God jul & Gott nytt år!

Bloggen önskar er alla en fin julhelg. Det finns så mycket lokal litteratur att skriva om och frågan är om det inte den här hösten kommit mer än någonsin? Bloggaren hoppas kunna bjuda på fler inlägg nästa år. Tack till alla er som hittar hit, både trogna och tillfälliga läsare!

Fjällbondens avsked

Den vackra boken om de sista fjällägenheterna kom 2011.

Nu har Fjällbondens avsked kommit i nyutgåva. Det känns bra, då den tidigare upplagan är mycket läst och börjar bli lite sliten.

En fjällägenhet är ett nybygge där de bosatta äger sina hus, men staten äger marken. Fotografen och författaren Lars-Olof Hallberg hann dokumentera livet på de allra sista fjällägenheterna i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Hans starka känsla för en kultur och ett sätt att leva på väg bort, den märks i både text och fotografier.

Sju av bokens tio gårdar finns i vårt hörn av världen: Blomhöjden, Leipikvattnet, Bågavattnet, Bunnerviken, Almdalen, Edevik och Ljusnedal. Bönderna berättar om gårdarnas historia och om livet de levde då, när författaren kom på besök. Bildmaterialet är otroligt fint. Bokomslaget avslöjar att här finns fotografier att verkligen försjunka i.

Gunnar Jonson i Vaplan – en familjehistoria

Elisabeth Rydell Janson tecknar i Gunnar Jonson i Vaplan – en familjehistoria, 2019, ett detaljerat porträtt av sin farmorsfar och hans tid.

Gunnar Jonson (1843-1912) var storbonde, brukspatron, trähandlare och hästkarl, och ägare till en mängd hemman.

Stommen i boken är de många brev från år 1868 till sent 1940-tal som författaren har i sin ägo. Länge låg de bara där, i sin koffert, innan hon började läsa och lärde känna sin intressanta och också gripande familjehistoria, som rör sig från Jämtland till Amerika.

Gunnar Jonson var en flitig brevskrivare och han fick också de sina att förstå hur viktigt det var att skriva brev till varandra. Han och familjen levde i en brytningstid på så många vis, något som fint kommer fram i de kommenterade breven. I brev kan man komma människor närmare, och den här makalösa brevskatten berättar verkligen för oss idag om det liv de levde då. Det är lätt att ryckas med när människorna träder fram, från en annan tid och ändå så levande. Och breven är inte få, boken är på hela 450 sidor.

Den där kofferten innehöll också fotografier, framförallt porträtt men också miljöer. På en bild kan vi till exempel se Vaplan år 1890, med herrgård, brukshus och det bruk som sedan blev Waplans mekaniska.

Läs ett smakprov ur ”Gunnar Jonson i Vaplan” här!

Gisselfors kaggfabrik

I tidskriften Byggnadskultur nr 1 2020 får vi följa med Barbro och Olle Claesson på upptäcktsfärd i Gisselfors kaggfabrik.

En av Jämtlands fyra kaggfabriker låg i Gisselfors vid Häggån i Ovikens socken, Bergs kommun. Det snickeri som startade vid 1900-talets början tillverkade kaggar ända fram till 1962.

Författarna berättar i en riktigt fin artikel om de kaggar som behövdes för förvaring av framförallt hjortron, men också sill, strömming, äppelmos och mejeriprodukter. Under storhetstiden på 1930-1950-talen tillverkade fabriken i snitt 800 kaggar per dag!

Och maskinparken fungerar än idag. Ägaren Paul Paulsson, vars farfar Paulus Persson startade fabriken, berättar om den unika fabriksmiljö som han månar om och visar hur man gör en kagge.

Börtnan

Börtnan, byn vid stranden av Ljungan i Åsarne socken, får kanske många att tänka på köldrekord, fiske och artisten Patrik Zachrisson.

Nu har byn fått en egen bok med undertitel både på svenska och jamska: fiskebyn i fäbodriket, fiskjarbyn ti rikan at buom.

I Börtnan, 2019, berättar författarna Jöns Larsson, Lars-Göran Larsson (postumt) och Anders Larsson om Börtnans 250-åriga historia. De presenterar sig själva och boken på finaste vis i förord och inledning.

Som flera andra böcker om en by i vårt län, har också den här tagit lång tid att skriva, inte mindre än 38 år!

Förutom författarna har också andra bidragit till boken, bland andra Olle Rajd med sina minnen av de öppna dörrarnas by.

På närmare 450 sidor tar författarna ett proffsigt helhetsgrepp om byn. Texterna avhandlar allt från det gamla ödesbölet vid sjön Börtnen och för-nybyggarna och nybyggarna, till skog och flottning, skola, kyrka och nöjen, företagande, jakt och fiske… Här finns citat ur dokument, recept, anekdoter och ett rikt material kring alla gårdar. Och allt handlar inte om själva Börtnan; gårdar i kringliggande socknar får också vara med här.

Bloggaren gläds åt en både gedigen och personlig bok, som känns lockande även för en läsare utan rötter i trakten. Den bjuder på ett vackert bildmaterial, med kartor, gamla och nya fotografier på hus, människor och miljöer. Se bara på sidan 167, vilken otroligt detaljerad bild från en skogshuggarkoja om aftonen på Våffeldagen 1912.

Av frost överdragen

Ett minne från förr, harvat klart nu.

Oktober

Löven faller och oktober betyder Bokens dag i Östersund. Region Jämtland Härjedalen kommer att dela ut sina arbetsstipendier och stipendiet för litteratur går i år till Malin Nord.

Ur motiveringen: Hennes historier är vackra och förtätade och bär flera skikt där läsaren erbjuds såväl ett poetiskt språk som en trovärdig och berörande berättelse. I romanen ”Barmark” möter vi hennes tankeväckande gestaltning av flera generationers kvinnoöden i ett nordligt själslandskap. Malin Nord har en egen tydlig författarröst som bär genom berättelserna. Hennes författarskap tar avstamp i det nära och privata och öppnar upp mot världen och det allmänmänskliga. 

Bloggen har skrivit om Malin Nord tidigare.

En jämtländsk släkthistoria

Lotta Kegreiss-Lindquist har skrivit en bok om sin morfar och mormor, Johan och Britta Sörlin. Hon berättar om byarna Mårdsjön och Lorås, där de växte upp, om släkt och gårdar, och om parets liv tillsammans.

Här finns antavlor, detaljerade rader om alla livsöden, små kartor. I texten om Johan får vi också veta mer om Mårdsjöns storhetstid, med Paulus Wikström och hans Änge gård, och om Söre, Lit, dit familjen Sörlin flyttade.

I bokens avslutande del får vi följa Johans, Brittas och senare barnens liv, från bröllopet i Lits kyrka 1927 till släktkrönikans sorgliga slut. Författaren bjuder på släktens liv i en personlig krönika, som lika mycket är en fin berättelse om våra trakter under många år.

Bildmaterialet i En jämtländsk släktkrönika, 2019, är en riktig guldgruva. Här finns små svartvita fotografier i mängd på främst människor och hus. Den husintresserade kan här försjunka i allt från affärshuset Hörnsta, Flaggens kafé, Stenbo och Soludden i Lit, till semesterhemmet i Skärkdalen.

Helags & Sylarna

Forskarna och författarna Leif Kullman & Lisa Öberg har tidigare skrivit, bland mycket annat, om fjällens urgamla granar och tallar. Nu har de tagit sig an klimatförändringarna i Helags-Sylarnaområdet, i ett historiskt perspektiv. Det är ett område med både höga toppar och landets sydligaste glaciärer.

Boken berättar om ett fjällandskap som inte alls är så oföränderligt som kanske hävdats. Fjällens flora och fauna lever alltid på gränsen till vad som är möjligt och påverkas då mycket av också små förändringar i klimatet. De senaste hundra åren av allt varmare klimat har skapat smältande glaciärer, som i sin tur har avslöjat trädrester under isen.

Författarna skriver kunnigt om trädgräns och skogsgräns, om sitt eget alternativ till pollenanalys, den mer objektiva megafossilanalysen, om vad de nu exponerade träden kan berätta om klimatet förr, om vad som nu händer med växtligheten. Slutordet är dessutom trösterikt att läsa.

Helags & Sylarna, 2019, med undertiteln klimatförändringar i storslagna fjäll bjuder på ett mycket fint bildmaterial. Här finns en mängd fotografier där man verkligen kan se vad som hänt och som händer med naturen. Tänk, bara bilden på en megafossil tallstam, upplyft av en smältvattenbäck och närmare 7000 år gammal!

Elegier, noveller & essäer

Magnus Westerberg är fil mag i språk, litteratur och filosofi, och har rötter i Östersund. Han har nu skrivit två böcker med motiv från Jämtland.

I Duvedselegierna, 2019, vandrar en ung man med säsongsjobb i Åre upp till Karolinermonumentet en vinterkväll. Han fascineras av, och läser sedan in sig på, de unga soldaternas sorgliga öde. Under en snöstorm i Duved känner han en sådan samhörighet med soldaterna att han sätter sig ned och skriver ett melankoliskt och poetiskt vittnesmål.

En nära dödenupplevelse i Ullån, Dansbanestigen nära Hoting och en berättelse som rör sig från kalfjället till Hotell Winn i Östersund. Tre av novellerna i Rue des Pyrénées, 2019, handlar om vårt hörn av världen. I övrigt utspelar sig novellerna i allt från grosshandlarvillor i Vaxholm till det judiska ghettot i Rom.

Med bokens essäer får vi också lära känna tre livsöden i Östersund, med gatuadresser som titlar. Artillerigatan berättar om Sveriges förste deckarförfattare, Samuel August Duse. Under åren 1873-1933 var han verksam som officer vid Norrlands Artilleriregemente och skrev sina första första detektivromaner i staden. I det nu rivna tornhuset i korsningen Kyrkgatan/Törnstensgränd bodde Victor Hugo Wickström. Han var författare, tidningsman, resenär och mycket mer. Och i Storgatan skriver författaren om poeten Erik Lindegren. Boende hos släktingar läste Lindegren latinlinjen vid stadens högre allmänna läroverk, och hade redan vid nitton års ålder en diktsamling färdig.

Författaren bjuder på fina och läsvärda texter. Och för den som blir nyfiken på Samuel August Duse finns det deckare att låna, också som e-böcker!