaning efter den svenska teaterns själ har författarna till den vackra boken Thalias hus, 2019, rest runt i landet.

Gamla teatern i Östersund får sex sidor här, ett kort men fint kapitel om det som en gång kallades både Östersunds största svartbygge och världens största Godtemplarhus! Läs om allt från hur logen Fjällrosor köpte en tomt och började bygga, till rivningsplanerna som mötte motstånd.

Hela boken är förstås intressant, där läsaren får följa med in på teatrar från Ystad till Kiruna. Rubriken Mellanakt bjuder också på allt från teaterskrock till intervjuer. Sven Wollter nämner i sitt kapitel, Från bygdegård till nationalscen, att han tillsammans med bland andra Allan Edwall räddade Gamla teatern från rivining.

För den som vill veta mer om teatern, har bloggen tidigare skrivit om boken Hus med dubbel ingång, från 1960.

Read Full Post »

Från bostäder till hem

Hans Månsson har skrivit En bok om Östersundshems historia.

Det samarbete som en gång startade mellan Östersunds stad och HSB, resulterade 1947 i stadens första allmännyttiga bostadsstiftelse.

I en växande stad med bostadsbrist blev kvarteret Hjorten i nedre Karlslund det första stora byggprojektet. I början av 1970-talet slogs så de fem bostadsstiftelser som fanns, tillsammans med kommunägda hus i Lit, samman till det som kom att heta Östersundsbostäder. Från 2012 är Östersundshem det nya namnet.

Boken berättar vidare om andra byggen som barnrikehus på Söder, villor, det stora projektet Torvalla och studentbostäder, om politikerna som styrde, om de som byggde och de som bodde.

Från bostäder till hem, 2017, är en snyggt formgiven bok som gavs ut när Östersundshem förra året firade sina 70 år. Hans Månssons text om stadens bostadshistoria är välskriven och bildmaterialet mycket fint. Inte minst finns här intressanta fotografier från det gamla Östersund som inte längre finns, på nya hus under uppbyggnad och idag, på människor och miljöer.

Kartor med bilder och en fastighetförteckning med adresser och byggår avslutar boken. Och bloggen måste få tipsa igen om Kulturmiljöwebben från Östersunds kommun. Sidan är en guldgruva för alla intresserade av kommunens byggnader.

Read Full Post »

De helt unika ljusstakarna i Vemdalens kyrka

Jan-Eric Håkansson visar oss i sin bok de vackra och ovanliga smidesljusstakar som pryder Vemdalens kyrka.

Han berättar kort och läsvärt om upphovsmännen. Konstnären som ritade och formgav ljusstakarna var Richard Ekman, som också tecknat Vemdalens kyrka till boken Våra kyrkor, 1936.

Konstsmeden var Axel Stridsberg och hans märkliga väg gick från Flodakolonin till ett liv som tusenkonstnär.

Fotografier på ljusstakarna i bänkar, på väggar och på läktarens räcke fyller sedan den här lilla fina boken.

De helt unika ljusstakarna i Vemdalens kyrka, 2017, avslutas med sidor som bland annat bjuder på text och noter till Vemdalens brudmarsch och bilder från högmässan 2013, vid kyrkans firade av sitt 250-årsjubileum.

Read Full Post »

Hornsbergskyrkan

I Helena Linds bok Moderna kyrkor i Sverige, 2016, är vårt län representerat av Hornsbergskyrkan på Frösön.

Med titeln Med baksidan utåt berättas om kyrkan som ritades av Yngve Tegnér, invigdes 1966 och är en del av det mycket stora tegelkomplex som allmänt kallas för landstingsborgen.

Texten bjuder på rader om kyrkans inredning och ritningen finns också med.

Vackra bilder av exteriör och interiör visar en stilren, närmast asketisk kyrkobyggnad som andas sextiotal rakt igenom.

Read Full Post »

Kulturmiljöwebben

För dig som gärna försjunker i fotografier av hus och miljöer och kanske går igång på fina detaljer, finns nu den intressanta Kulturmiljöwebben för Östersunds kommun. Gå in på stadsdelar och kvarter; här finns allt från pampiga byggnader till enklare uthus.

På den här webbplatsen hittar du bilder och information om kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden i Östersunds kommun. Just nu hittar du här kulturmiljöerna i de yttre stadsdelarna av Östersund, på delar av Frösön samt i tätorterna Brunflo, Fåker, Lit, Häggenås, Orrviken och Tandsbyn. Kulturmiljöerna för centrala Östersund kommer att synas på sidan längre framöver, liksom kulturmiljöerna på landsbygden i Östersunds kommun.

Bloggen har tidigare skrivit om etapp 1 av Kulturmiljöprogrammet.

Read Full Post »