Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Samorfjøset

Je skull ha skrivi
om samorfjøset.
E berettels.
Je har så mykjy å berett.
Kan du int skri’iv åt me du,
som e så hemsk å få-te?

Je minns nog mær æn dom flestan
om samorfjøset, je.
Ja, om heile samorfjøstida.

SamårfjösetBerättaren, sångerskan och samhällsbyggaren Linda Forss mormor ber henne skriva om samorfjøstida. Och Linda gör det.

I den helt nya Samorfjøset berättar hon fritt, efter intervjuer med de som varit med, gamla historier om samorfjøset. På både jämtska och svenska för hon minnena vidare av en tid och en plats som var hennes mormors bästa.

Boken är en kärleksfull och doftrik berättelse i diktform om hur livet var i samorfjøset, alltså sommarladugården. Linda Forss texter har en helt egen ton, lätt att ta till sitt hjärta. Den fint formgivna boken bjuder också på svartvita fotografier och inte minst en film.

Bloggen tar nu en paus och önskar alla läsare en riktigt fin fortsättning på sommaren! Vi återkommer i slutet av augusti.

Tre sydsamiska kvinnoporträttAnna-Brita Kråik, Elisabet Rensberg och Sara Bexelius växte alla upp i renskötande familjer, men levde helt olika liv.

De tre kvinnorna porträtteras i en ny skrift från Gaatije. Ewa Ljungdahl har efter samtal med deras barn och barnbarn, och med hjälp av arkivmaterial och besök på boplatserna, skrivit deras historia.

Läs om Anna-Brita från Frostviken som levde åren 1875-1952. Med maken Lars fick hon elva barn. Paret var duktiga renskötare, flyttade flera gånger för att slutligen slå sig ned i Handölsdalen med ett stort hushåll. Anna-Brita levde stillsamt, men var stark och drivande.

Elisabet Rensberg (1871-1958) var från Ruvhten sijte, Tännäs, och miste tidigt make och ett barn. Hon deltog vid lappfogdens sammanträden med samebyn och var aktiv i renskötseln i hög ålder. Trots att det var förbjudet att bygga hus, gjorde Elisabet just det. Hon kallades Fjällsjödrottningen och var en tuff och självständig person, skicklig slöjdare och kunnig i naturmedicin.

Sara Bexelius med rötter i Hede levde åren 1918-1993. Hon gick i skola i både Mittådalen och Undersåker, och arbetade under en stor del av livet i vistet på Skansen under somrarna. Av sin mormor i Glen fick Sara lära sig allt det praktiska en renskötarhustru skulle kunna, men livet tog en annan väg då hon gifte sig med en man som inte var same. Familjen bodde söderut men bosatte sig sedan i Östersund. Sara arbetade med allt från tvätteri till egen kiosk i Karlslund. Kontakten med det samiska släppte hon aldrig och hon var en uppskattad traditionsbärare.

Ta del av en lärorik och intressant skildring av de tre kvinnorna, deras släktband och skilda livsöden i Tre sydsamiska kvinnoporträtt.

Debut

DebutFrån Naima Hasselbergs Barnen i prästgården till Emma Wargs Nära darrar ingen hare.

Inspireras av och upptäck debuter från de senaste hundra åren, med olika anknytning till Jämtland. Välkommen till vernissage för utställningen Debut torsdag den 20 juli kl 13.00! Platsen är Jamtli Exercishall på Stadsdel Norr, Östersund.

Debut är ett välkomnande rum där det skrivna ordet som uttryck är i fokus.

Ramverket är tretton uppslag tryckta i storformat, ur tretton författarinnors debutböcker. Debuter som gjorts under de senaste hundra åren, med olika anknytning till Jämtland/Härjedalen som geografiskt område.

Parallellt med uppslagen är utställningen en plats för eget skapande och lek. Stort golvalfapet, ändlös kylskåpspoesi, egna skrivexperiment. Läs en saga för en nalle eller fördjupa dig i ett författarskap.

Passa på tillfället att besöka Östersunds biblioteksbuss, som dukar upp lite extra med författarinnor från länet! Den är på plats vid Exercishallen 20 juli kl 13-17.

Debut visas 20 juli – 13 augusti, torsdag – söndag kl 13-17, och kuratorer för utställningen är Clara Bodén och Helene Gedda.

Läs mer om utställningarna på Jamtli Exercishall under 2017.

Utställningen görs med hjälp av: Jamtli, Biblioteksutveckling vid Region Jämtland Härjedalen, Östersunds bibliotek och Östersundshem.

Kommande attraktioner

I augusti kommer Peter Lucas Erixons Mäld, som han arbetat med under nästan 30 års tid. Förlaget beskriver den som 2017 års ovanligaste bok. Hör författaren berätta om den i samtal med Gert Andersson under Gåxjö Kulturdagar 15-23 juli. Som vanligt bjuds där ett imponerande fint program!

I slutet av september är det dags för Elin Olofssons nya roman Krokas, en bok efterlängtad av många. Krokas går att reservera redan nu på flera bibliotek!

Sollidenbreven är titeln på en bok som utkommer i oktober, med Landsarkivets Mats Göransson som redaktör.

Under tjugotalets första år härjar i Sverige både tuberkulosen och den epidemiska Spanska sjukan.  I denna autentiska brevväxling, mellan de i olika omgångar på sanatoriet Solliden i Östersund intagna, blir tiden för hundra år sedan, betraktad från jämtländskt bondeliv, ytterst levande och nära. Vardagsomsorger och humor går hand i hand. Modern Emma Persson skriver i breven från 1918 hem till sin make i en tid full av oro för sjukdom och första världskrigets följder. Emma och hennes två unga döttrar Märta och Maria, båda i omgångar intagna, brevväxlar året 1922-1923 med varandra och breven är rörande mänskliga dokument. Levande då som nu. Breven är till dels skrivna på talspråklig jämtska och boken är fotografiskt illustrerad.

Och nu i slutet av juli kommer också Johan Ranbrandts Fjällvandra i Jämtland!

Svunnet

SvunnetSven Olof Mosten bidrog i antologin Skrivmaskinen med novellen På gamla dar. Nu har han kommit med sin första bok, en självbiografisk roman.

Från början berättar författaren om pojken Jens, för att sedan fortsätta att skriva om sitt liv i jagform.

Svunnet bjuder på dryga 80 sidor fragment från ett långt liv, händelser och tankar om hur allting blev och hur framtiden ter sig.

Att som femtonåring tillbringa två dygn i en skogskoja med en man som inte säger ett ord. Att lära sig ett och annat om den fysiska kärleken. Att en sensommardag lämna sin målbur mitt under en fotbollsmatch. I jämförelse med en flicka är fotboll en ganska trist tilldragelse! Att se sig själv i spegeln som äldre, med känslan att ha blivit ganska ful i ansiktet med åren.

Tiden pendlar mellan nu och då i en mycket rättfram bok, med helt egen ton.

Svunnet är utgiven av Jengel förlag i år.

Bygdekrönika x 3

Nya bygdekrönikor har anlänt till våra bibliotek!

Runt Alsensjön 2016 är den 40:e i ordningen. Den bjuder på de stående inslagen väderkrönika och återblick på bygden för femtio respektive hundra år sedan. Här finns också församlingsfakta och artiklar om allt från Pegårdsträffen i Bleckåsen till ortnamnet Alsen som finns på flera håll runt om i världen! Fina fotografier visar bland annat syskonen Perssons gård i Västbacken 1953.

Föreningen Gamla Hornsberg fortsätter att berätta om sitt Frösön. Den Rabinska eken vid Rosenhill, Torsten Jakobssons ord om Östersund Frösö slalomklubb, personliga minnen från Frösövägen 18, Familjen Pettersson kontra Hornsberg av Erik J Bergström, Astrid Pullars fiolverkstad, turistbåten Las Vegas, Frösövägen 1… I Hornsbergskrönikan 2017, del 16, finns som tidigare många läsvärda artiklar och ett generöst bildmaterial, med foton att verkligen försjunka i.

Oviks- och Myssjöbygden 2016 är av årgång 60. Läs om järnvägsbygget som inte blev av, om caféer och butöser, om byn Hallom och Hällne skola, om vårdhemmet Dalsätra och idrottshistoria, om Edvin Ericsson och Stuttarm-Lisbeth. Här bjuds på många intressanta artiklar och bilder från både förr och nu, och också annat, som föreningsfakta och en julpredikan.

Runt Alsensjön 2016    Hornsbergskrönikan 2017  Oviks- och Myssjöbygden 2016

Följ med när Länstidningens Malin Palmqvist besöker några av länets litterära platser i sommar.

Vi djupdyker i de kaninhål där verklighet och fiktion korsas och en särskild dragningskraft uppstår. I en serie om sex delar går vi in i några av de litterära verk som har spegelbilder i verkliga platser i länet.

Litterära platser i länet bjuder bland annat på Kerstin Ekmans Svartvattnet, Kristina Sandbergs Optand och Peter Lucas Erixons Edevägen, nära Hammerdal.

%d bloggare gillar detta: