Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Östersund’ Category

Doften av balsampopplarnaÅret är 1945 när knappt treårige Claes och hans yngre bror får flytta till en fostermor. Den lilla familjen i den moderna lägenheten på Prästgatan i Östersund splittras, när både mamma och pappa får tuberkulos. Också Claes har en fläck på sin lunga, men får inte den så kallade lungsoten. Istället får han, tillsammans med rädslan att dö, känslan av att vara lite speciell.

Fostermor Selma bor i ett gammalt hus i Ytterån, där boktitelns balsampopplar doftar i kurortsparken. Selma är dryga sextio och djupt frireligiös. Trots att hon använder björkriset mot pojkarna är hon en enda trygghet de har.

Hos Selma blir pojkarna kvar tills mamman tillfrisknat. Och till Ytterån återvänder de också efter en tid, när mamman bildat ny familj.

Författaren letar i sitt minne när han berättar om en uppväxt i skuggan av tuberkulos, men är medveten om hur förrädiskt minnet kan vara. Mammans sjukjournaler från sanatorietiden finns kvar, men inte pappans. Och mycket om föräldrarnas egna liv får han aldrig veta, eller veta långt senare. Han skriver: Det aldrig berättade har följt mig genom livet.

Doften av balsampopplarna, 2018, av Claes G. Olsson är en ärlig uppväxtskildring med en sorglig botten. Han väver in detaljer med mycket tidsfärg, som barndomens tågresor mellan Ytterån och Östersund. Och han sätter också in sin livsberättelse i ett större perspektiv, när han skriver om allt från Ytteråns historia till pingströrelsens framväxt i landet. Intressant är det också att få läsa om hans möten med de kända Ytteråprofilerna Mus-Olle och Arthur Magnusson!

Boken illustreras fint av små svartvita fotografier. Och man inser vilken kurort Ytterån måste ha varit, med sitt societetshus, varmbadhus och brunnshus.

Om Arthur Magnusson har Magnus Ottelid skrivit i Skriftställaren, 2019. Blogginlägg om den boken kommer framöver!

Read Full Post »

Gamla Östersund 2019Föreningen Gamla Östersund har in sin 82:a årsskrift samlat artiklar med en fantastisk bredd.

I Gamla Östersund 2019 kan vi bland annat läsa om ett fjällreseföretag och en schackförening, om Gustav III:s torg och stadens ambitiösa integrationsarbete, om en bortglömd märkesman och familjen Näs och deras bilar, om Stadsloppet och sjöfåglarnas räddare, om en skidlegendar och en änkeprostinna.

Vi lär också känna schlagerdrottningen Karin Hemmingsson, vissångaren (och fotografen) Anders Fugelstad, biblioteksgrundaren Carl Zetterström och arkitekten Kjell Gisterå.

För alla intresserade av stadens arkitektur, finns här historien om Nils Mårds hus. Det omstridda lilla huset är för de flesta känt som Sko-Mårtenhuset, och på senare tid Jane Doe-huset. Här får vi veta litet om mannen som byggde det och hur gammalt det är.  Också John Ericssonhuset på Köpmangatan presenteras här.

Vackert illustrerad och riktigt läsvärd, missa inte den här årgången!

Read Full Post »

Thalias husPå spaning efter den svenska teaterns själ har författarna till den vackra boken Thalias hus, 2019, rest runt i landet.

Gamla teatern i Östersund får sex sidor här, ett kort men fint kapitel om det som en gång kallades både Östersunds största svartbygge och världens största Godtemplarhus! Läs om allt från hur logen Fjällrosor köpte en tomt och började bygga, till rivningsplanerna som mötte motstånd.

Hela boken är förstås intressant, där läsaren får följa med in på teatrar från Ystad till Kiruna. Rubriken Mellanakt bjuder också på allt från teaterskrock till intervjuer. Sven Wollter nämner i sitt kapitel, Från bygdegård till nationalscen, att han tillsammans med bland andra Allan Edwall räddade Gamla teatern från rivining.

För den som vill veta mer om teatern, har bloggen tidigare skrivit om boken Hus med dubbel ingång, från 1960.

Read Full Post »

Nu kan vi glädjas åt att Föreningen Gamla Östersund på sin youtubesida har lagt ut flera gamla filmer. Här ser vi en av dem:

Mejerifilmen berättar om mejerinäringens historia i Jämtland, för att sedan visa arbetet i det då mycket moderna mejeriet i Östersund.  Vi får följa mjölkens väg till smör, ost och messmör, och också se hur allt från matbröd till tårtor bakas i mejeriföreningens bageri.

När mjölkbilen kommer till familjen Wikberg i Måläng, tar de inte bara med sig mjölken utan också familjens beställning av varor. Genom depåhandeln, föreningens specialservice till sin medlemmar, kommer sedan varorna med nästa mjölkbil. Här beställs allt från socker och smör till blåbyxor!

Folk, vackra vyer, Fjällbryntburkar, lanthandeln i Oviken, Redskapshandeln. Filmbilderna är av allra finaste slag, precis som musiken och speakerrösten! Filmpärlan är 25 minuter och 57 sekunder lång. Och om bloggaren förstått rätt, så är filmen från 1964.

Bloggen har tidigare skrivit om boken Från bymejeri till storindustri, 1964.

Read Full Post »

Bloggen vill gärna tipsa om den öppna facebooksidan Historiska Östersund.

Föreningen Gamla Östersund har nu ansvaret för sidan, som förstås är en riktig guldgruva för den intresserade. Här hittar ni så mycket fin östersundsnostalgi, i form av fotografier, engagerade kommentarer och filmer.

Read Full Post »

Den dolda stadenFör tredje gången guidar Malin Palmqvist och Sara Swedenmark läsaren runt i den dolda staden Östersund med omnejd. Människor har här delat med sig av sina personliga minnen av det som finns på en plats, men sällan syns eller nedtecknas.

Den dolda staden, 2018, bjuder på korta texter om händelser och minnen, från Norderåsen till Norderön. En grusväg mot Odenskog, en glänta nära Rödöbrön, Odenhallens parkering, 2:ans buss, Tysjöarna, flickskolan, Havremagasinet, Inlandsbanan. Här ryms alla tänkbara platser mellan pärmarna!

Läs om hur en Edith Piaf-sång kan föra en tillbaka i minnet till barndomens kliande ylle och skidutflykter, om invigningen av den då mycket moderna affären Blå center 1962, om styrdans, isvägar och kärlek. Precis som de tidigare bjuder också den här senaste Den dolda staden på riktigt fin läsning. Missa den inte.

Bloggen har skrivit om de tidigare böckerna i serien Den dolda staden.

Read Full Post »

Telefonstationen i Östersund

En bild från Digitalt museum visar telefonstationen på Kyrkgatan i Östersund. Televerkets vackra hus låg en gång i tiden alltså granne med en Shellmack.

En gammal telefonkatalog berättar mycket om sin tid och är dessutom rolig läsning för den historieintresserade! På Östersunds bibliotek kan du låna Jämtlands läns telefonkatalog från åren 1913-1974. I Gamla Östersund 1949 finns artikeln Några glimtar ur Jämtlands och Östersunds telefonhistoria av Sven Norgren och i Gamla Östersund 1974 ännu en artikel att läsa, När rikstelefonen kom till Östersund av Gunnar S. Svensson.

Read Full Post »

Hornsbergskrönikan 2018 bjuder på intressanta sidor om Livet i Frösödal, Aspnäsgatan, Södra Strandvägen, om gator som funnits och inte funnits, om en uppväxt på Villagatan, porträtt av Tecknar-Anders och mycket mer. Bloggaren är lite extra svag för just den här krönikan, för att den alltid delar med sig av fotografier man inte riktigt kan se sig mätt på! Här finns en bild från 1929 av Västervikssågen, där man vet hur det ser ut idag och kan spana efter vilka hus som finns kvar från då och hur det såg ut i landskapet.

Innehållsrik och fint illustrerad är Litsboken 2018. Här kan du läsa om allt från Spanska sjukan 1918 och vad sockenstämmoprotokollen berättar om livet för 200 år sedan, till kampen för Litsbacken och företaget KAPAB. Den 67:e årgången av Litsboken berättar bland mycket annat om en amerikansk filminspelning 1962, om IFK Lits 100 år, om en skolåterträff i Nyby, om folk och föreningar. Krönikan bjuder också på många fotografier från livet i Litsbygden idag.

Gamla Lugnvik 2018 spänner i sina texter över allt från olympiern Zandra Reppe till istrav i Brattbäcken 1941. Precis som med Hornsbergskrönikan är redaktionen för Gamla Lugnvik väldigt bra på att skildra sin gamla stadsdel i bild. Här kan läsaren se Lugnviks första hockerink och en av de tre mackar som en gång fanns. Nynäsmacken låg mellan dagens högstadieskola och sporthall. Och mackbilden är en fantastisk årsring, med PV-bilar och en cyklande man en solig vinterdag!

 

Bygdekrönikor

 

Read Full Post »

Meja, Föreningen för kvinnohistoria och genusforskning, har gett ut Östersunds kvinnokarta, 2019.

Med kartan i handen kan vi följa i stadens kvinnliga pionjärers fotspår, lära nytt eller kanske påminnas om det vi har glömt.

Läs om landshövdingefruarna och deras insatser, de teaterbegåvade systrarna från Hedmansgården på Storgatan, de driftiga Lisa i Borgen och Wendela Smith, de konstnärer som utsmyckat staden, nutida entreprenörer och kända namn som Bodil Malmsten och Margaretaskolans Hanna Lindmark. Och Elin Kardell, bibliotekets första kvinnliga bibliotekarie, inte att förglömma!

Kvinnornas historia är stadens historia. Bara att läsa de korta raderna om varje kvinna är intressant nog, men att också vandra runt med skriften skapar en särskild känsla.

På omslagets framsida syns Alma Renborg, föreståndarinna och lärarinna på Flickskolan, och engagerad i det lokala Fredrika Bremer-förbundet.

Meja, Förening för kvinnohistoria och genusvetenskap, erbjuder på sin hemsida också databasen Jämtlandskvinnor, som är under uppbyggnad.

Read Full Post »

Gamla Östersund 2018Å, vilken imponerande 81:a årgång av Gamla Östersund. De nästan 250 sidorna bjuder på välskrivna texter och ett mycket fint bildmaterial.

Möt Tant Birgitta, den legendariska barnbibliotekarien Birgitta Lindahl, Christina Mattsson – frösöflicka i kulturvärldens virvlar, kompositören mm Olof Lindgren och folkskollärarinnan och rektorn Gunvor Larsson Utas. Lär känna Nikolaus Torgén, godtemplare, riksdagsman, affärsman och mycket mer, i ett riktigt intressant porträtt av en kraftfull person.

Gamla Östersund 2018 är fylld av texter om allt från dagens ÖFK och Nationalmuseum Jamtli, till spanska sjukans dagar och Östersunds tidigaste ”värstingar”. Läs om östersundsstudenter, högskolehistoria, Landsarkivet, Hushållningssällskapet och mer ändå. Och om du liksom jag har undrat över den gamla tegelbyggnaden nedanför Norra begravningsplatsen, får du svaret här. Huset byggdes som domsagoarkiv 1892.

Bloggaren fastnar lite extra för texten Minnen från uppväxten på Stadsgården, Odensala, under 1930-talet – syskonen Margit och Lennart Gidén berättar. Margareta Olsson har sammanställt syskonens texter om att växa upp på gården, gå på det som då hette Odensalaskolan och vistas på Iffelnäs sommarkoloni. Odensalagården är tyvärr riven, men björkallén finns ännu kvar.

Apropå det gamla Odensala, Föreningen Gamla Östersunds bildarkiv är en skatt. Här kan du försjunka i fotografier från gator och stadsdelar.

Bilder från Odensala visar hur det gamla Odensala en gång såg ut, med vackra gårdar och odlingsmark. Se till exempel hur det mellan nuvarande Tavelbäcksskolan och Odenhallen förr låg koloniträdgårdar! Och här går också att se hur Odensala omvandlades, när de nya husen byggdes.

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: