Jämtlandsposten

Sedan en tid är Jämtlandsposten digital!

Den liberala tidningen utgavs i Östersund, med den legendariske Victor Hugo Wickström som redaktör, ansvarig utgivare och också ägare. Tidningen, som utkom åren 1885-1925, har liksom en rad andra tidningar digitaliserats av Kungliga biblioteket.

Jämtlandsposten har, som vi tidigare skrivit om, inte funnits på mikrofilm, utan bara som sköra tidningslägg, tunga att hantera. Att nu kunna berätta för den som frågar, att tidningen finns att läsa digitalt i sin helhet, är en stor sak!

Här hittar ni Jämtlandspostens alla årgångar.

Bilder och berättelser från Krokom

Ragnvald Jonsson berättar i sin bok om sitt och familjens liv i Krokom, och om samhället Krokom, från 1950-talet och framåt. Han har gett boken undertiteln ett personligt perspektiv.

Efter utbildning till möbelsnickare och arbete i timmerskogen, fick Ragnvald 1953 jobb på Forsbergs snickeri i Krokom. Och i Krokom blev han kvar.

Bilder och berättelser från Krokom, 2018, bjuder på en unik svartvit bilddokumentation. Att få följa Ragnvalds och familjens liv decennium för decennium, är att samtidigt ta del av ett helt samhälles utveckling. Här finns fotografier från vardagen, på precis allt från ett barnkalas till en räddningsövning. Och här finns mängder av bilder på människor och hus. Inte minst området kallat Träsket har under många år fångats i bild.

Författaren har gett oss ett fint stycke lokalhistoria, av intresse för många.

2006 gav författaren ut Bilder och berättelser från Grundsjö, om sin uppväxt i den ångermanländska byn.

Tina – pappas lärling

Micael Lindbergs andra bok i en planerad serie om kriminalkommissarie Tore Jönsson utspelar sig till största delen i Sveg. Tina – pappas lärling, 2018, är en fristående fortsättning på Jasna.

Författaren är själv uppväxt i Sveg och i boken om Tina har kommissarien flyttat från Sollefteå till just Sveg. Han tvivlar på att arbetet kommer att bjuda på mycket mer än viltolyckor och fortkörande skoterförare, men där har han fel. Istället får han och kollegorna ta sig an ett otäckt fall med kidnappade barn och mord i trakten, och snart nog en jakt på en seriemördare och psykopat.

Sträckläsningsvarning utlovas på omslaget.

Drottningen av Åre

Karin Härjegård har skrivit sin andra roman baserad på ett verkligt människoöde. I Drottningen af Åre, 2017, berättar hon om en kvinna med ovanligt stark vilja.

Bonddottern Kristina Hansson från Skåne längtar efter ett annat liv, överger sin hembygd och börjar arbeta på olika hotell. Året är 1894 när hon lämnar sin anställning på Stadshotellet i Östersund och uppmuntrad av en god vän söker sig till fjällvärlden och Åre.

Ännu är Åre en liten bondby, men järnvägen har kommit, en toppstuga finns på Åreskutan och luftgästerna börjar anlända. Kristina får bo på Benamsgården, hos familjen som blir hennes vänner för livet, och öppnar servering där. Hon ser turismens möjligheter och bestämmer sig tidigt: hon ska bygga Åres första hotell.

Och det gör hon. Trots motstånd och svårigheter ordnar hon banklån, köper mark, ritar sitt hotell i tidstypisk schwiezerstil och lejer hantverkare. I september 1895 invigs det vackra Hotell Åreskutan med pompa och ståt. Men lätt blir det inte, att som ensam kvinna driva hotell med förstklassig restaurang och dessutom öppet leva tillsammans med belgaren och kocken Sebast, utan att de är gifta.

Karin Härjegård har skrivit en lättläst och fascinerande bok om en kvinna som går sin egen väg i livet, en bok som lika mycket handlar om Åres tidiga turisthistoria.

I Jamtli Bildarkiv kan du se den här bilden av Hotell Åreskutan, hotellet som idag heter Åregården.

Bloggen har tidigare skrivit om författarens första roman Den där elden inom.

Tusen tankar

Triakel bjuder på fjällvyer i den här videon från förra året. Den fina visan Tusen tankar sjöngs också av den jämtländska vissångerskan Thyra Karlsson.
Bloggen har tidigare skrivit om både Triakel och Thyra.

Hammerdal & Oviken-Myssjö

Två bygdekrönikor som utkom under sommaren finns nu att låna.

Hammerdalskrönikan 2017 bjuder på texter om barnkoloniminnen, resandesläkten Roos, Lônnbu Ring – ett eldorado för motorburen ungdom, kooperativ historia och mer därtill. Älgen har huvudrollen i den här sjuttionde årgången av krönikan, då Tage Levin bidrar med en längre artikel om Älgen i Hammerdals kulturhistoria. Du kan också läsa om Älghornshackan och spjutspetsen och Skjutna älgar 1929-2017 i Grenås. Ekonomidirektör Per Ulrik Nilson, och hans gård kallad Herrgården, porträtteras här, liksom a OlSvensaLisbeth, som födde hela 16 barn. Den läsvärda krönikan innehåller som alltid årskrönikor, församlingsfakta och fotografier.

Oviks- och Myssjöbygden 2017 innehåller mycket fint från livet i bygden idag, men också artiklar om livet förr. Läs om fäboddagen i Västernorbuan och om Ovikenveckan, om Persåbäckens berättelse och om en gammal dagbok från åren 1836-1899, om Tåssåsens sameby och om familjen Thomas Andersson.  Lär känna Grus-Ove, Årets företagare, Grottmasen, mannen som bodde i en grotta i Oviksfjällen, Farmjo-Axel, prästkandidaten som försvann och en värnpliktig ovikspöjk i flygets barndom. Krönikans sextioförsta årgång blandar intressanta texter med ett rikt bildmaterial. Och omslaget blir man ju lite glad av!

Telo

Ett stycke Östersundshistoria på hjul!