Oktober

Löven faller och oktober betyder Bokens dag i Östersund. Region Jämtland Härjedalen kommer att dela ut sina arbetsstipendier och stipendiet för litteratur går i år till Malin Nord.

Ur motiveringen: Hennes historier är vackra och förtätade och bär flera skikt där läsaren erbjuds såväl ett poetiskt språk som en trovärdig och berörande berättelse. I romanen ”Barmark” möter vi hennes tankeväckande gestaltning av flera generationers kvinnoöden i ett nordligt själslandskap. Malin Nord har en egen tydlig författarröst som bär genom berättelserna. Hennes författarskap tar avstamp i det nära och privata och öppnar upp mot världen och det allmänmänskliga. 

Bloggen har skrivit om Malin Nord tidigare.

En jämtländsk släkthistoria

Lotta Kegreiss-Lindquist har skrivit en bok om sin morfar och mormor, Johan och Britta Sörlin. Hon berättar om byarna Mårdsjön och Lorås, där de växte upp, om släkt och gårdar, och om parets liv tillsammans.

Här finns antavlor, detaljerade rader om alla livsöden, små kartor. I texten om Johan får vi också veta mer om Mårdsjöns storhetstid, med Paulus Wikström och hans Änge gård, och om Söre, Lit, dit familjen Sörlin flyttade.

I bokens avslutande del får vi följa Johans, Brittas och senare barnens liv, från bröllopet i Lits kyrka 1927 till släktkrönikans sorgliga slut. Författaren bjuder på släktens liv i en personlig krönika, som lika mycket är en fin berättelse om våra trakter under många år.

Bildmaterialet i En jämtländsk släktkrönika, 2019, är en riktig guldgruva. Här finns små svartvita fotografier i mängd på främst människor och hus. Den husintresserade kan här försjunka i allt från affärshuset Hörnsta, Flaggens kafé, Stenbo och Soludden i Lit, till semesterhemmet i Skärkdalen.

Helags & Sylarna

Forskarna och författarna Leif Kullman & Lisa Öberg har tidigare skrivit, bland mycket annat, om fjällens urgamla granar och tallar. Nu har de tagit sig an klimatförändringarna i Helags-Sylarnaområdet, i ett historiskt perspektiv. Det är ett område med både höga toppar och landets sydligaste glaciärer.

Boken berättar om ett fjällandskap som inte alls är så oföränderligt som kanske hävdats. Fjällens flora och fauna lever alltid på gränsen till vad som är möjligt och påverkas då mycket av också små förändringar i klimatet. De senaste hundra åren av allt varmare klimat har skapat smältande glaciärer, som i sin tur har avslöjat trädrester under isen.

Författarna skriver kunnigt om trädgräns och skogsgräns, om sitt eget alternativ till pollenanalys, den mer objektiva megafossilanalysen, om vad de nu exponerade träden kan berätta om klimatet förr, om vad som nu händer med växtligheten. Slutordet är dessutom trösterikt att läsa.

Helags & Sylarna, 2019, med undertiteln klimatförändringar i storslagna fjäll bjuder på ett mycket fint bildmaterial. Här finns en mängd fotografier där man verkligen kan se vad som hänt och som händer med naturen. Tänk, bara bilden på en megafossil tallstam, upplyft av en smältvattenbäck och närmare 7000 år gammal!

Elegier, noveller & essäer

Magnus Westerberg är fil mag i språk, litteratur och filosofi, och har rötter i Östersund. Han har nu skrivit två böcker med motiv från Jämtland.

I Duvedselegierna, 2019, vandrar en ung man med säsongsjobb i Åre upp till Karolinermonumentet en vinterkväll. Han fascineras av, och läser sedan in sig på, de unga soldaternas sorgliga öde. Under en snöstorm i Duved känner han en sådan samhörighet med soldaterna att han sätter sig ned och skriver ett melankoliskt och poetiskt vittnesmål.

En nära dödenupplevelse i Ullån, Dansbanestigen nära Hoting och en berättelse som rör sig från kalfjället till Hotell Winn i Östersund. Tre av novellerna i Rue des Pyrénées, 2019, handlar om vårt hörn av världen. I övrigt utspelar sig novellerna i allt från grosshandlarvillor i Vaxholm till det judiska ghettot i Rom.

Med bokens essäer får vi också lära känna tre livsöden i Östersund, med gatuadresser som titlar. Artillerigatan berättar om Sveriges förste deckarförfattare, Samuel August Duse. Under åren 1873-1933 var han verksam som officer vid Norrlands Artilleriregemente och skrev sina första första detektivromaner i staden. I det nu rivna tornhuset i korsningen Kyrkgatan/Törnstensgränd bodde Victor Hugo Wickström. Han var författare, tidningsman, resenär och mycket mer. Och i Storgatan skriver författaren om poeten Erik Lindegren. Boende hos släktingar läste Lindegren latinlinjen vid stadens högre allmänna läroverk, och hade redan vid nitton års ålder en diktsamling färdig.

Författaren bjuder på fina och läsvärda texter. Och för den som blir nyfiken på Samuel August Duse finns det deckare att låna, också som e-böcker!  

Jämtländsk folkkonst

Karin Zidéns och Örjan Bertilssons första bok tillsammans var Rokokomålaren Anders Berglin, 2014. Nu har de tagit sig an den så kallade Hagaverkstaden i Lockne, och som de har gjort det!

Med stor kärlek till folkkonsten och kunskap om vår kulturhistoria, berättar de här om föremålen, människorna som skapade dem och människorna som ägde dem. De praktfulla jämtlandsskåpen dominerar förstås, men här finns också annat, som slädar och klockfordral.

De tre målarna verksamma i Hagaverkstaden, Bertil Andersson, Anders Bertilsson och Olof Andersson Hallberg, porträtteras här tillsammans med sina skåp. Texterna hjälper läsaren så fint att verkligen uppleva skåpen, fördjupa sig i detaljer och också lära sig mer om det liv som levdes de här åren, från det sen 1790-talet till mitten av 1800-talet.

Ljusblå botten, draperier, rosetter och marmoreringar, det är oftast så ett typiskt jämtlandsskåp ser ut. Men här får vi se hur de ändå skiljer sig åt! Se detaljer, som dekorerade mittlinjer, förgyllda tandlister, en målad domherre där och ett rakt krön där. Det är en fröjd att vända sida i den här vackert formgivna boken, och se och lära sig.

Boken avslutas med kapitel om samtida konsthantverkare och målare, som draperimålaren Olof Olofsson, som tidigare inte varit identifierad.

Jämtländsk folkkonst, 2019, har undertiteln Hagamålarna och hantverkare i Lockne.

Författarna stod som värdiga vinnare av Årets bok när The Collector’s Awards 2020 delade ut sina priser på Antikmässan. Läs motiveringen här!

Lavina – soldatänkan

Författaren Majlis Persson har återvänt till sin berättelse om Lavina, som vi först fick träffa i Lavina : Litsflickan.

Året är 1789 i bokens början, och hemma i Bringåsen bor Lavina, som har mist sin make. Soldaten Christoffer dog i Karlskronasjukan i kriget mot Ryssland. I den nya berättelsen får vi lära känna dottern Agnes, som blir piga i Lockne prästgård, och sonen Johan som tar över efter fadern, som dragon.

Precis som med första boken är Lavina : soldatänkan, 2019, ett rejält stycke historia i form av en liten roman. I korta kapitel följer vi familjen ända fram till år 1841, i allt från abborrfiske till krig. Och den historielektion läsaren får, handlar om såväl det lokala som om europeisk storpolitik.

Samling vid Frösö läger, nätläggning i Singsjön, bröllop i Kyrkås kyrka, marknad i Bräcke, S:t Olofskällan i Pilgrimstad. Och Johan, som dragon nr 100 Bringåsen, vandrar 1808 den gamla kurirvägen från Duved, på sin väg söderut och kriget mot Danmark-Norge. Allt kommer nära, för den som känner platserna i vårt landskap.

Här får vi också läsa lite om kung Karl XIV Johan, och hans stora förtroende för jämtarna. En av dem var Carl Zetterström, och hans idé om att inrätta ett bibliotek för jämtarna vid Frösö trivialskola fick stöd av kungen.

Näckrosor

Nere på vattenytan gungar näckrosor. Runda, gula och stjärnformigt vita. Vackrast är de vita. Deras kalkar glider som högtidliga vaxljus på en mörkblå, skimrande spegel.

Ur Årsringen (1980) av Ing-Marie Eriksson.

 

Oviks- och Myssjöbygden 2019

Oviks- och Myssjöbygden 2019 är av årgång 63.

Artiklarna berättar levande bland annat om en vandring till buan regnsommaren 1949, om Elfva Staafs Pensionat Bugården i Oviken och Nybujaktaran, om 50 år med Wikners i Persåsen, och om två amerikabesök, där det ena resulterade i ett avsnitt av TV-programmet Allt för Sverige.

Dagens förenings- och  kulturliv får ta stor plats i krönikan, inte minst den innehållsrika Ovikenveckan. Och en av niorna i Myrvikens skola bidrar varje år med ett livsöde, det är en fin tradition. Den här gången är det Wiola Wahlén som intervjuats om sitt liv.

Bloggaren fastnar lite extra för en längre text om flottningen i Hovermo, som är riktigt vackert illustrerad med fotografier och kartor.

Bodsjöboken 2019

Den 45:e årgången av Bodsjöboken bjuder på texter med en rejäl bredd och fotografier av finaste sort.

Läs om dansbanan Vänners kulle och Våle Diversehandel, bröderna Svensson från Bergvik och gamla sockenstämmoprotokoll, snöskoterhistoria och barnkoloniminnen, ett nutida björnmöte och en gammal iakttagelse av Storsjöodjuret.

I Bodsjöboken 2019 finns också mer läsvärt, om allt från spår av romer och resande till utdelning av Gunnar Malmströms stipendium, och flera personporträtt.

I några glädjande rader av glada Hunge-bor får vi också veta att en bok om Hunge verkar vara på gång!

Sommarruset

Brudslöjor i branterna då, både det brant fallande vattnets luftiga rökar långt långt bort och de små prydliga fjällbrudarna som böjde håriga rosa stjälkar ner mot mossan tyngda av sin vita blomslöja. Och som den doftade på nära håll. Sommarruset, julis virvel av godlukt och glömska.

Ur Sista rompan (2002) av Kerstin Ekman.