Aspås socken & Hammerdalskrönikan

Aspås socken 2020 bjuder på många läsvärda sidor i sin 39:e årgång. Försjunk i texter om Hamregårdens historia, familjen Staflin, gamla lantmannahuset, ett fotbolllsöde och en caféorkester, Donationsgården i Lundsjön, konsten på Tessmon, gamla bonader och recept, barndomsminnen, minnesord och mer.

Bo Oscarsson berättar en dråplig historia om en inmurad bankbok och Berta Magnusson om älgört. Sjätteklassaren Märta Handler Fredriksson skriver klokt och fint om att våga vara sig själv. Krönikans bildmaterial är också generöst, med bilder på allt från nyinflyttade till gamla hus.

I Hammerdalskrönikan 2020 kan du ta del av Johan Persson minnen i På gräsrotsnivå, läsa om det vackra Glashuset, bäckfiske och gårdfarihandlare, om att få barn förr och nu, tillbakablickar från 1950 och en rejäl årskrönika. Allt är rikt illustrerat med många fotografier, i den här 73:e årgången.

En längre text lämnar synpunkter på föreslagen grunddamm vid Lillströmmen och vi får veta vad det var för pälsklädd ängel som för länge sedan föll från kyrkläktaren i Hammerdal!

Read Full Post »

Oviks- och Myssjöbygden & Sundsjökrönikan

Den vilsne myskoxen Brutus pryder omslaget till Oviks- och Myssjöbygden 2020. Han får, tillsammans med pandemi, föreningsfakta, evenemang och stipendiater, representera nutiden.

De artiklar som blickar bakåt handlar om tiondemagasinet i Oviken, om höjköring och byn Höugan, om gården Gålmons och buss- och taximinnen, om en tragisk händelse vid ”Hakasvegrinna”, en uppväxt i Oviken och en missionsauktion i början av 1940-talet. Nils Ricklund skriver om sin farmor Margit och torpet på berget i Svedje. Och krönikans längsta artikel bjuder på intressant läsning om Hovermos soldater under 1800-talet. Krönikan är av årgång 64.

Sundsjökrönikan 2020 är av årgång 61 och berättar mycket om livet i bygden idag. Rubriken Vi som bor här presenterar yngre familjer, här finns läsning om allt från ett kyrkoreservat och turistanläggningen Lakeside Sweden, till porträtt av familjer som valt landet före staden och en innehållsrik årskrönika.

Från förr finns läsning om sägnen om Boga från Boggsjö och om tavlan Rissnaflickan och hennes konstnär Aksel Lindström.

Båda krönikorna bjuder på ett fint bildmaterial i både svartvitt och färg.

Read Full Post »

Månadens författare

Biblioteksutveckling Jämtland Härjedalen har under året presenterat länets författarröster på ett riktigt fint sätt, i porträtt av författaren, personen och litteraturen.

Bloggen tipsar, lite sent, om Månadens författare, där vi hittills kan möta Birger Ekerlid, Bo Lundmark, Gunilla Johansson, Jenny Jejlid, Leif Milling, Linn Åslund, Ola Nilsson och Theres K Agdler. Missa inte de här texterna!

Read Full Post »

Mildhet och saktmod

För den som vill fördjupa sig i vår historia finns doktorsavhandlingen Mildhet och saktmod, 2020, av Tord Theland. Undertiteln är Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645. 

I den sammanfattande diskussionen står att läsa:

I detta arbete har Jämtlands övergång till Sverige efter freden i Brömsebro år
1645 stått i blickpunkten. Syftet har varit att undersöka på vilket sätt de specifika åtgärder som vidtogs för att införliva ett nyerövrat område förhöll sig till den allmänna statsbildning som samtidigt pågick under tidsperioden. Förutom detta har även den betydelse som olika rumsliga och kollektiva föreställningar hade i samband med statsskiften belysts.
Äldre forskning har i huvudsak utgått från att det var nationalistiska tankar som styrde hur centralmakt och lokalsamhälle agerade vid denna typ av
händelse, vilket är ett synsätt som också har varit rådande i tidiga arbeten om det jämtländska statsskiftet. Dessutom har landskapet historiografiskt lyfts fram som en unik gränsprovins mellan Norge och Sverige, med en särställning gentemot överheten som inte skulle ha existerat i så många andra nordiska områden. Detta, tillsammans med nationalistiska idéer, har legat till grund i äldre historieskrivning för den vanligt förekommande uppfattningen att det jämtländska statsskiftet var en problematisk, långdragen och omvälvande process. Under senare decennier har dock begrepp som statsbildning och konglomeratstat lyfts fram som lämpligare utgångspunkter för att förstå skeenden under tidigmodern tid. Att statsskiften har tolkats utifrån andra teoretiska modeller än de nationalistiska, har inneburit nya synsätt på denna typ av händelse. För Jämtlands del har dessa perspektiv medfört att övergången till Sverige istället beskrivs som omedelbar, långtgående och utan större konflikter.

Avhandlingen Mildhet och saktmod finns också att läsa i fulltext här.

Read Full Post »

Fornminnesparken i Funäsdalen

Åkerladan från Bruksvallarna är från 1800-talets mitt och flyttades till Fornminnesparken i Funäsdalen 1927. En informationstavla berättar att den enligt sägnen ska vara timrad ur ett enda träd!

Ladan är en av många intressanta byggnader i den utomhusmiljö som en gång skapades av Erik Fundin. Företagskällan berättar om honom:

Vid ett museibesök i Trondheim 1893 fick han inspiration till hur man skulle kunna rädda Härjedalens kulturarv åt eftervärlden. Samma år bildade han en fornminnesförening som 1899 kom att omfatta hela landskapet.

Friluftsmuseet Fornminnesparken grundades 1894, och under 20 år samlade man in ett par tusen olika allmogeföremål. Fundin skötte det mesta av insamlingen, katalogiseringen, och guidningen. Han hade en omfattande korrespondens med topparna inom svensk forskning och museivärld – samtidigt som han kämpade med vacklande hälsa och besvärlig ekonomi.

Om eldsjälen finns att läsa i Gunnel Ledins skrift Erik Fundin 1843-1932, 1994.

Här hittar du den litteratur om Funäsdalen som finns att låna på vårt bibliotek.

Read Full Post »

Gräftåvallen

Med undertiteln från fäbodvall till turistort berättar här flera författare om platsen vid Österfjället i Bergs kommun.

I Gräftåvallen finns spår av stenåldersboplatser och fångstgropssystem, så där har funnits mänskligt liv mycket länge. Ovikenbönderna har brukat markerna för fäbodar och skogsbete.

I Gräftåvallen, 2020, kan du läsa historien om Lillgräftåvallen och Storgräftåvallen, om jakt och renskötsel, om skog och nybyggen. År 1957 avstyckades de allra första sportstugetomterna och idag finns inte mindre än femhundra fritidshus i området.

Skriften bjuder på personliga minnen från den första tiden med de första stugorna, texter om Fjällgårdens historia, om människorna och föreningslivet.

Bilderna är fina, från då och nu, i både svartvitt och färg. Se en fjällko nyfiket dyka upp mitt i bygget av den första stugan i Storgräftån!

Gräftåvallens stugägarförening står bakom den här läsvärda lilla skriften. Redaktör är Torbjörn Ohlsson.

Read Full Post »

Strömsboken 2021

Strömsboken fortsätter sitt fina och idoga arbete med att blicka bakåt i Ströms och Alanäs socknars historia. I Strömsboken 2021 är det dags för år 1981 och krönikans undertitel är En anrik arbetsplats försvinner. Näsvikens ångsåg pryder omslaget.

Dag för dag skildras i korta notiser från lokalpressen och här finns som tidigare allt tänkbart om folket och händelserna. Det är en fröjd att läsa innehållsförteckningen! Och här finns en stor mängd personporträtt att försjunka i för den som känner eller känner igen.

I krönikans avslutande artiklar finns läsning om Elof och Märy som berättar om slitet på kronotorpet Jonstorp, om en promenad genom Strömsund i början av 1900-talet, om Harrsjöns IF, om den legendariske doktor Wikström och mer ändå. Gamla foton visar Strömsunds gamla brandstationer och järnvägsstationen.

Read Full Post »