På farmors tid

Clas-Göran Persson har skrivit en släktkrönika om familjen Åström, med författarens farmor Amanda och hennes bror Carl, på sin tid känd agitator, i centrum.  Boken är lika mycket en krönika om staden Östersund under hundra år, och en bok där också byar som Fisksjölandet finns med.

På farmors tid, 2021, har undertiteln om pappa Magnus och barnen Helena, Amanda, John och Carl Åström.

Författaren följer sina släktingar i allt från torparliv till flytt till Nord-Amerika, men koncentrerar sig på familjen som etablerar sig i Östersund år 1899. Lär känna pappa Magnus, barnen och deras styfmor Matilda. Dottern Amanda får efter arbete som biträde i Moes speceriaffär, anställning hos familjen Larsson, med arbete både i deras hem och i Standard-Magasinet. Där träffar hon sin blivande man Birger och släkthistorien vindlar vidare.

Läs den här boken. Den blandar välskriven text med citat ur brev, annonser, kartor, fotografier på allt från en biljett till biografen Metropol till ett demonstrationståg i Alsen, och mängder av bilder på människor och hus. Med personlig ton och berättarglädje bjuder den på en riktigt fin tidsresa och Östersundsskildring.

Bilagor om Per Mårtenssons familj och om Skuncke-ätten avslutar boken, tillsammans med författarens beskrivning av Fyra syskon – fyra personligheter. Baksidestexten om den pandemi som lamslår hela världen och nu nått Jämtland, missa inte heller den.

Hissmofors

Boken Hissmofors, 2021, består av två delar. Jan-Olov Jonsson berättar i En industri och ett samhälle om hur allt startade när Hissmoforsen började byggas ut år 1895. Här får vi först veta att dåtidens Hissmon och Hissmoböle är dagens Krokom, medan Hissmofors och Nyheden är avknoppningar från Hägra.

Den text som följer är ett väldigt läsvärt stycke historia, om en ny industri och ett samhälle som föds. Läs om hur kraftverket byggs och pappersmassefabriken bildas, om vattenreglering och elnät, om sulfitfabriken, spritfabriken och sågverket som tillkommer, om virkesförsörjning, om chefer och arbetare, om det sociala och det fackliga, om vägar och skolor och mycket mer. Hur stor industrin var förstår man man, när man läser om allt det som byggdes upp av bolaget: hyreskaserner, skola, sjukstuga, bagarstuga, tvättstuga, mangelbod, badstuga, trädgårdsland, ladugård, stall, grishus, brukshandel, mjölkbod, matservering och dansbana.

I Så var det att bo i Hissmors ger Mary Svenssons sin bild av sina 45 år där, nedskrivet 1999. Hennes historia är i mycket kvinnornas historia, när hon detaljerat berättar om hur de bodde, om praktiska ting som tvätt, mat och kläder, om allt från ransonering till vårstädning. Människorna kommer nära, i detaljer som att pappan hämtar myrstacksjord för att blanda med den svårarbetade lerjorden i odlingslotterna, att synen av korvringar och annat kött var överväldigande när slaktarbilarna kom på fredagarna, att det gällde att ha koll på när vattnet släpptes på, när de badade i solvarmt vatten vid dammbron.

Bildmaterialet är ett fint kapitel för sig. Här finns mängder av fotografier på människor, miljöer och hus. För alla intresserade av hus, är boken en gulgruva. Bara se den gamla brukshandeln med Esso-pump, Kråkslottet, de gamla kvarnarna, Arkivet…

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Per Åke Nilsson från Hammerdal ser i sin bok tillbaka på sina åttio år. I Det blir inte alltid som man tänkt sig, 2021, delar han med sig av skärvor ur ett minst sagt intressant liv med arbete, forskning och resor.

Jämtland finns med här. Läs om minnen från det sena fyrtiotalets småskola, om en mamma som mot makens vilja skaffar jobb som expedit och hur det hela avlöper, om att bära huvudbonad, om epidemi och sorg, om att få varmt vatten och toalett i huset, om beredskapstid och tältmöten.

Följ med en lärd människa på en livsresa som för honom till skånska Löberöd, Kiruna, Belfast, Sibirien, Kenya, Nordnorge, Sicilien… Följ med när han träffar Cordelia Edvardson i Jerusalem och följ med i hans tankar om allt från jämlikhet till neutralitet. Han ger oss ett fint stycke livshistoria, med personlig ton och mycket att tänka på. Särskilt första kapitlet, Uthållighet, bjuder på ord om vårt liv på jorden, som dröjer sig kvar.

Ovan skogen

Ett urval gamla bilder ur Gård och Säterarkivet i Funäsdalen har samlats i den här boken, av Lasse Johansson.

Ovan skogen, 2021, har undertiteln en bildskatt i svart och vitt. Och en verklig skatt är det. Helsidesfotografier får här sällskap av några korta textrader, och ord och bild tillsammans berättar så fint om det liv som levdes i västra Härjedalens byar.

Se Emresgården i Funäsdalen, som idag är borta, se interiörer från Ljusnedals herrgård och bilder från när herrgården brann ned, se sätervallar, lieslåtter på kalfjällsheden och potatisåkrarna i Funäsdalsbergets sluttning, och mycket mer. Bloggaren fastnar lite extra för ett fotografi från 1913, där härjedalingarna är samlade med sina varor på marknaden i Röros.

Vandra i Årefjällen

Håkan Wike är frilansjournalist, fotograf och Årebo. I Vandra i Årefjällen, 2021, tar han läsaren med på vandringar, utflykter och sevärdheter kring Åre – från Huså i norr till Vålådalen i söder. Han skriver:

Det är kanske mitt bästa tips och min önskan med boken, att den inspirerar till mer vandring än de självklara och populäraste stigarna som destinationerna själva lyfter fram. Även om det emellanåt kan tyckas vara mycket folk i fjällen krävs det inte mycket mer än att våga sig en liten bit från de vältrampade och spångade lederna för att kunna njuta av stillhet och ensamhet.

Efter en kort inledning om Åres fjällvärld, och rader om kunskap och hänsyn, får vi följa med på närmare fyrtio turer. Och vi har fint sällskap av en mycket kunnig guide. Vi får läsa om längd, tid, svårighetsgrad, stigning, startpunkt och terräng. Författaren berättar sedan personligt om turen, ger praktiska råd och inspirerar med både ord och bild. Efter varje ort följer också fler tips på turer och utflykter. Fotografierna är förstås mycket fina. Husåbergets vy mot Åreskutan, Totthummelns sluttningar, utsikten från Skuttjärns rastskydd, Ridvadet mot Ottfjället. Här finns mycket som väcker ens fjällängtan!

Härjedalsrokoko under två sekler

När Härjedalens Fjällmuseum 2018-19 visade sin utställning Det blommar på fjället – den älskvärde Jöns Ljungberg och hans värld, föddes idén om en tvärvetenskaplig forskningsstudie. Tanken var att:

fördjupa kunskapen om Härjedalens träskärare och möbelmakare – dels som individuella konstnärer och konsthantverkare, dels i relation till det omgivande ekonomiska och sociala landskapet. Studien borde också peka på en längre utvecklingslinje – den som handlar om hantverkets plats i industrisamhället.

Härjedalsrokoko under två sekler, 2021, har undertiteln om schatullmakaren Jöns Ljungberg och hans landskap. Schatullmakare är ett äldre ord för möbelsnickare.

Bloggen har tidigare skrivit om Bosse Ymans bok Jöns Ljungberg och Härjedalens rokoko, 2018, som handlar om hela Ljungbergs tid och liv och skapande.

I den här boken anlägger fem författare var sitt forskarperspektiv när de skriver om Härjedalens rokoko från Älvros till Röros, om Jöns Ljungbergs metoder och om hans efterföljare, om snickarna, möblerna och hushållen i västra Härjedalen 1780 till 1870, och om Härjedalens medverkan på Baltiska utställningen. Bloggaren har inte tagit sig an den lärda texten, utan nöjt sig med att försjunka i det otroligt rika bildmaterialet. Bara se alla detaljer i korbågar, predikstolar, dörrar, takkronor, byråer, utdragssoffor… Blandat med fotografier av allt det vackra Jöns Ljungberg och hans efterföljare har skapat, finns också mängder av bilder som fint levandegör människor och miljöer.

Författarna är Maj-Britt Andersson, Olof Appelgren, Ola Hanneryd, Marianne Strandin och Marie Ulväng.

Bygdekrönikor

Lite vinter i bild, när bloggen tar sig an förra årets bygdekrönikor!

Ur innehållet till den fullmatade Ravund 2021: det återuppväckta och pampiga Ragunda tingshus, aktionsgruppen Sju kvinnor, rodelbanan i Hammarstrand, lanthandeln i Krokvåg,  fältjägare i Döviken och kvinnlig rösträtt, dikter och årskrönikor, och mängder med fina bilder. Krönikan är av årgång 43.

Stugukrönika 2021 bjuder på en läsvärd längre artikel om Stuguns första torp, 25 stycken vid laga skiftet 1836. Mycket i den här 68:e årgången handlar annars om livet i bygden idag, som invigning av en dansbana, personporträtt, bland annat av det tyska paret Marc och Linda som tagit över Borggården i Borgvattnet, sportkrönika, väderkrönika och mycket mer.

Bodsjöboken 2021 blickar bakåt i fina artiklar om minnen från 1940-talet, sista familjen i Forsa, gamla bilder och vykort, vattensågen i Sidsjö, hemsystersamordnare, mystiska Kuråsbuan, plantsättning i Dalahögen, personporträtt och mer ändå. Nutiden finns också skildrad i den här 47:e årgången, som exempel med inte mindre än två bokdebutanter vid namn Gelland!

Krogkungen

Kjell Andersson, den jämtländska krogvärldens kung under många år, har berättat om sitt liv för Christer B. Jarlås. Och han är uppfriskande rak och ärlig när han gör det. I Krogkungen, 2021, är det bara att hänga med, när han delar med sig av sina minnen. Följ med honom, från uppväxten i Stureby till driften av Café Björkbacka i Östersund.

Till vår stad kom han av en slump och det första projektet blev det då nedgångna OK Motorhotell på Körfältet. Med nya namnet MittInn, disco och räktijngeling lyfte han stället, och har sedan fortsatt i samma driftiga anda under fyrtio år.

Att se namnen på alla restauranger och hotell han har drivit imponerar. Garden, Stadskällaren, Le Coq, Wedemarks, Hotell Gardenia, Gamla teatern, Verkö slott, Broken Dreams i Åre, Vemdalsskalet… Och Kjell Andersson har verkat inte bara i vårt hörn av världen, utan också bland annat i San Augustin på Kanarieöarna.

Läs om den lokala kroghistorien där många namn flimrar förbi, namn som man kanske glömt men påminns om här. Läs om familjerelationer med fruar och barn, om engagemanget för en utvisningshotad thailändsk familj, om strider och samarbeten, om musiken som en viktig och ibland livräddande del av hans liv. Boken bjuder också på ett fint svartvitt bildmaterial  med människor, annonser, dokument, sångtexter. I slutkapitlet Eftermatch svarar Kjell Andersson på en rad frågor, bland annat om hans drivkraft: Nerven i att våga har lockat mig hela tiden.

Bygden, byarna och buan

Josefin Devines akademiska avhandling har undertiteln Studier av bebyggelsenamn i Hackås och Ovikens socknar, med ett särskilt avsnitt om fäbodnamnen. 

Baksidestexten till Bygden, byarna och buan, 2021, berättar:

De flesta har på känn att i ortnamnen finns en historia som är värd att berätta. Varför heter en by det ena eller det andra? Ortnamnen är ett källmaterial som i många fall tar oss längre tillbaka i Sveriges historia än både medeltida brev och vikingatida runinskrifter, och studier av dem avslöjar både namnens ursprungliga betydelser och det sammanhang där de tillkommit. I Hackås och Oviken möter vi namn som vittnar om förkristen kult, svanfångst, gränsdragningar mellan bygder eller till och med enskilda, historiska invånare som Roald och Jacob.

Namn berättar mycket om livet förr. Här kan vi bland annat läsa om bebyggelsehistorisk utveckling och försvunna bebyggelsenamn, innan författaren tar sig an de olika namnen. Fäbodarna får ett eget kapitel och en och annan färgbild och karta ryms också i texten.

Asparna

Asparna var ännu outslagna men knopparnas spetsar hade brustit och lagt ett kopparfärgat dis i kronorna. Om man satt på förstubron och tittade in i deras värld, var det inte ett virrvarr av gren och kvist utan ett mönster. När en regnskur drog igenom det tonade det först ner till rödbrunt och så skiftade det över till gråviolett.

Ur Skraplotter (2003) av Kerstin Ekman.