Färdiggjorda manskläder

En kandidatuppsats i modevetenskap berättar om herrkläder i Östersund. Författaren Eva Bredberg skriver: Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka hur produktion och handel av herrkläder är organiserad och utvecklas i en mindre svensk stad under perioden 1865–1905, i skiftet mellan hantverk och fabrikstillverkat. Uppsatsens tre frågeställningar; Vilka säljer och tillverkar färdiggjorda manskläder under perioden och förändras det över tid?; Vilka säljer herrkläder och hur förändras det över tid?; Hur påverkar nya innovationer utbud och efterfrågan? har besvarats genom analys av annonser och genom att jämföra med tidigare forskning.

Författaren har studerat annonser i Jemtlands tidning, Jämtlandsposten och Östersundsposten som berör herrkläder, skräddare, herrekipering, kostymer, överrockar, kavajer, byxor och västar. Den undersökta perioden rör sig mellan 1865-1905 och annonserna är valda utifrån de tre stora marknaderna, Trettondagsmarknaden, Gregoriemarknaden och höstmarknaden i Östersund.

Hon skriver om köpmän och skräddare, och här finns mycket intressant läsning. 1865 säljer A T Hjelm i sin handelsbod byxor och västar av helmollskinn samt västar av korderoj. Och när nykterhetsrörelsen kom och växte sig stark i staden så ökade behovet av kostym för möten och samkväm!

Färdiggjorda manskläder har undertiteln produktion och handel i skiftet mellan hantverk och fabrikstillverkat. 

Läs hela uppsatsen ”Färdiggjorda manskläder” av Eva Bredberg.

Read Full Post »

Thomée 1874-2019

Stefan Jönsson inleder sin senaste bok med att berätta om mannen som gav ångaren Thomée sitt namn. Sedan följer en nära 300 sidor lång helt fantastisk historik, över ett ångfartyg som numera är ett motorfartyg. Författaren har själv arbetat på Thomée under många år och har sökt efter ångarens historia i arkiv och dokument.

Byggd av Motala mekaniska verkstad och monterad i Bräcke, gjorde Thomée sin första tur på Revsundssjön i augusti 1875. Ångaren kom i trafik på Storsjön år 1880 och fraktade, som ångbåtarna gjorde, varor från jordbruk och industrier. Läs en kunnig text om ångbåtsepoken, om skeppare, Verköminnen och tekniska detaljer, om Thomées vänner, om en ångbåt som var förfallen men räddades på 1970-talet, och mycket mer.

Bildmaterialet är riktigt fint, med mängder av fotografier, brev, dokument och turlistor att försjunka i. Bloggaren fastnade lite extra för fotografier som visar Östersunds hamn när det begav sig.

Nu när ångvisslan inte längre hörs, är det ändå en liten tröst att Stefan Jönsson har sett till att Thomées historia är ordentligt dokumenterad.

Ångaren Tor, 1902-1933, får också ett eget kapitel i Thomée 1874-2019, 2019. Och boken avslutas med bilder på ännu fler ångfartyg på jämtländska vatten.

Stefan Jönsson har tidigare gett oss fina böcker om ångbåtar, ångbåtsbryggor, färjor och färjleder.

Read Full Post »

Herrekiperingar

På 1950-talet var de tio stycken, herrekiperingarna i Östersund. Deras trägalgar är finfina årsringar från förr!

I Gamla Östersund 2012 finns en artikel om en tid när skyltfönstren var omtalat stora, som i en större stad. Följ med på en promenad en skyltsöndag, mellan affärer med namn som Lawes, Lalanders och Hellgrens, med skyltningar, neonskyltar och en stilig interiör från Kahns.

Kvar från den tiden finns ännu Westvalls, som firade 90 år förra året. Deras historia får avsluta den läsvärda texten, som skrevs av Hans Lingblom och Boel Hjelm.

Read Full Post »

Doften av balsampopplarna

Året är 1945 när knappt treårige Claes och hans yngre bror får flytta till en fostermor. Den lilla familjen i den moderna lägenheten på Prästgatan i Östersund splittras, när både mamma och pappa får tuberkulos. Också Claes har en fläck på sin lunga, men får inte den så kallade lungsoten. Istället får han, tillsammans med rädslan att dö, känslan av att vara lite speciell.

Fostermor Selma bor i ett gammalt hus i Ytterån, där boktitelns balsampopplar doftar i kurortsparken. Selma är dryga sextio och djupt frireligiös. Trots att hon använder björkriset mot pojkarna är hon en enda trygghet de har.

Hos Selma blir pojkarna kvar tills mamman tillfrisknat. Och till Ytterån återvänder de också efter en tid, när mamman bildat ny familj.

Författaren letar i sitt minne när han berättar om en uppväxt i skuggan av tuberkulos, men är medveten om hur förrädiskt minnet kan vara. Mammans sjukjournaler från sanatorietiden finns kvar, men inte pappans. Och mycket om föräldrarnas egna liv får han aldrig veta, eller veta långt senare. Han skriver: Det aldrig berättade har följt mig genom livet.

Doften av balsampopplarna, 2018, av Claes G. Olsson är en ärlig uppväxtskildring med en sorglig botten. Han väver in detaljer med mycket tidsfärg, som barndomens tågresor mellan Ytterån och Östersund. Och han sätter också in sin livsberättelse i ett större perspektiv, när han skriver om allt från Ytteråns historia till pingströrelsens framväxt i landet. Intressant är det också att få läsa om hans möten med de kända Ytteråprofilerna Mus-Olle och Arthur Magnusson!

Boken illustreras fint av små svartvita fotografier. Och man inser vilken kurort Ytterån måste ha varit, med sitt societetshus, varmbadhus och brunnshus.

Om Arthur Magnusson har Magnus Ottelid skrivit i Skriftställaren, 2019. Blogginlägg om den boken kommer framöver!

Read Full Post »

Gamla Östersund 2019

Föreningen Gamla Östersund har in sin 82:a årsskrift samlat artiklar med en fantastisk bredd.

I Gamla Östersund 2019 kan vi bland annat läsa om ett fjällreseföretag och en schackförening, om Gustav III:s torg och stadens ambitiösa integrationsarbete, om en bortglömd märkesman och familjen Näs och deras bilar, om Stadsloppet och sjöfåglarnas räddare, om en skidlegendar och en änkeprostinna.

Vi lär också känna schlagerdrottningen Karin Hemmingsson, vissångaren (och fotografen) Anders Fugelstad, biblioteksgrundaren Carl Zetterström och arkitekten Kjell Gisterå.

För alla intresserade av stadens arkitektur, finns här historien om Nils Mårds hus. Det omstridda lilla huset är för de flesta känt som Sko-Mårtenhuset, och på senare tid Jane Doe-huset. Här får vi veta litet om mannen som byggde det och hur gammalt det är.  Också John Ericssonhuset på Köpmangatan presenteras här.

Vackert illustrerad och riktigt läsvärd, missa inte den här årgången!

Read Full Post »

Thalias hus

På spaning efter den svenska teaterns själ har författarna till den vackra boken Thalias hus, 2019, rest runt i landet.

Gamla teatern i Östersund får sex sidor här, ett kort men fint kapitel om det som en gång kallades både Östersunds största svartbygge och världens största Godtemplarhus! Läs om allt från hur logen Fjällrosor köpte en tomt och började bygga, till rivningsplanerna som mötte motstånd.

Hela boken är förstås intressant, där läsaren får följa med in på teatrar från Ystad till Kiruna. Rubriken Mellanakt bjuder också på allt från teaterskrock till intervjuer. Sven Wollter nämner i sitt kapitel, Från bygdegård till nationalscen, att han tillsammans med bland andra Allan Edwall räddade Gamla teatern från rivining.

För den som vill veta mer om teatern, har bloggen tidigare skrivit om boken Hus med dubbel ingång, från 1960.

Read Full Post »

Från fäbodliv till storindustri

Nu kan vi glädjas åt att Föreningen Gamla Östersund på sin youtubesida har lagt ut flera gamla filmer. Här ser vi en av dem:

Mejerifilmen berättar om mejerinäringens historia i Jämtland, för att sedan visa arbetet i det då mycket moderna mejeriet i Östersund.  Vi får följa mjölkens väg till smör, ost och messmör, och också se hur allt från matbröd till tårtor bakas i mejeriföreningens bageri.

När mjölkbilen kommer till familjen Wikberg i Måläng, tar de inte bara med sig mjölken utan också familjens beställning av varor. Genom depåhandeln, föreningens specialservice till sin medlemmar, kommer sedan varorna med nästa mjölkbil. Här beställs allt från socker och smör till blåbyxor!

Folk, vackra vyer, Fjällbryntburkar, lanthandeln i Oviken, Redskapshandeln. Filmbilderna är av allra finaste slag, precis som musiken och speakerrösten! Filmpärlan är 25 minuter och 57 sekunder lång. Och om bloggaren förstått rätt, så är filmen från 1964.

Bloggen har tidigare skrivit om boken Från bymejeri till storindustri, 1964.

Read Full Post »

Historiska Östersund

Bloggen vill gärna tipsa om den öppna facebooksidan Historiska Östersund.

Föreningen Gamla Östersund har nu ansvaret för sidan, som förstås är en riktig guldgruva för den intresserade. Här hittar ni så mycket fin östersundsnostalgi, i form av fotografier, engagerade kommentarer och filmer.

Read Full Post »

Den dolda staden 3

För tredje gången guidar Malin Palmqvist och Sara Swedenmark läsaren runt i den dolda staden Östersund med omnejd. Människor har här delat med sig av sina personliga minnen av det som finns på en plats, men sällan syns eller nedtecknas.

Den dolda staden, 2018, bjuder på korta texter om händelser och minnen, från Norderåsen till Norderön. En grusväg mot Odenskog, en glänta nära Rödöbrön, Odenhallens parkering, 2:ans buss, Tysjöarna, flickskolan, Havremagasinet, Inlandsbanan. Här ryms alla tänkbara platser mellan pärmarna!

Läs om hur en Edith Piaf-sång kan föra en tillbaka i minnet till barndomens kliande ylle och skidutflykter, om invigningen av den då mycket moderna affären Blå center 1962, om styrdans, isvägar och kärlek. Precis som de tidigare bjuder också den här senaste Den dolda staden på riktigt fin läsning. Missa den inte.

Bloggen har skrivit om de tidigare böckerna i serien Den dolda staden.

Read Full Post »

Telefonstationen i Östersund

En bild från Digitalt museum visar telefonstationen på Kyrkgatan i Östersund. Televerkets vackra hus låg en gång i tiden alltså granne med en Shellmack.

En gammal telefonkatalog berättar mycket om sin tid och är dessutom rolig läsning för den historieintresserade! På Östersunds bibliotek kan du låna Jämtlands läns telefonkatalog från åren 1913-1974. I Gamla Östersund 1949 finns artikeln Några glimtar ur Jämtlands och Östersunds telefonhistoria av Sven Norgren och i Gamla Östersund 1974 ännu en artikel att läsa, När rikstelefonen kom till Östersund av Gunnar S. Svensson.

Read Full Post »