Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Härjedalen’ Category

Bil i vintermiljö med upplysta skidbackar, kvinna i rött med nätstrumpor och en igensnöad vinterväg i mörker.

Tre deckare utspelar sig, kanske lite oväntat, i härjedalska Vemdalen.

Kalle Löfgren har debuterat med Vemdalsrånet, 2021. Boken utspelar sig mest kring Sundsvall, men både Vemdalen och Östersund finns med här. Författaren skriver lika mycket om själva brottet, som om mänskliga relationer. Förlaget skriver: Hur kan man lära sig ljuga för de man älskar? När skadar man egentligen en annan människa genom sina handlingar? Hur vet man vad man verkligen vill?

Läs Svenska Deckarfestivalens recension av ”Vemdalsrånet”.

Författarparet Sture Eriksson & Catharina Mann skriver redan nu på sin tredje deckare. I de två första träffar vi den grävande journalisten Henning och hans barndomsvän, den förre polisen Kaj. I Den som ruvar på hämnd, 2020, och Den som griper till våld, 2021, utspelas brutala brott i vacker fjällmiljö.

Läs mer om författare och böcker på Eriksson & Manns hemsida.

Read Full Post »

Gammal grånade åkerlada med höstfärger runt omkring.Åkerladan från Bruksvallarna är från 1800-talets mitt och flyttades till Fornminnesparken i Funäsdalen 1927. En informationstavla berättar att den enligt sägnen ska vara timrad ur ett enda träd!

Ladan är en av många intressanta byggnader i den utomhusmiljö som en gång skapades av Erik Fundin. Företagskällan berättar om honom:

Vid ett museibesök i Trondheim 1893 fick han inspiration till hur man skulle kunna rädda Härjedalens kulturarv åt eftervärlden. Samma år bildade han en fornminnesförening som 1899 kom att omfatta hela landskapet.

Friluftsmuseet Fornminnesparken grundades 1894, och under 20 år samlade man in ett par tusen olika allmogeföremål. Fundin skötte det mesta av insamlingen, katalogiseringen, och guidningen. Han hade en omfattande korrespondens med topparna inom svensk forskning och museivärld – samtidigt som han kämpade med vacklande hälsa och besvärlig ekonomi.

Om eldsjälen finns att läsa i Gunnel Ledins skrift Erik Fundin 1843-1932, 1994.

Här hittar du den litteratur om Funäsdalen som finns att låna på vårt bibliotek.

Read Full Post »

Kvinna med ryggsäck i fjällandskap med höstfärger

I ett personligt förord berättar Kristina Svensson om hur pandemin fick henne att börja utforska sitt hörn av Härjedalen, trakten kring stugan i Åsvallen.

Efter en allmän inledning om landskapet, tar hon läsaren med på sina strövtåg, en dalgång i taget. Följ med längs Tännån, till blomsterfjället Hamra och det taggiga Anåfjället, besök Fjällnäs, Långå skans och bruksepoken i Ljusnedal, och mycket mer.

Författaren gör en avstickare till norska Röros och rör sig också österut i landskapet, när hon går i möbelsnickaren och schatullmakaren Jöns Ljungbergs spår.

Författaren är en erfaren skribent och har tidigare skrivit flera böcker om sina smultronställen i världen. Strövtåg i Funäsfjällen, 2020, är full av inspirerande rader om platser att besöka, leder att vandra, natur och spännande historia att upptäcka.

Hon bjuder på ett rikt bildmaterial, från en verkligt vacker del av vårt län. Den som inte redan har fjällängtan, måste få det efter att ha fått den här fina boken i händerna!

Read Full Post »

En gammal fäbodvall en sommardag med grönska på marken och björkstammar.

Det är länge sedan nu, som det fanns djur och butöser på den här buvallen, fäboden på jämtska.

Här kan du se bloggens tidigare inlägg om fäbodar.

Och här är den litteratur om fäbodar som finns att låna på vårt bibliotek.

Vill du besöka en levande fäbod i sommar, titta på Besök en fäbod 2021.

Ett lästips till, från Länsstyrelsen i Jämtlands län: Biologiskt kulturarv vid fäbodmiljöer.

Read Full Post »

Utsikt över Fjällnäs Högfjällshotell med grönska och sjön Malmagen.Den by som vi idag känner som Fjällnäs i Härjedalen hette från början Malmagen, precis som sjön där den ligger. I mitten av 1700-talet slog sig den förste nybyggaren ned på den plats där funäsdalsbönder tidigare hade haft sina sätrar (fäbodar), och samer sina sommarbeten och kalvningsområden.

De fyra författarna växte upp här på 1940- och 1950-talet och har nu skrivit ned byns historia. De delar med sig av egna minnen från uppväxten, de har pratat med släktingar och tagit del av brev och dagboksanteckningar. Och de bjuder på ett alldeles väldigt vackert bildmaterial.

En del av fotografierna kommer från Gård- och säterarkivet GOSA, som figurerat här på bloggen tidigare!

Livet i en fjällby, 2018, berättar om de olika gårdarna, om människorna och livet de levde. Läs om bygget och driften av det som idag är Fjällnäs högfjällshotell, och om fjällturismen som ökade i området. Läs om andra världskriget som förändrade allt, när gårdar fick lämnas över till militären och mark minerades.

Här finns så mycket värt att läsa och lära sig om: de nära kontakterna med Norge, tullstationen, en uppväxt på ett litet pensionat, landets kanske allra första getmejeri, vardag och fest, och en sorglös och ganska fri uppfostran. 

De som gav oss det här fina och personliga stycket härjedalshistoria är Karin Bäck Reichl, Barbro Löfroth Johansson, Gun Jonsson Shabetai och Margareta Wessel Carlsson.

Read Full Post »

Fjällko på sommarbete med sjö och fjäll i bakgrunden.Den vackra boken om de sista fjällägenheterna kom 2011.

Nu har Fjällbondens avsked kommit i nyutgåva. Det känns bra, då den tidigare upplagan är mycket läst och börjar bli lite sliten.

En fjällägenhet är ett nybygge där de bosatta äger sina hus, men staten äger marken. Fotografen och författaren Lars-Olof Hallberg hann dokumentera livet på de allra sista fjällägenheterna i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Hans starka känsla för en kultur och ett sätt att leva på väg bort, den märks i både text och fotografier.

Sju av bokens tio gårdar finns i vårt hörn av världen: Blomhöjden, Leipikvattnet, Bågavattnet, Bunnerviken, Almdalen, Edevik och Ljusnedal. Bönderna berättar om gårdarnas historia och om livet de levde då, när författaren kom på besök. Bildmaterialet är otroligt fint. Bokomslaget avslöjar att här finns fotografier att verkligen försjunka i.

Read Full Post »

Den grå ladan

Inget kan vara gråare
än den grå ladan på Flon.

Därinne i stillheten
känns rökelsen än
doften av hundra somrar.

Mellan tiljorna
syns gulnade strån
hitkörda en skarnatt
med häst och skrinda
när räveldarna brann
över Skarsfjället.

Genom springorna
silar himmelskt ljus.

Men inget är gråare
än den grå ladan på Flon.

Ur Helags nakna skuldra (2019) av Bo Lundmark.

Helags nakna skuldraPräst i Funäsdalen, samernas kyrkoherde, religionshistoriker, författare. Bo Lundmark har hunnit med mycket. Ett tips från bloggaren, om ni skulle få chansen: det är en fröjd att lyssna på honom!

Han har gett sin senaste bok undertiteln Dikter från landet som Gud glömde : 1979-2019. Och landet, det är Härjedalen. Naturen och människorna där har inspirerat honom till både dikter och psalmer. Magdalena Brunzell har illustrerat, lika fint.

Bloggen har tidigare skrivit om Bo Lundmarks memoarbok Såvitt jag minns.

Read Full Post »

Bosse Ymans bok om träsnidaren, möbelsnickaren och kyrkodekoratören Jöns Andersson Ljungberg (1736-1818) är ett praktverk.

I Jöns Ljungberg och Härjedalens rokoko, 2018, berättar han om bondsonen från Ljungdalen, som kom att skapa en helt egen stil. Jöns studiebegåvning och händighet med trä upptäcktes tidigt och tjugo år gammal fick han chansen att resa till Stockholm. Där gick han fyra år i lära hos en schatullmakare, men gick sedan en annan väg än den vanliga, som vandrande gesäll.

Han vandrade istället den långa vägen hem till Härjedalen, för att leva där resten av sitt liv.

På Ljusnedals bruksherrgård var han välkänd och välkommen. Nu fanns för patronessan Christina Hansdotter chansen att förfina sitt möbelbestånd med fanérbyrå, spelbord, stolar, kabinettskåp. Jöns Ljungberg fick som snickarlärling visa vad han kunde och han imponerade. Predikstolen i Vemdalens kyrka blev sedan det första av många uppdrag för kyrkan. Han skapade sedan hela livet, även om han de sista aktiva åren arbetade som gränstullare i Funäsdalen.

Bloggaren är djupt tagen av att så här samlat få se resultatet av hans härjedalsrokoko, inte minst kyrkoinredningar, med dörrar, nummertavlor, ljuskronor. Bosse Yman beskriver stilen som flödande, färgsprakande och fantasirik. Bara se korbågen i Hede kyrka!

Texten imponerar lika mycket. Berättelsen om Jöns Ljungberg är också berättelsen om livet i 1750-talets Stockholm, om livet i Härjedalen de här åren, om viktiga människor i hans uppväxt och kring bruket, om hans familj.

Boken avslutas med sidor om en rad efterföljare och med det läsvärda kapitlet Härjedalsrokokon som identitetsbärande kulturarv av Jon Suul, på norska. Jöns Ljungberg är välkänd på andra sidan gränsen och bland hans arbeten där finns Hjortkapellet vid Röros kyrka.

Bakom den vackert formgivna boken står fotografen Joachim Lagercrantz och Yvonne Olsson.

Boken nominerades förresten välförtjänt till Årets bokCollectors Award 2019, antikbranschens Oscar.

Read Full Post »

Psykoterapi åt folketBengt Göran Aronssons bok är en jubileumsskrift över Föreningen legitimerade psykoterapeuter i Jämtlands län och dess första 25 år, men bjuder också på en allmän historik över psykoterapins utveckling.

Författaren är socionom, legitimerad psykolog och psykoterapeut. Han skriver här kunnigt om hur psykoterapin utvecklats i Sverige och om verksamheten för vuxna under psykoterapins första 60 år i vårt län.

Psykoterapi åt folket, 2018, har undertiteln utvecklingen i Jämtlands län 1955-2018. Här finns kapitel om bland annat föreningens fortbildning och evenemang, om primärvårdens enheter, om övrig psykoterapeutisk verksamhet, som Kyrkans rådgivningsbyrå, och diverse sammanställningar och statistik.

Boken avslutas lättsamt med en ordlista på jamska över personlighets- och karaktärsdrag, presenterad av Bo Oscarsson.

Read Full Post »

Längs Lillån mot SkarvarnaGunnel Ledin har alltid varit intresserad av västra Härjedalens historia och i höstas kom ännu en bok med motiv därifrån.

I Längs Lillån mot Skarvarna, 2017, leder författaren oss läsare uppför Lillån mot Skarvarna, till Ljusnedal och Messlingen. Och Erik Fundin, som skapade Härjedalens Fornminnesförening, dyker upp både här och där bland de knappa åttio sidorna.

Författaren skriver levande om gårdar och människor förr och nu. Hon berättar om hur Anådalen förändrats, om de populära Flatruspelen med dans på kvällarna på Ljungalid i Ljungdalen, om Ruvallen, Morvallen och andra fäbodvallar, om vägen på den första cykeln, om den legendariske lantbrevbäraren Ru-Per, om den sista säterkullan Maria, om Stortallen, björnjakt och Vivallsfynd, och mycket annat.

Det märks att författaren tycker mycket om den trakt hon skriver om. Och skriver, det gör hon både fint och personligt. Hon bjuder också på ett litet men vackert bildmaterial, bland annat ett foto av far och son som kör timmer med oxe 1938.

Gunnel Ledin har tidigare skrivit Uppväxt på Gästis, 2013, och Himlen på jorden, 2015.

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: