Offerdal

Historikern Sam Olofsson vill i boken Offerdal, 2021, berätta om en isolerad sockens historia och han gör det med stort engagemang. Som han skriver, 1800-talet och en bit in på 1900-talet är en hisnande historia.

Med en personlig ton och på otroligt faktaspäckade sidor greppar författaren över allt från livet för nybyggare och bönder, till järnbruksdriften, ångbåtsepoken och skogsavverkningarna. I fina personporträtt får vi lära känna dessa sju: spelmannen Lapp-Nils, nybyggaren Anders Larsson i Frankrike, storsångaren Sjungar-Lars, torparhustrun Brita Gabrielsdotter, samen och skidlöparen Torkel Persson, självägande bonden Gran-Erik och författarens morbror Erik, en som gick under.

Boken med undertiteln från spädbarnsdöd till välfärd berättar på ett sätt lika mycket om hela landets agrara revolution under de här åren och rymmer utblickar mot de många emigranternas Amerika.

Det rika bildmaterialet bjuder på gamla dokument, kartor och svartvita fotografier. Se Åflohammars bruk, en sista bild på en familj i Gräfte inför Amerikaflytten, timmerkörare och timmerbröt, kvarnen i Åflo, lokförare, hässjor, mejerier, lyckat fiske av storöring, släpp av bävrar från Norge, krondiken, Widbloms affär i Kaxås…

Neonskyltar i Östersund

2012 kom Neonskyltar i Östersund : en inventering. Författare var Anna-Karin Paulsson, studerande vid programmet för landskapsarkitektur vid SLU. Den var tänkt att fungera vägledande och inspirerande för bevarande och framtida skapande av neonskyltar.

Mer än tio år har gått sedan dess och tyvärr är flera av de här fina årsringarna borta idag. Och en del finns kvar, men lyser inte längre. I skriften finns ändå stadens alla klassiska neonskyltar med synliga rör dokumenterade, till viss tröst för oss neonfantaster.

Skriften inleds med texter om neonskyltens historia, med 1950-talets storhetstid, och om neonskylten i Östersund, för att följas av de inventerade skyltarna. De två äldsta fick båda sina bygglov 1942, Frisör på Prästgatan 50 och Frälsningsarmén på Rådhusgatan 58. Under entrétaket till den senare finns också en neongloria, en riktigt fin detalj! Läs om skyltarnas historia och påminns om allt från Gusta till Bilägarna. Just den här finns kvar och lyser fint grön i skymningen!

Neonskyltar i Östersund finns att läsa också här som pdf.

Gamla Hornsberg & Gamla Östersund

Föreningen Gamla Hornsberg bjuder på åttio välfyllda sidor i sin senaste krönika. Curt Lofterud skriver i Hornsbergskrönikan 21, 2022, om Frösöns födelse och tanken svindlar. Östberget 1 635 miljoner år! Läs om konstnären Anders Suneson, muraren Johan Norberg, färjemannen Åke Ward och färgstarka Agneta Grut, om en tillbakablick på Tages historia, blandade Hornsbergs-fikan, minnen av skidåkning och av 1950-talet, August Lindroths annotationsböcker, gården Långåker, Härkes äldreboenden och mer ändå. Bloggaren fastnar lite extra för Eva Sundins läsvärda text med titeln Snille eller byfåne… Här berättar hon om sin släkting Bengt Banke från Rise, bonde och uppfinnare, och också om kvinnorna på gården Rise 1.

Just den här krönikan bjuder alltid på ett vackert bildmaterial. Se de fina hus som en gång fanns på Hornsgatan 2 och Hornsgatan 4, logen Kornaxet, skymtande handelsträdgårdar, kolonilotter i Rådmansparken…

Föreningen Gamla Östersunds senaste årsskrift är som alltid en riktig skatt. I Gamla Östersund 2022 kan vi läsa ett tjugotal artiklar om allt från basketsportens historia till stadens första sommarställe, häradshövding Lillieskölds stuga i Minnesgärde. Här finns texter om förbudsomröstningen, kirurgiprofessor Willem van der Lindens liv, Wilhelm Lilliesköld från Hara och hans klassresa, det tidiga 1900-talets trädgårdsutställningar, arkitekten Cyrillus Johansson och hans pärlor till byggnader: tennishallen, Prästgatan 64, badhuset på Rådhusgatan och det på 1930-talet ombyggda Läroverket. Läs om en brödratrio på Strandgatan, Staare som centrum för länets samer, ett verkligt biblioteksfynd och mycket mer.

Bildmaterialet är lika fint som texterna. Se skriftställare Anders Larsson Kilian och hans bror Magnus (Standard-Magasinet) med varsin praktfull pumpa, familjen Frisendahls lummiga sommarnöje Bergvik på Frösön, Fyrkanten vid dåvarande Drottninggatan, en renhjord på Storsjöns is. Här finns vykort med stadens vackra publika byggnader, där gamla Lasarettet, Flickskolan och Missionskyrkan inte längre finns kvar. Gamla Östersund 2022 är den 85:e skriften i ordningen.

Ravund & Stugukrönika

Ragunda hembygdsförenings årsskrift har kommit för 44:e året och bjuder på en rejäl bredd. Läs om Ragunda hemslöjds historia och om Ragundadalens Rally Club, Geopark Indalsälven och ukrainare i Ragunda, EFS i Krokvåg och Göte Ingelmans minnen av hembyn Näset, mycket fina rader till minne av musikprofilen Lena Ljung Falk och dikter av Fredrik Westin. Sören Olsson skriver här om Mysteriet på ön, år 1972 skildras i svartvita bilder, Elisabeth och Lars Johnson på Rögrinna gård porträtteras och året summeras i flera krönikor. Ravund 2022 bjuder på ett rikt bildmaterial i både svartvitt och färg.

Ur det fina innehållet till Stugukrönika 2022: emigrationen från Mårdsjön 1867-1929 och torparfamiljen som försvann, laga skifte i Strömsnäs med förteckning över alla hemman och torp, en vanlig sommar på Segnäset. Lär känna Jöns Engström i Västanbäck, kockan Märta på kraftverksbygget i Stugun, Torgny Pettersson med orienteringskartorna och Henning Fischer. Här finns mycket skrivet från året som gått, i både bild och text, om bland annat Blankadagens tidsresa och invigningen av Älvleden. Krönikan är den 69:e.

När tiden byttes ut

Svenbjörn Kilander är professor emeritus i historia vid Mittuniversitetet. Han skriver i När tiden byttes ut, 2021, om Norra Jämtland och industrialiseringsprocessen 1850-1906. Ur baksidestexten:

Vad hände i byarna då ”timmerfronten” nådde norra Jämtland vid 1800-talets mitt? Hur påverkades människorna i Alanäs, Frostvikens och Ströms socknar när deras agrara samhällsstruktur utmanades av industrialismens krafter? I När tiden byttes ut granskar historikern Svenbjörn Kilander handeln med skog och egendomar i åtta byar mellan 1850 och 1906. Med transaktionerna som fond belyser han också lokalpolitiska konsekvenser av skogsnäringens hastiga expansion. Bakom utvecklingen anas den svenska staten som alltmer reglerade de privata villkoren. Kilanders analys visar att den populära bilden av ”baggböleriet” som orsak till den ekonomiska omvälvningen är kraftigt förenklad.

Bloggaren har inte läst, men vill berätta att boken finns; bara att bläddra i den väcker intresse. Flera lokala källor tackas här i ett mycket fint förord.

Skvaltkvarnar i Jämtlands län

I serien Natur och kultur i Jämtlands län utkom Skvaltkvarnar i Jämtlands län, 2021. Lars Eriksson vill med skriften uppmärksamma länets vattenkvarnar och i synnerhet skvaltkvarnarna. I vårt län har skvaltkvarnen varit den vanligaste.

Här får läsaren följa med till nio kvarnmiljöer: Kälom och Brattmon i Krokom, Brattfors och Kyrkbolandet i Strömsund, Hedviken och Ängersjö skogsmuseum i Härjedalen, Jamtli, Gustavsnäs i Bräcke och Bergs hembygdsgård.

Läs en kort historik och få praktiska råd vad gäller parkering och möjlighet till fikabord och informationsskyltar. Och visst får man lust att göra en utflykt! Den lilla fina skriften avslutas med några faktasidor om vattenkvarnar allmänt.

Skvaltkvarnar i Jämtlands län från Länsstyrelsen finns också att läsa här som pdf.

Hotell Östersund & Bilbolaget

Fotografiet från DigitalMuseum togs år 1956 och är en fin årsring i stadens historia. Hotell Östersund är alldeles nybyggt och gamla Bilbolaget huserar i grannhuset på Kyrkgatan.

Om Bilbolaget finns att läsa i skriften Bilbolaget Östersund, Persson & Co AB : 1932-1992, 1992.

Drömmen om fjället

Om turismens historia i Klövsjö och Vemdalen har Bosse Yman skrivit i Drömmen om fjället, 2021. Och som han har gjort det.

Läs en fantastiskt välskriven och rik berättelse, där vi först av allt får lära känna folkskollärare Nils Petter Lindgren från Hälsingland. Med sin familj reser han i juni 1932 mot stugan i Vemdalen. Väl på plats i sommarvistet kan han inte hejda sig när en stor mangårdsbyggnad ska rivas. Utan att då veta varför, köper han timmerstommen och år 1936 invigs Pensionat Vemdalsskalet.

Vi får sedan möta Zakris Eklund i Klövsjö, folkskollärare också han. Turistfärder för skolungdom och kurser i skidteknik för lärare kan sägas vara starten för både sportlovsvecka och utförsåkning i Sverige. Istället för att inkvarteras i byns gårdar kunde skidgäster i Klövsjö år 1932 hälsas välkomna till Zakris Eklunds Svegårdens pensionat.

Boken berättar levande om driftiga människors satsningar, om inspiratören Olle Rimfors, om familjeliv och krigsår, anläggningar och stugor, liftar och tävlingar, renbetesland och mycket mer. Björnrike och Storhogna finns också med här, när turismen växer sig stark i området.

Bildmaterialet är så fint. Se postbussarna som i Röjan väntar på tåget för att köra turisterna vidare mot fjällen, en interiör från diversehandeln i Klövsjö, en skotertävling 1962, renskiljning vid Trumvallen, konstverk, kor och silverskidor. Här finns mycket att försjunka i!

Carl Zetterström-medaljen till Linda Hedenljung

Carl Zetterströms medalj och diplom för jamtsk vitterhet 2022 tilldelades journalisten Linda Hedenljung. Motiveringen lyder:
För sin målmedvetna och sanningssökande gransknings av ett nutidshistoriskt skeende i Östersund.

Hennes bok Faktura luft, 2022, har undertiteln bluff, mygel och korruption – så skapades det jämtländska fotbollsundret.

Ur några av recensionerna:
Ett gediget journalistiskt hantverk som blottlägger något större och mycket mer än den lokala fotbollsklubben. Det är bara att lyfta på hatten för ett imponerande arbete. / Olof Lundh.

Linda Hedenljung lyckas skickligt skildra en hoptrasslad väv av händelser. Det är ett djupgående och noga redovisat reportage. /  Saskia Rubensson, Länstidningen Östersund.

Foto: Thomas Drugg.

Bygdekrönikor

Tre av sommarens krönikor får göra sällskap här! De bjuder alla på fina artiklar och bilder från förr och nu, och mängder av församlingsfakta.

I Hammerdalskrönikan 2021, av årgång 74, porträtteras entreprenörerna Pelle Stjernström och Holger Roos, liksom idrottsprofilen Lasse Broström. Du kan läsa om skrönor, brännvinsost och yllebroderi, om dagsverkstorp på Fyringen och tillbakablickar på år 1951. Vattenskidklubben Delfinerna och hundraårsjubilerande Hammerdals IF berättar om sin verksamhet, och Berndt Nyberg bidrar med en sommardikt.

Ur det digra innehållet i Aspås socken 2021: Jämthunden 75 år, Nuttedagen, Aspåsgården 1963, sockenlappar, björnjägare, rösträtt och gamla bonader. Folke Boogh delar med sig av sina minnen, John Elfströms dotter skriver om sin skådespelande far och Vanja Semb summerar sitt liv. Bloggaren fastnar lite i första delen om bilfirman Berners anknytning till Lundsjön, en läsvärd och vackert illustrerad text. Krönikan ges ut för 49:e gången.

Oviks- och Myssjöbygden 2021 rymmer allt från coronaår, stipendiater och fiber, till en drunkningsolycka för 250 år sedan, ett bröllop i Hällne år 1671 och tidiga turister i Glen. Följ med till Östra Arådalen, läs om den legendariske busschauffören Olle i Påls, om en fångtransport i snöoväder år 1889 och mycket mer. Startåret för krönikan är 1958.