Humle

Enligt åldriga sagesmän var humleodling rätt vanligt förekommande en bit in i 1800-talets början – förekom väl inte i någon större omfattning – liten husbehovsodling torde vara den riktigaste benämningen för denna odling. I regel så brukade dylik odling oftast förekomma intill någon för långvarigt solsken utsatt vägg.

Några rader från Ragunda av Erik Jonas Lindberg (1979), som svar på en frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

Läs hela skriften Humleodling och brygd.

Gamlinfavorit

Yngve Gamlin lagar kams 1967. En favorit i repris!

Bygdekrönikor

Sundsjökrönikan 2018 bjuder på artiklar om förra sommarens bränder, Erik Taflins fantastiska liv och luffarslöjd, en triathlonvinnare, en jakthistoria och en releasekonsert. I krönikans 59:e årgång ryms som tidigare förenings- och församlingsfakta och det utförliga Året i Norlbygda i bild. Förordet beskriver fint:

‘Sundsjökrönikan’ är nog ungefär som vårt minne: Fantastiskt men selektivt. Det fina med Sundsjökrönikans selektiva minne är att det är kollektivt och evigt.

I Bodsjöboken 2018 kan vi läsa om de radikala bröderna och byggrallarna ”Höglundarna”, om John och Matilda i Strången och Oskar Berg. Bland mycket annat läsvärt, om allt från rathögen till spanska sjukan, finns en längre artikel om barnkolonin Åsa i Halland. Det var dit barn från Bräcke och Revsund fick åka, och texten berättar om glädje och hemlängtan i tidigt 1960-tal.

Ur innehållet till Revsunds årskrönika 2018: Pilgrimstads mammut, Lions-historia, Stavre-Bua, skidtunneln, Gällö växeltelefonstation och annat intressant. Promenad genom Döviken på 50 och 60-talet fortsätter här med en fin del 2 och vi får veta mer om Revsundslisten, Nordens äldsta textil som hittats ovan jord. Ångtrycket, medlemsblad för ångbåten Alma af Stafre finns också att läsa här.

Den dolda staden 3

För tredje gången guidar Malin Palmqvist och Sara Swedenmark läsaren runt i den dolda staden Östersund med omnejd. Människor har här delat med sig av sina personliga minnen av det som finns på en plats, men sällan syns eller nedtecknas.

Den dolda staden, 2018, bjuder på korta texter om händelser och minnen, från Norderåsen till Norderön. En grusväg mot Odenskog, en glänta nära Rödöbrön, Odenhallens parkering, 2:ans buss, Tysjöarna, flickskolan, Havremagasinet, Inlandsbanan. Här ryms alla tänkbara platser mellan pärmarna!

Läs om hur en Edith Piaf-sång kan föra en tillbaka i minnet till barndomens kliande ylle och skidutflykter, om invigningen av den då mycket moderna affären Blå center 1962, om styrdans, isvägar och kärlek. Precis som de tidigare bjuder också den här senaste Den dolda staden på riktigt fin läsning. Missa den inte.

Bloggen har skrivit om de tidigare böckerna i serien Den dolda staden.

Ljungå

Bloggen har tidigare skrivit om boken Ljungå : med och utan Staafar, 2014, av Bengt Brügge.

2018 kom Ljungå i sin tredje upplaga. Ett helt nytt inslag är Gunder Häggs ungdom, en tecknad bildserie berättad för Henry Eidmark och tecknad av Erik Hermansson. Den fanns med i veckotidningen Veckans äventyr, och utkom någon gång på 1940- eller 1950-talet!

Telefonstationen i Östersund

En bild från Digitalt museum visar telefonstationen på Kyrkgatan i Östersund. Televerkets vackra hus låg en gång i tiden alltså granne med en Shellmack.

En gammal telefonkatalog berättar mycket om sin tid och är dessutom rolig läsning för den historieintresserade! På Östersunds bibliotek kan du låna Jämtlands läns telefonkatalog från åren 1913-1974. I Gamla Östersund 1949 finns artikeln Några glimtar ur Jämtlands och Östersunds telefonhistoria av Sven Norgren och i Gamla Östersund 1974 ännu en artikel att läsa, När rikstelefonen kom till Östersund av Gunnar S. Svensson.

Espnässläkter

Yngve Espmark har sammanstält arkivmaterial från olika källor och resultatet är tre rejäla släktförteckningar. Vilket arbete han måste ha lagt ned! Bland alla namn och årtal finns ibland korta stycken som berättar om människor och liv. I förorden ger han en bakgrund till släkterna och tiden, och berättar om en bygd bebodd redan före digerdöden. Böckernas många sidor illustreras också av ett och annat personfotografi.

Östgårdssläkten i Espnäs, 2018, är en förteckning över ättlingarna till Mats Jöransson och h. h. Gölin Arvidsdotter, bönder på Östgården 1679-1712.

Risnässläkten i Espnäs, 2018, är en förteckning över ättlingar och anfäder till Hans Hindriksson och Märeta Jonsdotter, bönder i Risnäset 1807-1834.

Åtgårdssläkten i Espnäs, 2018, är en förteckning över ättlingarna till Jon Jensen och h. h. Märeta Göransdotter, de första åborna på Åtgården i Espnäs.