Neonskyltar i Östersund

2012 kom Neonskyltar i Östersund : en inventering. Författare var Anna-Karin Paulsson, studerande vid programmet för landskapsarkitektur vid SLU. Den var tänkt att fungera vägledande och inspirerande för bevarande och framtida skapande av neonskyltar.

Mer än tio år har gått sedan dess och tyvärr är flera av de här fina årsringarna borta idag. Och en del finns kvar, men lyser inte längre. I skriften finns ändå stadens alla klassiska neonskyltar med synliga rör dokumenterade, till viss tröst för oss neonfantaster.

Skriften inleds med texter om neonskyltens historia, med 1950-talets storhetstid, och om neonskylten i Östersund, för att följas av de inventerade skyltarna. De två äldsta fick båda sina bygglov 1942, Frisör på Prästgatan 50 och Frälsningsarmén på Rådhusgatan 58. Under entrétaket till den senare finns också en neongloria, en riktigt fin detalj! Läs om skyltarnas historia och påminns om allt från Gusta till Bilägarna. Just den här finns kvar och lyser fint grön i skymningen!

Neonskyltar i Östersund finns att läsa också här som pdf.

Read Full Post »

Gamla Hornsberg & Gamla Östersund

Föreningen Gamla Hornsberg bjuder på åttio välfyllda sidor i sin senaste krönika. Curt Lofterud skriver i Hornsbergskrönikan 21, 2022, om Frösöns födelse och tanken svindlar. Östberget 1 635 miljoner år! Läs om konstnären Anders Suneson, muraren Johan Norberg, färjemannen Åke Ward och färgstarka Agneta Grut, om en tillbakablick på Tages historia, blandade Hornsbergs-fikan, minnen av skidåkning och av 1950-talet, August Lindroths annotationsböcker, gården Långåker, Härkes äldreboenden och mer ändå. Bloggaren fastnar lite extra för Eva Sundins läsvärda text med titeln Snille eller byfåne… Här berättar hon om sin släkting Bengt Banke från Rise, bonde och uppfinnare, och också om kvinnorna på gården Rise 1.

Just den här krönikan bjuder alltid på ett vackert bildmaterial. Se de fina hus som en gång fanns på Hornsgatan 2 och Hornsgatan 4, logen Kornaxet, skymtande handelsträdgårdar, kolonilotter i Rådmansparken…

Föreningen Gamla Östersunds senaste årsskrift är som alltid en riktig skatt. I Gamla Östersund 2022 kan vi läsa ett tjugotal artiklar om allt från basketsportens historia till stadens första sommarställe, häradshövding Lillieskölds stuga i Minnesgärde. Här finns texter om förbudsomröstningen, kirurgiprofessor Willem van der Lindens liv, Wilhelm Lilliesköld från Hara och hans klassresa, det tidiga 1900-talets trädgårdsutställningar, arkitekten Cyrillus Johansson och hans pärlor till byggnader: tennishallen, Prästgatan 64, badhuset på Rådhusgatan och det på 1930-talet ombyggda Läroverket. Läs om en brödratrio på Strandgatan, Staare som centrum för länets samer, ett verkligt biblioteksfynd och mycket mer.

Bildmaterialet är lika fint som texterna. Se skriftställare Anders Larsson Kilian och hans bror Magnus (Standard-Magasinet) med varsin praktfull pumpa, familjen Frisendahls lummiga sommarnöje Bergvik på Frösön, Fyrkanten vid dåvarande Drottninggatan, en renhjord på Storsjöns is. Här finns vykort med stadens vackra publika byggnader, där gamla Lasarettet, Flickskolan och Missionskyrkan inte längre finns kvar. Gamla Östersund 2022 är den 85:e skriften i ordningen.

Read Full Post »

Hotell Östersund & Bilbolaget

Fotografiet från DigitalMuseum togs år 1956 och är en fin årsring i stadens historia. Hotell Östersund är alldeles nybyggt och gamla Bilbolaget huserar i grannhuset på Kyrkgatan.

Om Bilbolaget finns att läsa i skriften Bilbolaget Östersund, Persson & Co AB : 1932-1992, 1992.

Read Full Post »

Carl Zetterström-medaljen till Linda Hedenljung

Carl Zetterströms medalj och diplom för jamtsk vitterhet 2022 tilldelades journalisten Linda Hedenljung. Motiveringen lyder:
För sin målmedvetna och sanningssökande gransknings av ett nutidshistoriskt skeende i Östersund.

Hennes bok Faktura luft, 2022, har undertiteln bluff, mygel och korruption – så skapades det jämtländska fotbollsundret.

Ur några av recensionerna:
Ett gediget journalistiskt hantverk som blottlägger något större och mycket mer än den lokala fotbollsklubben. Det är bara att lyfta på hatten för ett imponerande arbete. / Olof Lundh.

Linda Hedenljung lyckas skickligt skildra en hoptrasslad väv av händelser. Det är ett djupgående och noga redovisat reportage. /  Saskia Rubensson, Länstidningen Östersund.

Foto: Thomas Drugg.

Read Full Post »

Jämtland

I en fin film från 1925 från Filmarkivet besöker vi först Sundsvall och följer sedan Indalsälven mot Jämtland. Fem minuter och fyrtio sekunder in i filmen når vi Hammarforsen och reser, via vackra vyer, vidare mot Frösön och Frösö kyrka. Inget ljud finns, men bilderna ledsagas av engelsk text. Om Östersund lyder raderna sedan: It would be hard to find a more charming small city! Se människor, cyklister och en och annan bil röra sig kring Sparbankshuset och Rådhuset. Filmbilderna från staden avslutas i Badhusparken, för att sedan bjuda på ett besök i Åre. Visst är det Sporthotellet som tronar ganska ensamt där, innan kameran panorerar vidare över byn och sedan följer bergbanan upp. Där vandras det oförskräckt i brant terräng så att stenar faller!

Read Full Post »

På farmors tid

Clas-Göran Persson har skrivit en släktkrönika om familjen Åström, med författarens farmor Amanda och hennes bror Carl, på sin tid känd agitator, i centrum.  Boken är lika mycket en krönika om staden Östersund under hundra år, och en bok där också byar som Fisksjölandet finns med.

På farmors tid, 2021, har undertiteln om pappa Magnus och barnen Helena, Amanda, John och Carl Åström.

Författaren följer sina släktingar i allt från torparliv till flytt till Nord-Amerika, men koncentrerar sig på familjen som etablerar sig i Östersund år 1899. Lär känna pappa Magnus, barnen och deras styfmor Matilda. Dottern Amanda får efter arbete som biträde i Moes speceriaffär, anställning hos familjen Larsson, med arbete både i deras hem och i Standard-Magasinet. Där träffar hon sin blivande man Birger och släkthistorien vindlar vidare.

Läs den här boken! Den blandar välskriven text med citat ur brev, annonser, kartor, fotografier på allt från en biljett till biografen Metropol till ett demonstrationståg i Alsen, och mängder av bilder på människor och hus. Med personlig ton och berättarglädje bjuder den på en riktigt fin tidsresa och Östersundsskildring.

Bilagor om Per Mårtenssons familj och om Skuncke-ätten avslutar boken, tillsammans med författarens beskrivning av Fyra syskon – fyra personligheter. Baksidestexten om den pandemi som lamslår hela världen och nu nått Jämtland, missa inte heller den.

Read Full Post »

Krogkungen

Kjell Andersson, den jämtländska krogvärldens kung under många år, har berättat om sitt liv för Christer B. Jarlås. Och han är uppfriskande rak och ärlig när han gör det. I Krogkungen, 2021, är det bara att hänga med, när han delar med sig av sina minnen. Följ med honom, från uppväxten i Stureby till driften av Café Björkbacka i Östersund.

Till vår stad kom han av en slump och det första projektet blev det då nedgångna OK Motorhotell på Körfältet. Med nya namnet MittInn, disco och räktijngeling lyfte han stället, och har sedan fortsatt i samma driftiga anda under fyrtio år.

Att se namnen på alla restauranger och hotell han har drivit imponerar. Garden, Stadskällaren, Le Coq, Wedemarks, Hotell Gardenia, Gamla teatern, Verkö slott, Broken Dreams i Åre, Vemdalsskalet… Och Kjell Andersson har verkat inte bara i vårt hörn av världen, utan också bland annat i San Augustin på Kanarieöarna.

Läs om den lokala kroghistorien där många namn flimrar förbi, namn som man kanske glömt men påminns om här. Läs om familjerelationer med fruar och barn, om engagemanget för en utvisningshotad thailändsk familj, om strider och samarbeten, om musiken som en viktig och ibland livräddande del av hans liv. Boken bjuder också på ett fint svartvitt bildmaterial  med människor, annonser, dokument, sångtexter. I slutkapitlet Eftermatch svarar Kjell Andersson på en rad frågor, bland annat om hans drivkraft: Nerven i att våga har lockat mig hela tiden.

Read Full Post »

Karlson med klistret

MajLis Persson har tidigare skrivit två romaner om Litsflickan Lavina.

Nu har hon än en gång baserat en roman på en släktings livsöde. Och huvudpersonen är Axel Karlson (1892-1980), som levandegörs i en romantiserad berättelse.

Axel föds i en fattig familj med tolv barn i Östersund. Som 13-åring säljs han på fattigsvårdsauktion till en familj i Södertälje. Innan dess har han hunnit hjälpa till med att visa film på biografen Metropol och lösa problemet när filmen går av. Genom att doppa filmändarna i aceton och klämma ihop dem, går filmen att visa igen. Burkens klibbiga massa av filmsnuttar och aceton är då början på Karlsons klister!

I Södertälje får Axel hjälpa till i familjens bageri. Sedan följer skofabriksarbete i Örebro, Köpenhamn och Stockholm, och politiskt engagemang. Grunnat och prövat sig fram med sitt klister, det har han gjort länge. 1922 är så varumärket fött och Axel startar sin klisterfabrik i amerikanska Rockford. Han får sedan uppleva både framgång och börskrasch. Åter på svensk mark uppfinner han senare också flytspacklet.

Karlson med klistret : en jämtländsk uppfinnare, 2021, bjuder på en riktig historielektion och rymmer mängder av fin tidsfärg. Läs om uppväxten i Odensvik, besök i Anviken, cirkus i stan och mycket mer.

I Gamla Östersund 1977 och här finns kapitlet Om Odensvik och Axel Karlson-Brodda att läsa. I ett av de trähus som en gång fanns nedanför järnvägen i Minnesgärde, där växte alltså Axel upp.

Read Full Post »

Gamla Östersund 2021

Föreningen Gamla Östersunds senaste årsskrift är full av läsvärda texter som spänner över det mesta som berör vår stad.

Läs om det gamla järnvägshotellets öde, om tre hockeystjärnor och om vintersport på Fyrvalla, om jubileumsutställningen 1920. Följ med på en vandring i Minnesgärdet. Lär känna personligheterna bakom nuvarande Biostadens historia, boktryckaren och nöjesprofilen Olle Berndtsson, fotografen Jan Andersson och Yrans Lars Sillrén.

Här finns än mer läsvärt. Bloggaren fastnar lite extra för en kort artikel om Södertorg, med sin kallkälla, en gång tänkt som platsen för en saluhall!

Som alltid bjuder krönikan på riktigt fina fotografier. Se Sveasalongens ursprungliga stilrena fasad från 1920-talet och biografen extra belyst när filmen Fabiola visades 1949, och se vackra vykort med Östersundsmotiv. På en bild som visar vårt nuvarande bibliotek ser vi den gamla ingången och Flickskolan som skymtar bakom.

Gamla Östersund 2021 är av årgång 84.

Read Full Post »

Onkel Adam

I Linköping finns Onkel Adamsgården. Gården är ett museum över läkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh (1804-1889), kanske mer känd som Onkel Adam. Boken Onkel Adam, 2016, berättar om gårdens historia och om C A Wetterberghs liv.

1837 kom han som regementsläkare vid Jämtlands fältjägarregemente till Östersund. Här blev han tillsammans med sin hustru kvar till år 1846 och i staden föddes också fyra barn, varav bara två överlevde. I Östersund började han, under pseudonymen Onkel Adam, att skriva genremålningar i Aftonbladet. De samlades sedan i bokform, för att följas av en lång rad noveller och romaner. Bland mycket annat arbete i staden, grundade han dessutom Jemtlands Tidning år 1845.

I en bok som handlar om gården i Linköping och om Onkel Adams hela liv, får vi veta mer om mannen som gjorde många och fina avtryck i Östersunds historia. Idag finns ett kvartersnamn kvar, som ett minne av en rätt så bortglömd författare. Boken är en mycket läsvärd och fint formgiven bok om en mångsidig människa.

Redaktörer för boken är Gunnel Mörkfors och Anita Löfgren Ek.

Här kan du läsa mer om Onkel Adamsgården och här ser du den litteratur av och om Onkel Adam som finns i vårt bibliotek.

Read Full Post »