Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Jämtland’ Category

Magnus WesterbergMagnus Westerberg är fil mag i språk, litteratur och filosofi, och har rötter i Östersund. Han har nu skrivit två böcker med motiv från Jämtland.

I Duvedselegierna, 2019, vandrar en ung man med säsongsjobb i Åre upp till Karolinermonumentet en vinterkväll. Han fascineras av, och läser sedan in sig på, de unga soldaternas sorgliga öde. Under en snöstorm i Duved känner han en sådan samhörighet med soldaterna att han sätter sig ned och skriver ett melankoliskt och poetiskt vittnesmål.

En nära dödenupplevelse i Ullån, Dansbanestigen nära Hoting och en berättelse som rör sig från kalfjället till Hotell Winn i Östersund. Tre av novellerna i Rue des Pyrénées, 2019, handlar om vårt hörn av världen. I övrigt utspelar sig novellerna i allt från grosshandlarvillor i Vaxholm till det judiska ghettot i Rom.

Med bokens essäer får vi också lära känna tre livsöden i Östersund, med gatuadresser som titlar. Artillerigatan berättar om Sveriges förste deckarförfattare, Samuel August Duse. Under åren 1873-1933 var han verksam som officer vid Norrlands Artilleriregemente och skrev sina första första detektivromaner i staden. I det nu rivna tornhuset i korsningen Kyrkgatan/Törnstensgränd bodde Victor Hugo Wickström. Han var författare, tidningsman, resenär och mycket mer. Och i Storgatan skriver författaren om poeten Erik Lindegren. Boende hos släktingar läste Lindegren latinlinjen vid stadens högre allmänna läroverk, och hade redan vid nitton års ålder en diktsamling färdig.

Författaren bjuder på fina och läsvärda texter. Och för den som blir nyfiken på Samuel August Duse finns det deckare att låna, också som e-böcker!  

Read Full Post »

Hagamålarna

Karin Zidéns och Örjan Bertilssons första bok tillsammans var Rokokomålaren Anders Berglin, 2014. Nu har de tagit sig an den så kallade Hagaverkstaden i Lockne, och som de har gjort det!

Med stor kärlek till folkkonsten och kunskap om vår kulturhistoria, berättar de här om föremålen, människorna som skapade dem och människorna som ägde dem. De praktfulla jämtlandsskåpen dominerar förstås, men här finns också annat, som slädar och klockfordral.

De tre målarna verksamma i Hagaverkstaden, Bertil Andersson, Anders Bertilsson och Olof Andersson Hallberg, porträtteras här tillsammans med sina skåp. Texterna hjälper läsaren så fint att verkligen uppleva skåpen, fördjupa sig i detaljer och också lära sig mer om det liv som levdes de här åren, från det sen 1790-talet till mitten av 1800-talet.

Ljusblå botten, draperier, rosetter och marmoreringar, det är oftast så ett typiskt jämtlandsskåp ser ut. Men här får vi se hur de ändå skiljer sig åt! Se detaljer, som dekorerade mittlinjer, förgyllda tandlister, en målad domherre där och ett rakt krön där. Det är en fröjd att vända sida i den här vackert formgivna boken, och se och lära sig.

Boken avslutas med kapitel om samtida konsthantverkare och målare, som draperimålaren Olof Olofsson, som tidigare inte varit identifierad.

Jämtländsk folkkonst, 2019, har undertiteln Hagamålarna och hantverkare i Lockne.

Författarna stod som värdiga vinnare av Årets bok när The Collector’s Awards 2020 delade ut sina priser på Antikmässan. Läs motiveringen här!

Read Full Post »

Lavina - soldatänkanFörfattaren Majlis Persson har återvänt till sin berättelse om Lavina, som vi först fick träffa i Lavina : Litsflickan.

Året är 1789 i bokens början, och hemma i Bringåsen bor Lavina, som har mist sin make. Soldaten Christoffer dog i Karlskronasjukan i kriget mot Ryssland. I den nya berättelsen får vi lära känna dottern Agnes, som blir piga i Lockne prästgård, och sonen Johan som tar över efter fadern, som dragon.

Precis som med första boken är Lavina : soldatänkan, 2019, ett rejält stycke historia i form av en liten roman. I korta kapitel följer vi familjen ända fram till år 1841, i allt från abborrfiske till krig. Och den historielektion läsaren får, handlar om såväl det lokala som om europeisk storpolitik.

Samling vid Frösö läger, nätläggning i Singsjön, bröllop i Kyrkås kyrka, marknad i Bräcke, S:t Olofskällan i Pilgrimstad. Och Johan, som dragon nr 100 Bringåsen, vandrar 1808 den gamla kurirvägen från Duved, på sin väg söderut och kriget mot Danmark-Norge. Allt kommer nära, för den som känner platserna i vårt landskap.

Här får vi också läsa lite om kung Karl XIV Johan, och hans stora förtroende för jämtarna. En av dem var Carl Zetterström, och hans idé om att inrätta ett bibliotek för jämtarna vid Frösö trivialskola fick stöd av kungen.

Read Full Post »

NäckrosorNere på vattenytan gungar näckrosor. Runda, gula och stjärnformigt vita. Vackrast är de vita. Deras kalkar glider som högtidliga vaxljus på en mörkblå, skimrande spegel.

Ur Årsringen (1980) av Ing-Marie Eriksson.

 

Read Full Post »

Oviks- och Myssjöbygden 2019 är av årgång 63.

Artiklarna berättar levande bland annat om en vandring till buan regnsommaren 1949, om Elfva Staafs Pensionat Bugården i Oviken och Nybujaktaran, om 50 år med Wikners i Persåsen, och om två amerikabesök, där det ena resulterade i ett avsnitt av TV-programmet Allt för Sverige.

Dagens förenings- och  kulturliv får ta stor plats i krönikan, inte minst den innehållsrika Ovikenveckan. Och en av niorna i Myrvikens skola bidrar varje år med ett livsöde, det är en fin tradition. Den här gången är det Wiola Wahlén som intervjuats om sitt liv.

Bloggaren fastnar lite extra för en längre text om flottningen i Hovermo, som är riktigt vackert illustrerad med fotografier och kartor.

Read Full Post »

Bodsjöboken 2019

Bodsjöboken 2019Den 45:e årgången av Bodsjöboken bjuder på texter med en rejäl bredd och fotografier av finaste sort.

Läs om dansbanan Vänners kulle och Våle Diversehandel, bröderna Svensson från Bergvik och gamla sockenstämmoprotokoll, snöskoterhistoria och barnkoloniminnen, ett nutida björnmöte och en gammal iakttagelse av Storsjöodjuret.

I Bodsjöboken 2019 finns också mer läsvärt, om allt från spår av romer och resande till utdelning av Gunnar Malmströms stipendium, och flera personporträtt.

I några glädjande rader av glada Hunge-bor får vi också veta att en bok om Hunge verkar vara på gång!

Read Full Post »

Sommarruset

Brudslöjor i branterna då, både det brant fallande vattnets luftiga rökar långt långt bort och de små prydliga fjällbrudarna som böjde håriga rosa stjälkar ner mot mossan tyngda av sin vita blomslöja. Och som den doftade på nära håll. Sommarruset, julis virvel av godlukt och glömska.

Ur Sista rompan (2002) av Kerstin Ekman.

Read Full Post »

En minst sagt levande bygd har fått sin egen bok i Åsbygden – där land och stad möts, 2019. Boken berättar om bygden idag, om människorna, de många företagen och föreningarna. Och den kraft som finns i Ås med omnejd kommer fram här, i både texter och fotografier.

Ett av kapitlen heter Mat, djur och natur – bygdens adelsmärke. Och visst är det så vi tänker om Åsbygden, med Eldrimner, Torsta och Ås trädgård, levande gårdar och fågellivet i Tysjöarna.

Boken bjuder också på texter om allt från nybyggda lägenheter och Hallströms verkstäder, till Åscupen i fotboll och gemenskapen i Åskören.

En aktiv och sportig föreningsmänniska iklädd den så kallade Åskavajen? Kapitlet Vem är en Åsbo? resonerar kring kanske förutfattade meningar om eller tydliga bilder av vad en Åsbo är!

I Från Ås till världen lär vi känna hockeystjärnan Ulf Dahlén, skaparna av företaget Snö of Sweden och många fler. Också hemvändande entreprenörer får sitt eget kapitel. Och lite nostalgi får också ta plats, med minnen från danspalatset Tengens.

Redaktörer för den läsvärda och fint formgivna boken är Börje Olsson, Olof Roos och Ronney Wicksell. De har också fått hjälp av ännu fler skribenter och fotografer, som alla presenteras på bokens slutsidor.

Read Full Post »

Doften av balsampopplarnaÅret är 1945 när knappt treårige Claes och hans yngre bror får flytta till en fostermor. Den lilla familjen i den moderna lägenheten på Prästgatan i Östersund splittras, när både mamma och pappa får tuberkulos. Också Claes har en fläck på sin lunga, men får inte den så kallade lungsoten. Istället får han, tillsammans med rädslan att dö, känslan av att vara lite speciell.

Fostermor Selma bor i ett gammalt hus i Ytterån, där boktitelns balsampopplar doftar i kurortsparken. Selma är dryga sextio och djupt frireligiös. Trots att hon använder björkriset mot pojkarna är hon en enda trygghet de har.

Hos Selma blir pojkarna kvar tills mamman tillfrisknat. Och till Ytterån återvänder de också efter en tid, när mamman bildat ny familj.

Författaren letar i sitt minne när han berättar om en uppväxt i skuggan av tuberkulos, men är medveten om hur förrädiskt minnet kan vara. Mammans sjukjournaler från sanatorietiden finns kvar, men inte pappans. Och mycket om föräldrarnas egna liv får han aldrig veta, eller veta långt senare. Han skriver: Det aldrig berättade har följt mig genom livet.

Doften av balsampopplarna, 2018, av Claes G. Olsson är en ärlig uppväxtskildring med en sorglig botten. Han väver in detaljer med mycket tidsfärg, som barndomens tågresor mellan Ytterån och Östersund. Och han sätter också in sin livsberättelse i ett större perspektiv, när han skriver om allt från Ytteråns historia till pingströrelsens framväxt i landet. Intressant är det också att få läsa om hans möten med de kända Ytteråprofilerna Mus-Olle och Arthur Magnusson!

Boken illustreras fint av små svartvita fotografier. Och man inser vilken kurort Ytterån måste ha varit, med sitt societetshus, varmbadhus och brunnshus.

Om Arthur Magnusson har Magnus Ottelid skrivit i Skriftställaren, 2019. Blogginlägg om den boken kommer framöver!

Read Full Post »

Strömsboken 2020

Strömsboken 2020Strömsboken har nu nått fram till 1980, i sin tillbakablick på historien. Och undertiteln för den här 83:e årgången av boken för Ströms och Alanäs socknar är Hedenvind 100 år.

Som vanligt finns här samlat mängder av små notiser och fotografier från trakten, i kronologisk ordning och förstås med fin tidsfärg. Vilken jobb som måste läggas ned, för att hitta allt!

Strömsboken 2020 avslutas med texter om författaren Gustav Hedenvind-Eriksson, till hundraårsdagen av hans födelse. Skräddarmästare Artur Jonsson porträtteras och vi får läsa En historisk berättelse om Ströms vattudal och byarna längs sjöleden, om Ströms mejeri och Ströms valskvarn, och om dansbanan Åbacka. Och vem Röde Simon var, mannen som byggde det pampiga kråkslottet vid Parkgatan, det får vi också veta. Bilder ur gamla album visar bland annat Strömsunds bryggeri.

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: