Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Arkitektur’

En rad äldre porträtt på män och små bilder från en gårdsmiljö.I Linköping finns Onkel Adamsgården. Gården är ett museum över läkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh (1804-1889), kanske mer känd som Onkel Adam. Boken Onkel Adam, 2016, berättar om gårdens historia och om C A Wetterberghs liv.

1837 kom han som regementsläkare vid Jämtlands fältjägarregemente till Östersund. Här blev han tillsammans med sin hustru kvar till år 1846 och i staden föddes också fyra barn, varav bara två överlevde. I Östersund började han, under pseudonymen Onkel Adam, att skriva genremålningar i Aftonbladet. De samlades sedan i bokform, för att följas av en lång rad noveller och romaner. Bland mycket annat arbete i staden, grundade han dessutom Jemtlands Tidning år 1845.

I en bok som handlar om gården i Linköping och om Onkel Adams hela liv, får vi veta mer om mannen som gjorde många och fina avtryck i Östersunds historia. Idag finns ett kvartersnamn kvar, som ett minne av en rätt så bortglömd författare. Boken är en mycket läsvärd och fint formgiven bok om en mångsidig människa.

Redaktörer för boken är Gunnel Mörkfors och Anita Löfgren Ek.

Här kan du läsa mer om Onkel Adamsgården och här ser du den litteratur av och om Onkel Adam som finns i vårt bibliotek.

Read Full Post »

Gammalt gult hus med snickarglädje och detaljer från Stuguns kyrka

Jan Pontho har tillsammans med vännen Johan Lewenhaupt skrivit 2 gårdar, 2020. Här berättar de om sina gårdar, jämtländska Segnäset och sörmländska Lyftinge.

Att ärva en släktgård är både fotboja och paradis. Jan Pontho skriver mycket personligt och ärligt om det svåra och det fina med ett sådant arv. Gården Segnäset utanför Stugun besökte han för första gången som elvaåring och förstod då att han var den ende arvingen. När den dagen kom, bestämde sig hans familj för att flytta från Stockholm till Stugun. I boken får vi följa Jan Ponthos yrkesliv som fotograf, parallellt med livet på gården med renoveringar och relationer, och om svåra beslut om hur man ska förvalta ett arv och leva sina liv. Bildmaterialet är rikt, med allt från interiörer och människor till natur och äldre fotografier.

Ett DNA-projekt för Stugusläkten, ättlingarna till Gjurd Bodakarl, kommer att resultera i tre stycken böcker. Den första, Stugun och dess äldsta kyrkor, 2020, berättar om de två kyrkor som fanns före år 1786. Stormkyrkans tid var 1628-1671 och Lilla träkyrkans 1671-1786. Berättelsen om kyrkorna är också berättelsen om människorna i Stugun och livet de levde. Här finns inventarium från 1690 och 1754, rader om prästgården, sockenstugan och två präster.

Författarna Heléne von Wachenfeldt och Michael Häggmark avslutar sin skrift med en mängd transkriberade avskrifter av födda, döpta, vigda och döda, och husförhörslängder. Kvinnor i Stugun får sitt kapitel, liksom Barn i Stugun och Stugukarlen Eriks Halvardssons söner. Allra sist, i den här lilla guldgruvan för både släktforskare och historieintresserade, berättas om DNA-projektet, ett projekt i ständig rörelse.

Read Full Post »

Thalias husPå spaning efter den svenska teaterns själ har författarna till den vackra boken Thalias hus, 2019, rest runt i landet.

Gamla teatern i Östersund får sex sidor här, ett kort men fint kapitel om det som en gång kallades både Östersunds största svartbygge och världens största Godtemplarhus! Läs om allt från hur logen Fjällrosor köpte en tomt och började bygga, till rivningsplanerna som mötte motstånd.

Hela boken är förstås intressant, där läsaren får följa med in på teatrar från Ystad till Kiruna. Rubriken Mellanakt bjuder också på allt från teaterskrock till intervjuer. Sven Wollter nämner i sitt kapitel, Från bygdegård till nationalscen, att han tillsammans med bland andra Allan Edwall räddade Gamla teatern från rivining.

För den som vill veta mer om teatern, har bloggen tidigare skrivit om boken Hus med dubbel ingång, från 1960.

Read Full Post »

Hans Månsson har skrivit En bok om Östersundshems historia.

Det samarbete som en gång startade mellan Östersunds stad och HSB, resulterade 1947 i stadens första allmännyttiga bostadsstiftelse.

I en växande stad med bostadsbrist blev kvarteret Hjorten i nedre Karlslund det första stora byggprojektet. I början av 1970-talet slogs så de fem bostadsstiftelser som fanns, tillsammans med kommunägda hus i Lit, samman till det som kom att heta Östersundsbostäder. Från 2012 är Östersundshem det nya namnet.

Boken berättar vidare om andra byggen som barnrikehus på Söder, villor, det stora projektet Torvalla och studentbostäder, om politikerna som styrde, om de som byggde och de som bodde.

Från bostäder till hem, 2017, är en snyggt formgiven bok som gavs ut när Östersundshem förra året firade sina 70 år. Hans Månssons text om stadens bostadshistoria är välskriven och bildmaterialet mycket fint. Inte minst finns här intressanta fotografier från det gamla Östersund som inte längre finns, på nya hus under uppbyggnad och idag, på människor och miljöer.

Kartor med bilder och en fastighetförteckning med adresser och byggår avslutar boken. Och bloggen måste få tipsa igen om Kulturmiljöwebben från Östersunds kommun. Sidan är en guldgruva för alla intresserade av kommunens byggnader.

Read Full Post »

Ljusstakarna i Vemdalens kyrkaJan-Eric Håkansson visar oss i sin bok de vackra och ovanliga smidesljusstakar som pryder Vemdalens kyrka.

Han berättar kort och läsvärt om upphovsmännen. Konstnären som ritade och formgav ljusstakarna var Richard Ekman, som också tecknat Vemdalens kyrka till boken Våra kyrkor, 1936.

Konstsmeden var Axel Stridsberg och hans märkliga väg gick från Flodakolonin till ett liv som tusenkonstnär.

Fotografier på ljusstakarna i bänkar, på väggar och på läktarens räcke fyller sedan den här lilla fina boken.

De helt unika ljusstakarna i Vemdalens kyrka, 2017, avslutas med sidor som bland annat bjuder på text och noter till Vemdalens brudmarsch och bilder från högmässan 2013, vid kyrkans firade av sitt 250-årsjubileum.

Read Full Post »

Moderan kyrkor i SverigeI Helena Linds bok Moderna kyrkor i Sverige, 2016, är vårt län representerat av Hornsbergskyrkan på Frösön.

Med titeln Med baksidan utåt berättas om kyrkan som ritades av Yngve Tegnér, invigdes 1966 och är en del av det mycket stora tegelkomplex som allmänt kallas för landstingsborgen.

Texten bjuder på rader om kyrkans inredning och ritningen finns också med.

Vackra bilder av exteriör och interiör visar en stilren, närmast asketisk kyrkobyggnad som andas sextiotal rakt igenom.

Read Full Post »

För dig som gärna försjunker i fotografier av hus och miljöer och kanske går igång på fina detaljer, finns nu den intressanta Kulturmiljöwebben för Östersunds kommun. Gå in på stadsdelar och kvarter; här finns allt från pampiga byggnader till enklare uthus.

På den här webbplatsen hittar du bilder och information om kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden i Östersunds kommun. Just nu hittar du här kulturmiljöerna i de yttre stadsdelarna av Östersund, på delar av Frösön samt i tätorterna Brunflo, Fåker, Lit, Häggenås, Orrviken och Tandsbyn. Kulturmiljöerna för centrala Östersund kommer att synas på sidan längre framöver, liksom kulturmiljöerna på landsbygden i Östersunds kommun.

Bloggen har tidigare skrivit om etapp 1 av Kulturmiljöprogrammet.

Read Full Post »

kv järven

Flygfotot från DigitaltMuseum visar kvarteret Järven i Östersund 1949, ett år efter att det byggts. Stadsdelen är Karlslund och uppe till vänster ligger dåvarande Östersunds stads växthusanläggning, det nuvarande området Blomstergården. 

Gå in och förstora bilden, så ser ni lägdor, hässjor, odlingslotter, hus som känns igen och hus som är borta. Och ett hus håller på att byggas längs den då väldigt tomma Genvägen!

Om Östersunds olika stadsdelar finns mängder av läsning i årsskriften Gamla Östersund.

Read Full Post »

Svenska hem i ord och bilderÅren 1913-1964 gavs Svenska hem i ord och bilder ut, en inredningstidskrift med varierande titlar genom åren.

Här ryms riktigt fina hem att njuta av så här många år senare. Villor, våningar och sommarnöjen skildras i bilder och välskrivna texter. 1917 års skrift gör ett nedslag i Jämtland och Jämtbol, kamrer S. Sahlins villa i Åre, och i 1915 finns att läsa om Vilhelm Peterson-Bergers Sommarhagen på Frösön.

Bloggen har skrivit om Svenska hem… tidigare, om en årgång innehållande bland annat läkarvillan vid Solliden och den då mycket omtalade villan på Tannhöjdsvägen.

Tidskriften är vackert illustrerad med fotografier av både exteriörer och interiörer, och en hel del tidstypisk reklam.

Read Full Post »

Husesyn i Åre

Husesyn i ÅreHusesyn i Åre, 2014, är en liten guide att ha som sällskap på två vandringsturer genom Åres historiska bebyggelse.

Också för den som inte är på plats i Åre, är den klart läsvärd! På några få sidor lyckas den berätta om Åres utveckling, från jordbruken i byarna Totten och Mörviken, till dagens moderna turistort.

Följ med runt i byn och lär känna husen. Läs korta texter om kyrkan, stationshuset, skolan, torget, Grottan,  bergbanan och de anrika hotellen, som Sporthotellet, fjällvärldens enda byggnad i ren jugendstil.

Lär dig om villor och gårdar med namn som Villa Tottebo, Villa Jamtbol, Villa Solbränna, Benamsgården och Thomassons gård.

Och här kan du förstås försjunka i ett mycket fint svartvitt bildmaterial!

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: