Husåspelet

Åren 1979-1982 spelades Husåspelet på Ol-Svens i Huså. Spelet vilade och återkom, senast år 1999.

I väntan på nästa års 40-årsjubileum kommer spelet nu tillbaka i form av en scen med namnet Granbærsk, furubærsk å bjørskbærsk å skruppen. Och just de orden, och många fler, har dröjt sig kvar hos bloggaren som såg spelet flera gånger!

Scenen framförs på söndag den 23 juni vid Huså herrgård, som en del av Kultur kring Kallsjön.

Författaren till spelet, Batte Sahlin, hade fått inspiration till spelet efter att ha läst boken Huså bruks historia av Gösta Ullberg.

På Östersunds bibliotek finns programbladet från 1992 bevarat. I Husåspelet finns ett förord av Batte Sahlin om hur allting började, artiklar om gruvtiden och nutiden och om brukstorpen, och texter ur spelet.

Engagerad i sommarens kulturevenemang är Linda Forss. I den fina boken Samorfjøset skrev hon om just Huså och de minnen hon upptecknat efter intervjuer med de kvinnor som varit med om tiden med sommarladugården.

Framgångsreceptet

Emma Svanberg och Aline Sparf har som studenter på kursen Ung företagsamhet skapat ÖFK:s kokbok. Och de kan känna sig stolta över hur bra den blev.

Framgångsreceptet, 2018, har undertiteln mat – integration – kultur. Första kapitlet Laget inleds med ett recept av Graham Potter och några sidor om honom. Boken presenterar sedan hela laget i nummerordning och också de viktiga människorna omkring, på samma vis i ord och proffsiga bilder. Den dagliga gemensamma frukosten och ämnet ÖFK-pizzor avhandlas också.

Författarna har lyckats ge läsaren en fint formgiven och inspirerande bok om mat och människor och om den berättelse som skapat ett framgångsrikt lag.

Esbjörns minnen

Gunnar Smedberg gav 1963 ut Esbjörns minnen på Bokmalens förlag i Östersund.

Författaren flyttade 1945 till Lockne och började efter några år att prata med minnesgoda åldringar och uppteckna deras minnen från förr. En av de som verkligen kunde berätta var Esbjörn Ivarsson i Byn, 1876-1961.

Den lilla skriften inleds med en kortfattat tecknad bild av Esbjörn och hans tid. Sedan tar Esbjörns minnen över och ger färg åt ett levnadsöde under små förhållanden. Esbjörn arbetade som dräng, på Vålbackens tegelbruk och på den egna gården. Han var med i logen Facklan och var känd som en hedersman med ovanligt gott minne.

Han berättar om sepratistan, en rörelse som ville bevara den gamla svenska lutherska kyrkan, om sin farmor, om traditioner, sägner och barndomsminnen. Ett av de senare var känslan att tända den första tändstickan av röd fosfor, då när de första stickorna med låda och plån var en nyhet.

Man tyckte att de voro mycket märkvärdiga ty de brunno med så kraftig låga på en gång.

20 jämt-polskor för violin

Ett litet nothäfte med ett slitet men vackert omslag drog bloggarens blick till sig! De här polskorna är samlade av S. Sahlin, satta för två violiner af W. Peterson-Berger, spelade af Lapp-Nils. Ett fint stycke jämtländsk musikhistoria, med andra ord.

Utgivningsåret för 20 jämt-polskor för violin är okänt, men måste vara tidigt 1900-tal.

Hackås sockenkrönika 2017

Hackås sockenkrönika 2017 bjuder på detaljerad läsning om livet idag. Här finns allt från bilder på nyfödda till församlingsfakta och artiklar om folkliv och händelser.

Det nybyggda föreningshuset är invigt, Billstaån kan nu erbjuda fisken en väg förbi dammarna, teaterverkstaden har spelat fars och det har kommit amerikafremmen.

I serien Ett livsöde är det i år profilen Britt Jakobssons tur att bli intervjuad av en niondeklassare. Hunden Ziva porträtteras och här finns läsning om Salsåns telefonhistoria, en vacker trädgård och mycket annat. Den läsvärda krönikan, av årgång 59, är fylld av svartvita fotografier.

Fåglar

I en tid när fågelsången fortfarande är intensiv, puffar bloggen ännu en gång för den läsvärda lokala tidskriften Fåglar i Jämtland-Härjedalen. Den ges sedan 1981 ut av JORF, Jämtlands läns ornitologiska förening.

Årets första nummer bjuder på en historisk tillbakablick på fågelmatningen i Badhusparken, inklusive sagan om den välkända vita ankan, och på en strandpromenad med smådopping.

I artikeln om vadare kan läsaren bland annat lära sig om den fina fjällpiparen. Det är en oftast oskygg fågel som man kan möta i högre fjällterräng med lägre vegetation. Vilken lycka att få göra det!

Och fågeln som pryder omslaget är en grönbena.

Lavina : Litsflickan

Majlis Perssons släkting Lavina Isaksdotter från Lit gifte sig med korpral Christoffer Pilefelt år 1769. Om Lavina och hennes familj och den tid de levde i, har författaren skrivit om i en dokumentärroman.

Det är i mycket ett digert släktforskningsarbete läsaren får ta del av. Författaren berättar om tillvaron på ett soldattorp, om giftermål, barn som föds och dör, konfirmation, kyrkobesök, husförhör, och också glada stunder med tunnbrödsstut och tjockmjölk i utflyktskorgen.

Det är en hård och fattig tid de lever i och kriget är hela tiden närvarande. För Christoffer finns ett ständigt hot om att behöva inställa sig som soldat i fält. För att orka med så drömmer de. De drömmer om den adliga släkten Pilefelts sätesgård Fjäll i Västergötland, de drömmer om frodig grönska, dignande fruktträd och ett annat bättre liv.

Med det släktskapet finns också riktigt intressanta kopplingar bakåt, till den skotska drottningen Maria Stuart och den svenska drottningen Gunilla Bielke.

Lavina – litsflickan, 2017, är en liten bok som ger en fin inblick i vår egen historia.