Jämten 2022

Den 115:e årgången av Jämten har undertiteln Jakt och natur.

Jämten 2022 inleds på bästa vis med Martin Johanssons ord och Göran Strands bilder i artikeln Ærsjaktinga. De bjuder på ett smakprov från sin pågående dokumentation av älgpass med roliga och tänkvärda namn och intervjuer med älgjägare.

Läs om jämthunden, bävern och Storsjöns prickiga långvandrare öringen, om jakt ur samiskt perspektiv, om mat, psykologi och folktro, och mycket mer.

Lär känna jägmästare Ernst Ouchterlony och Waldemar Bergstrand, Sveriges siste trapper. Inslaget Konstpaus återkommer som det brukar och Bo Lundmark bidrar med två dikter. Jämten bjuder som alltid på riktigt läsvärda texter med bredd och är vackert formgiven.

Redaktör är Charina Knutson och bildredaktör Ingalill Granbom.

Read Full Post »

Att kliva av från asfalten och se

I nr 12/13 (2013) av litteraturtidskriften 10tal finns en lång intervju med Kerstin Ekman. Tidskriftsnumrets tema är Klimatsorg och KE berättar rakt och ömsint om den ständigt närvarande skogen i sina texter, om sitt förhållande till växter och djur. Under tjugotre år var Hotagenbygden hennes hemtrakt, och den riktigt fina hemsidan Hotagens minne är Kerstin Ekmans dokumentation av socknen.

Read Full Post »

Levande vatten

Filmen Levande vatten berättar om det uråldriga vattnets eviga kretslopp, förutsättningen för liv.

Lekande harr, strömstarar, dagsländor; alla är beroende av strömmande syrerikt vatten. Filmen för oss med till bäckar, åar, sjöar, fjällnära myrar.

Den lär oss att flodpärlmusslans larver måste hitta en öringgäle för att överleva, och att en liten spricka på fjället i Härjedalen rymmer den världsunika dvärgrödingen, som bara är stor som en tesked. Den visar hur storskalighet och föroreningar hotar vatten och liv, och den bjuder ett klipp ur en film från Frostviken från 1950-talet. Vid Blåsjöälvens mynning fanns en gång världens största kända lekplats för röding, men den försvann med vattenkraftsutbyggnaden.

Kurt Skoog och Peter Sjödin filmade svindlande vackra bilder i Jämtland och Härjedalen 1996, både ovan och under vatten. Lars Norman skrev filmens mycket fina manus. Fakta om vatten blir till poesi, med meningar som Skogen är vattnets vagga. Filmens speakerröst tillhör Fredrik Israelsson.

Bloggen har tidigare skrivit om Levande vatten, den bok med samma namn som Lars Norman gav ut i höstas. Och Kurt Skoog har gjort fler filmer om vatten, som vi ska skriva om på bloggen framöver!

Read Full Post »

Strömstaren

Av samerna sedd som en lyckofågel, och en fågel med många namn i folktron, som strömkarl, vinterpräst, ågubbe, den lille i forsen. Jag spanar alltid hoppfullt efter den vid sjöns utlopp där jag bor, och ibland finns den där!

Strömstaren är en tjugo minuter lång film av Kurt Skoog, från 2010. Han har under ett år filmat ett par strömstarar vid en jämtländsk å, både ovan och under vatten.

Strömstaren är en vattenfågel utan simfötter och med massiva ben, som kan övervintra vid öppet vatten. Den står och niger, för att sedan kasta sig ned i forsande vatten och med vingarnas hjälp simma och hämta sin föda i den syrerika miljön.

I filmen får vi veta hur den klarar kylan och vad den äter, och se hur ungarna ruvas, kläcks och matas.  Kurt Skoog har gjort en mycket fin liten film, om en fascinerande fågel.

Read Full Post »

Skogens hemligheter

Naturfotografen Göran Ekström utgav för tio år sedan den fina boken
I lappugglans skog.

Nu fick bloggaren i sin hand hans nya Skogens hemligheter, där nästan alla bokens bilder och upplevelser är hämtade från vårt län.

Här samverkar ord och bild på bästa vis, när författaren berättar om sina många möten med skogens vilda djur, som älg, bäver, björn, varg, hare, rovfågel.

Han vill uppmuntra oss att gå ut i skogen och med öppna ögon upptäcka allt som finns där, och han bjuder här på fantastiska fotografier. Se en järphöna under en mosstuva, en varg på isen, en storlom på en spegelblank sjö, en lappugglefamilj i en stubbe, en kungsörn som landar i vinterskog, en slumrande råbock.

Läs mer på Göran Ekströms hemsida.

Read Full Post »

Strindberg på resa i Jemtland 1

År 1890 är August Strindberg på resa, för att skildra den svenska naturen. I september kommer han, via kusten, Ragundadalen och Östersund, till Åre.
”Emellertid, när man nalkas Åreskutan från sydost, skall en låglandssvensk som ej sett ett fjäll förr, känna sig mäktigt inverkad, ty ett högt berg trycker icke, det stöder, skyddar och likasom ger ryggstöd och tak över huvudet”.

Strindberg skriver vackert om sin vandring upp för fjället, där han möter ”blå gentianan och stormhatten, praktfulla blomster dem man skulle tro vara förirrade ur en trädgård”, ”en och annan gran, som dock för köldens skull klätt sig i halsdukar av ulliga skägglaven”, vallåt och rödvitbrokig boskap.

Uppe på högfjället konstaterar författaren: ”Att få någon reda i detta virrvarr som kallas Åreskutan hava geologerna utan större framgång försökt, och detta av den grund, att naturens slumpar här roat sig vända upp och ned på sin egen lagbundna ordning, så att den kastat gneissen eller urberget upp på hjässan och lagt de yngsta lagren underst”!

Citat ur Samlade skrifter. 27, Prosabitar från 1890-talet.

Read Full Post »

Rödbläran

Ännu en av bibliotekens lokala tidskrifter är Rödbläran, som utkommer två gånger per år. Jämtlands Botaniska Sällskap har gett ut tidskriften sedan 1988.

Nr 2 2011 har precis kommit. På omslaget syns den gamla foderväxten esparsett i rödrosa och den vackert blå kaukasiska fransgentianan. Det här är en tidskrift för de riktiga entusiasterna!

För mig som inte alls är bevandrad i latinska växtnamn och artfakta, är det ändå rolig läsning. Med det här numret lär jag mig om den sällsynta svampen guldtrattskivling, som aldrig tidigare hittats i länet, och om gullgentiana, som inte heller den funnits här, och om växter som upptäcks både av en slump och vid inventeringar, som av en kalkstenstäkt vid Storsjön.

Nu ska jag absolut ta reda på hur den fridlysta jämtlandsmaskrosen ser ut!

Read Full Post »

Hundvakt och hundår

Lars Lindroth delar med sig av sina minnen i Hundvakt och hundår, som kom 2010.

Efter uppväxten i Ångermanland gick han som ung till sjöss, och drömde tidigt om att bli skogvaktare eller jaktvårdare. Läs om ett riktigt brokigt yrkesliv, om jakter, fiskefärder och fjällturer, om hundar och människor författaren mött under sina äventyrliga år och om den konst han skapar.

Sedan 1966 bor han i jämtländska Hammerdal. I boken berättar han, bland mycket annat från vårt län, om en cykeltur till Valsjöbyn, en vandring till Vålådalen, en midnattsmässa med den kände Borgvattnetprästen och det första mötet med den minst lika kände doktor Wikström i Strömsund!

Read Full Post »

Kor

Nu har jag umgåtts med kor i en drygt 200-sidig ny bok. Och vilken bok! Åsa Ottosson har skrivit, Mats Ottosson har skrivit och målat akvareller och Roine Magnusson har fotograferat, och tillsammans skapat Kor – en kärlekshistoria. De säger: ”Vi vet, det heter nötkreatur”, men väljer att säga kor, som de flesta av oss.

Boken berättar om de första uroxarna och om när och hur de blev människans tamboskap, om beteslandskap, naturvård och kött, om kosläpp, raser, konamn och insekter som lever i komockan. En rad koälskare, de flesta mjölkbönder, delar med sig av sina minnen och historier.

Hela boken flödar över av kärlek till det djur som vi i nästan tiotusen år levt både av och med! Förutom texter som man kan lära sig mycket av, finns här små akvareller, citat om kor och mängder av vackra fotografier. En fjällkomule brevid ett strå. Det blir nästan inte finare!

En av författarna minns sin farmor och farfar och livet på deras småbruk i Döviken, och i kapitlet om fäbodväsendet får vi följa med till dagens Långbuan.

Vi kommer från ett liv på landsbygden vare sig vi kommer från Dalarna, Jämtland, Småland eller Kurdistan. Någonstans bakom oss, sällan särskilt långt tillbaka, finns det kor.

Read Full Post »

n´Harald på Hucksjöåsen

n´Harald på Hucksjöåsen från 1987 är ännu en dokumentärfilm av Erik Eriksson.

Harald Eriksson (1912-2009) föddes i Hucksjöåsen i östra Jämtland, och bodde på hemgården hela sitt liv. Då han inte var så fysiskt stark, blev det mer jobb hemma på gården än i timmerskogen för honom.

Tidigt intresserade han sig för fåglar, men började redan 1938 samla fjärilar. De följde honom sedan hela livet, och han skapade ett museum med över 6000 fjärilar.

I filmen berättar han om byns historia, om sitt vetenskapliga fjärilsintresse och om skogen och naturen. Han monterar en fjäril på ett spännbräde, pratar om uppfödning och svärmning och visar sina tecknade planscher. Han spelar gitarr tillsammans med brodern n´Karl Ersa i Husås (filmad han också, av Erik Eriksson) på fiol, kokar kaffe ute i det fria och pratar om fria vidder, skog och om hur vi borde leva med naturen.

Erik Eriksson har gjort en otroligt fin och stillsam film, om en märklig man som med djupa kunskaper om naturen gick sig egen väg i livet. Haralds eget gitarrspel följer hela filmen, och den sista musikslingan har fastnat i bloggarens minne!

Read Full Post »