Aspås, Näs & Hornsberg

Många bygdekrönikor finns det!

Aspås socken 2019 är krönikans 38:e årgång. Med undertiteln Nu för tin, å för i väln håller den det den lovar. Läs om fäboddrift och Karolinergraven, om gamla foton, bonader och matrecept, om hundäventyr och återbruksdesign, om skolengagemang och brudpar. Intervjun med Gunnel Ivarsson fortsätter, Berta Magnusson skriver om nordisk stormhatt och här finns all tänkbar församlingsfakta. Aspås presenterar som alltid sina nybyggare och nyinflyttade!

I Näsbygden 2019-2020 kan du läsa om människor, föreningar, aktiviteter och näringsliv. Följ med på en tur runt sjön Näkten, res tillbaka i tiden till det gamla Fåker, läs Åsa Malmstens från Bjärme text om a farmor å a momma. Lär känna Staffan Ellmin, David i Grönviken, Karin i Jontes utta sjön och många fler. Och upptäck att det finns en ukuleleensemble i bygden!

Hornsbergskrönikan nr 19 kom förra året. Föreningen Gamla Hornsberg bjuder som alltid på ett rikt bildmaterial, när de berättar villastaden Hornsbergs historia. Från idag finns artiklar om scenkonstföreningen Undantaget och dockteatern Dockan och jag. Från förr finns här mycket fint att försjunka i. Krönikan lär oss om gården Berghill med kafé, Stenbergs Diversehandel och Törners Speceriaffär, båda på Hornsgatan, Åkerströms handelsträdgård, isvägar, mannen som gav Gustavsbergsbacken sitt namn, Frösöflickorna och mer ändå. Det är lätt att känna lite extra för krönikans fotografier av vackra hus som inte längre finns kvar, som Bergviks folkpark.

Det har kommit ett brev

Karin Härjegård har än en gång utgått från ett verkligt människoöde och diktat vidare kring det, när hon skrivit sin tredje roman.

I Det har kommit ett brev, 2019, får vi följa Margareta Olofsdotters resa från Rörön i Jämtland till Seattle i Amerika. Margareta går hemma på gården och i buan. När Johan reste till Amerika frågade han om hon ville komma efter. Margareta har gett upp hoppet, men efter nio år kommer det till sist brev. Först får grannen frågan om Nygårdens Margareta fortfarande är ogift? Det är hon och i nästa brev frågar Johan om hon vill komma till Seattle och gifta sig med honom.

Det är inte lätt att ta farväl av familjen, men när hon efter en lång resa kliver av tåget i Seattle är det Johan och hon. Året är 1902. De bygger och driver en gård i Breidablick, får barn, drabbas av sorg.

Som barn kunde inte Margareta låta bli mammas vävstol. Hon tog alla tillfällen att väva och hade tidigt blick för färger och mönster. I Seattle längtar hon alltid hem till Sverige och hon längtar efter att väva. När sorgen drabbar hårt ber hon den händige Johan att bygga henne en vävstol. Det som sedan händer är en riktig framgångssaga. Hennes mattor och vävar blir omtalade, hon får beställningar och hedersamma uppdrag som föreläsare och lärare. Tillsammans skapar John och Margaret Bergman också nya vävstolar och får patent på dem. Det är inte alltid lätt att välja bort familjelivet, men vävningen är viktig för henne. Vid vävstolen känner hon sig hel.

Karin Härjegård har skrivit en gripande berättelse om längtan och skapande. En riktigt fin detalj i hennes väv är att hon har gett bokens stycken titlarna Varp och inslag, Skyttel och Stadkant.

I boken Snilleriket kan du också läsa om konstväverskan Margareta Bergman.

Carl Zetterström-medaljen till Karin Härjegård

Professor Carl Zetterströms minnesmedalj för jamtsk vitterhet tilldelades 2020 Karin Härjegård.

Motiveringen lyder: För att i romanform ha porträtterat starka kvinnor från Jämtland och Härjedalen.

Bloggen har skrivit om Karin Härjegård tidigare. Hennes två första romaner, baserade på verkliga personer och händelser, handlar om en driftig doktorinna i Hede och en inte mindre driftig hotellpionjär i Åre!

Foto från prisutdelningen: Thomas Drugg.

Lit, Bodsjö & Stugun

Litsboken 2020 är av årgång 69. Ambitionen är hög, med 200 sidor intressant text. Bland mycket annat kan du här läsa om minnesstenen och en storskalig slyröjning i Nyby, om Lits skomakeri och Kyrkås Kulturgård, om hemvärnsjubileum, posthistoria och barndomsminnen. Mängder av fakta berättar om livet idag i föreningar och församling. Monica Kämpe skriver om Uddens historia, Båthamnens första namn. Eva Olssons (f. Eriksson) artikel om magistern på Klösta skola, Georg Petersson, är lika mycket en berättelse om en uppväxt i Lit på 1950-talet. Sparktåg på vintrarna, inspelningen av den gamla Litsfilmen, pianolektioner, blåvingar, badhuset. Här finns mycket fin lokalfärg.

Många korta läsvärda texter finns i Bodsjöboken 2020, av årgång 46. Läs om Gullboviken – en släktkrönika, ett broprojekt i Böle, minnen av hästen Brunte, amerikabrev, fiske och mycket mer. Anna Juliana Martinsdotter, Brita Berg, Manne Nilsson, n´Stutt-Ante och hundraåringen Brita porträtteras. Krönikan bjuder också på ett rikt bildmaterial, gammalt och nytt i både svartvitt och färg. Å, vilken vacker karta över Bodsjö socken 1844! 

I Stugukrönika 2020 kan du läsa om allt från de gamla mangårdsbyggnaderna i Stugun med omnejd, till Tindra Hoflin i Näverede och hennes bidrag Om att vara 14-åring i en liten by. Du får träffa en ny diakon och en euforisk fastighetsägare, läsa om allt som hänt under året som gått och se många bilder från nu. En intressant längre artikel berättar om Skålörn/Strömsnäs. Nils Persson skriver om nybyggen och kronohemman, om namnet Skålörn, om storskifte och avtal om skattetunnland, om människorna som levde där. 

Färdiggjorda manskläder

En kandidatuppsats i modevetenskap berättar om herrkläder i Östersund. Författaren Eva Bredberg skriver: Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka hur produktion och handel av herrkläder är organiserad och utvecklas i en mindre svensk stad under perioden 1865–1905, i skiftet mellan hantverk och fabrikstillverkat. Uppsatsens tre frågeställningar; Vilka säljer och tillverkar färdiggjorda manskläder under perioden och förändras det över tid?; Vilka säljer herrkläder och hur förändras det över tid?; Hur påverkar nya innovationer utbud och efterfrågan? har besvarats genom analys av annonser och genom att jämföra med tidigare forskning.

Författaren har studerat annonser i Jemtlands tidning, Jämtlandsposten och Östersundsposten som berör herrkläder, skräddare, herrekipering, kostymer, överrockar, kavajer, byxor och västar. Den undersökta perioden rör sig mellan 1865-1905 och annonserna är valda utifrån de tre stora marknaderna, Trettondagsmarknaden, Gregoriemarknaden och höstmarknaden i Östersund.

Hon skriver om köpmän och skräddare, och här finns mycket intressant läsning. 1865 säljer A T Hjelm i sin handelsbod byxor och västar av helmollskinn samt västar av korderoj. Och när nykterhetsrörelsen kom och växte sig stark i staden så ökade behovet av kostym för möten och samkväm!

Färdiggjorda manskläder har undertiteln produktion och handel i skiftet mellan hantverk och fabrikstillverkat. 

Läs hela uppsatsen ”Färdiggjorda manskläder” av Eva Bredberg.

Thomée 1874-2019

Stefan Jönsson inleder sin senaste bok med att berätta om mannen som gav ångaren Thomée sitt namn. Sedan följer en nära 300 sidor lång helt fantastisk historik, över ett ångfartyg som numera är ett motorfartyg. Författaren har själv arbetat på Thomée under många år och har sökt efter ångarens historia i arkiv och dokument.

Byggd av Motala mekaniska verkstad och monterad i Bräcke, gjorde Thomée sin första tur på Revsundssjön i augusti 1875. Ångaren kom i trafik på Storsjön år 1880 och fraktade, som ångbåtarna gjorde, varor från jordbruk och industrier. Läs en kunnig text om ångbåtsepoken, om skeppare, Verköminnen och tekniska detaljer, om Thomées vänner, om en ångbåt som var förfallen men räddades på 1970-talet, och mycket mer.

Bildmaterialet är riktigt fint, med mängder av fotografier, brev, dokument och turlistor att försjunka i. Bloggaren fastnade lite extra för fotografier som visar Östersunds hamn när det begav sig.

Nu när ångvisslan inte längre hörs, är det ändå en liten tröst att Stefan Jönsson har sett till att Thomées historia är ordentligt dokumenterad.

Ångaren Tor, 1902-1933, får också ett eget kapitel i Thomée 1874-2019, 2019. Och boken avslutas med bilder på ännu fler ångfartyg på jämtländska vatten.

Stefan Jönsson har tidigare gett oss fina böcker om ångbåtar, ångbåtsbryggor, färjor och färjleder.

Pangmat från Silsjönäs

Emilia Nilsson kom trea i Sveriges mästerkock 2019. Hon vann mångas hjärtan och fick, trots att hon inte vann tävlingen, förverkliga sin kokboksidé tack vare Jengel förlag.

Som tredje generationen på sin hemgård har hon växt upp med djurhållning och jakt, och har en stark känsla för sin släkt och för det lokala. Hon är bonden som tar ett morgondopp i älven med sina grisar, som jagar både älg och tjäder, och som har en stor passion för matlagning.

I  Pangmat från Silsjönäs, 2019, bjuder hon på lockande recept årstidsvis, med början i vårvintern. Hon skriver om kött, rökning och saltning, om gemenskapen i jakten, om det magiska med toppfågeljakt i krispig luft. Och hon delar med sig av sina tankar om att ta vara på det som finns nära, som bär, svamp och fisk, och om hur viktigt det är att djuren får ett lugnt och långt liv.

Recepten handlar om allt från kolbulle, älgstek och kalvdans, till confiterad griskind, kräftkalas och lockande desserter, som skogshallonsorbet.

Pangmat är en inspirerande kokbok där bloggaren känner, det där vill jag testa! Bokens mycket vackra bilder är tagna av fotografen Babbi.

Jämtlandssången

Idag firar vi Jämtlands nationaldag! Och dagen till ära har Triakel lagt ut sin version av Jämtlandssången.

Läs mer om 12 mars på Bo Oscarssons innehållsrika hemsida!

Jag mår så bra och jag längtar så hem…

Hela långa titeln på Linda Forss bok från 2019 är Jag mår så bra och jag längtar så hem men det får väl gå som det går. Vågorna på havet är så stora och jag längtar så efter lite frukt.

Och undertiteln lyder: Berättelser och betraktelser från barnkolonierna i Åsa och Ånn : insamlade, uttolkade, kringtänkta och vidareförda av Linda Forss.

Barn från Stockholm åkte till Ånn i Västjämtland och jämtländska barn åkte till Åsa i Halland. Författaren skriver i boken om barnkoloniernas historia och hon gör det på fint Linda Forss-vis med en helt egen ton i berättandet.

Med hjälp av brev, arkivmaterial och samtal med de som minns, växer berättelsen till något väldigt nära och personligt.

Läs om hur allt började, både med Linda Forss projekt och med de människor och föreningar som ville erbjuda stärkande sommarvistelser för de barn som behövde det, läs om märkeskvinnan Stina Wågland, som beskrevs som en social apostel, och hennes liv. Läs de gripande brev som barnen skrev hem. Boktiteln är ett brevcitat och det var förstås så det var. Längtan hem var stor, fast så mycket med kolonilivet var bra. Och de som minns barnkolonitiden berättar i samtal med varandra, både de som var på koloni och de som fanns i byn och fick träffa barn från en helt annan värld.

Jag mår så bra… är en vackert formgiven bok, illustrerad med svartvita bilder och brev mot en bakgrund av trä.

Lits rullgardinkäpppfabrik

Ett minne från förr, när det i våra trakter fanns en rullgardinkäppfabrik. På 1930-talet var fabriken i Lit bygdens största arbetsgivare.

I Litsboken 2015 kan du läsa historien om fabriken, en stor röd byggnad som låg på Hårkmon. Och i Litsboken 2016 finns en artikel om att växa upp på fabriken.

I Jamtli bildarkiv kan du ser den här bilden på fabriksbyggnaden, som tidigare alltså inhyste Jämtländska snickerifabriken.