Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Arkitektur’

En bild från DigitaltMuseum och Järnvägsmuseet visar Östersunds Västra station, som den såg ut kring år 1920.

Bloggen har tidigare skrivit om boken Då järnvägen kom till Östersund, 1979, av Hans Jacobsson. Och här hittar ni all litteratur om järnvägens ankomst till och betydelse för vårt län som finns att låna.

Read Full Post »

En bild från Digitalt museum tar oss med till Prästgatan 17 i Östersund 4 oktober 1952. Det gamla huset som inhyste restaurangen brann år 1948, men Stadskällaren levde kvar i det nya hus som byggdes. Till vänster anas den fina byggnad som ligger där parkeringshuset finns idag och där Konsumrestaurangen fanns kvar fram till 1962. Till höger huserar Charme damfrisering och O. Karlström Skoaffär, men det är förstås en helt annan historia!

Om Stadskällaren har Orvar J. A. Thuresson skrivit notiser i två årgångar av årsskriften Gamla Östersund:
Om Stadskällaren i Östersund fram till år 1901 i Gamla Östersund 1951 och
Om Östersunds Stadskällare från år 1901 i Gamla Östersund 1952.

Read Full Post »

Kyrkor

Ovikens gamla kyrkaOm vårt läns kyrkor finns en mängd litteratur och två filmer att låna på Östersunds bibliotek.

Riksantikvarieämbetets forskningsprojekt Sockenkyrkorna : kulturarv och bebyggelsehistoria resulterade 2002 i två läsvärda skrifter.

I förordet står att läsa:

Materialet blir en värdefull kunskapskälla för kulturmiljövården och för de församlingar, samfälligheter och stift som förvaltar det kyrkliga kulturarvet, liksom för alla andra som intresserar sig för våra kyrkor och deras samband med bebyggelseutvecklingen och landskapet.

Skrifterna finns både att låna som bok: Jämtland och Härjedalen, och att läsa i sin helhet som pdf: Jämtland och Härjedalen.

På bilden ser vi Ovikens fina gamla medeltida kyrka.

Read Full Post »

Postkontor i tegel med neonskylt

En bild från DigitaltMuseum visar det postkontor som under många år huserade på Rådhusgatan 56 i Östersund. Åren 1945-1985 lyste neonskyltarna här!

I Gamla Östersund finns flera artiklar att läsa: Anteckningar rörande Postkontoret i Östersund och Hur Östersund fick sin förste civile postchef (båda GÖ 1949), När öppnades Östersunds första postkontor? (GÖ 1960), och Östersunds postkontor åren 1799-1992 (GÖ 1992).

Read Full Post »

Gamla neonskyltar i Östersund.2012 kom Neonskyltar i Östersund : en inventering. Författare var Anna-Karin Paulsson, studerande vid programmet för landskapsarkitektur vid SLU. Den var tänkt att fungera vägledande och inspirerande för bevarande och framtida skapande av neonskyltar.

Mer än tio år har gått sedan dess och tyvärr är flera av de här fina årsringarna borta idag. Och en del finns kvar, men lyser inte längre. I skriften finns ändå stadens alla klassiska neonskyltar med synliga rör dokumenterade, till en liten men ändå viss tröst för oss neonfantaster.

En konditoriskylt i grån neon lyser mot en skymningshimmel.Skriften inleds med texter om neonskyltens historia, med 1950-talets storhetstid, och om neonskylten i Östersund, för att följas av de inventerade skyltarna. De två äldsta fick båda sina bygglov 1942, Frisör på Prästgatan 50 och Frälsningsarmén på Rådhusgatan 58. Under entrétaket till den senare finns också en neongloria, en riktigt fin detalj!

Läs om skyltarnas historia och påminns om allt från Gusta till Bilägarna. Just den här på bilden finns kvar och lyser fint grön i skymningen!

Neonskyltar i Östersund finns att läsa också här som pdf.

Read Full Post »

Fotografiet från DigitalMuseum togs år 1956 och visar en fin årsring i stadens historia. Hotell Östersund är alldeles nybyggt och gamla Bilbolaget huserar i grannhuset på Kyrkgatan.

Om Bilbolaget finns att läsa i skriften Bilbolaget Östersund, Persson & Co AB : 1932-1992, 1992.

Read Full Post »

En solbelyst liten stavkyrka med drakar på aket och tallar i bakgrunden.Svaret på varför det finns en stavkyrka i Lillsjöhögen är ganska enkelt. Varför inte?

Flera tusen timmar har Göran Nilsson och Göte Falkman lagt ned på att faktiskt förverkliga sin idé om en andlig lokal i byn. Ett jobbigt, men roligt arbete startade med att timmer höggs vårvintern 2008. Stavkyrkan kunde invigas 2011 och 2013 var både klockstapel och portal på plats.

Upptäck en läsvärd liten skrift, där vi får följa hela bygget. Vi får se se allt från en smidesmästare i arbete till alla fina detaljer, som en skänkt malmklocka från Danmark och av bybor snidade helgon. För text och layout till Lillsjöhögens stavkyrka, 2019, står Linda Hedenljung.

Read Full Post »

En rad äldre porträtt på män och små bilder från en gårdsmiljö.I Linköping finns Onkel Adamsgården. Gården är ett museum över läkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh (1804-1889), kanske mer känd som Onkel Adam. Boken Onkel Adam, 2016, berättar om gårdens historia och om C A Wetterberghs liv.

1837 kom han som regementsläkare vid Jämtlands fältjägarregemente till Östersund. Här blev han tillsammans med sin hustru kvar till år 1846 och i staden föddes också fyra barn, varav bara två överlevde. I Östersund började han, under pseudonymen Onkel Adam, att skriva genremålningar i Aftonbladet. De samlades sedan i bokform, för att följas av en lång rad noveller och romaner. Bland mycket annat arbete i staden, grundade han dessutom Jemtlands Tidning år 1845.

I en bok som handlar om gården i Linköping och om Onkel Adams hela liv, får vi veta mer om mannen som gjorde många och fina avtryck i Östersunds historia. Idag finns ett kvartersnamn kvar, som ett minne av en rätt så bortglömd författare. Boken är en mycket läsvärd och fint formgiven bok om en mångsidig människa.

Redaktörer för boken är Gunnel Mörkfors och Anita Löfgren Ek.

Här kan du läsa mer om Onkel Adamsgården och här ser du den litteratur av och om Onkel Adam som finns i vårt bibliotek.

Read Full Post »

Gammalt gult hus med snickarglädje och detaljer från Stuguns kyrka

Jan Pontho har tillsammans med vännen Johan Lewenhaupt skrivit 2 gårdar, 2020. Här berättar de om sina gårdar, jämtländska Segnäset och sörmländska Lyftinge.

Att ärva en släktgård är både fotboja och paradis. Jan Pontho skriver mycket personligt och ärligt om det svåra och det fina med ett sådant arv. Gården Segnäset utanför Stugun besökte han för första gången som elvaåring och förstod då att han var den ende arvingen. När den dagen kom, bestämde sig hans familj för att flytta från Stockholm till Stugun. I boken får vi följa Jan Ponthos yrkesliv som fotograf, parallellt med livet på gården med renoveringar och relationer, och om svåra beslut om hur man ska förvalta ett arv och leva sina liv. Bildmaterialet är rikt, med allt från interiörer och människor till natur och äldre fotografier.

Ett DNA-projekt för Stugusläkten, ättlingarna till Gjurd Bodakarl, kommer att resultera i tre stycken böcker. Den första, Stugun och dess äldsta kyrkor, 2020, berättar om de två kyrkor som fanns före år 1786. Stormkyrkans tid var 1628-1671 och Lilla träkyrkans 1671-1786. Berättelsen om kyrkorna är också berättelsen om människorna i Stugun och livet de levde. Här finns inventarium från 1690 och 1754, rader om prästgården, sockenstugan och två präster.

Författarna Heléne von Wachenfeldt och Michael Häggmark avslutar sin skrift med en mängd transkriberade avskrifter av födda, döpta, vigda och döda, och husförhörslängder. Kvinnor i Stugun får sitt kapitel, liksom Barn i Stugun och Stugukarlen Eriks Halvardssons söner. Allra sist, i den här lilla guldgruvan för både släktforskare och historieintresserade, berättas om DNA-projektet, ett projekt i ständig rörelse.

Read Full Post »

Thalias husPå spaning efter den svenska teaterns själ har författarna till den vackra boken Thalias hus, 2019, rest runt i landet.

Gamla teatern i Östersund får sex sidor här, ett kort men fint kapitel om det som en gång kallades både Östersunds största svartbygge och världens största Godtemplarhus! Läs om allt från hur logen Fjällrosor köpte en tomt och började bygga, till rivningsplanerna som mötte motstånd.

Hela boken är förstås intressant, där läsaren får följa med in på teatrar från Ystad till Kiruna. Rubriken Mellanakt bjuder också på allt från teaterskrock till intervjuer. Sven Wollter nämner i sitt kapitel, Från bygdegård till nationalscen, att han tillsammans med bland andra Allan Edwall räddade Gamla teatern från rivining.

För den som vill veta mer om teatern, har bloggen tidigare skrivit om boken Hus med dubbel ingång, från 1960.

Read Full Post »

Older Posts »