En bångstyrig dotter

Kerstin Mattsson (1914-2011) skrev, uppmuntrad av sin dotter, ned minnen från sitt liv på en gammal Facit. Många år senare har dottern Christina Mattsson varsamt redigerat sin mammas text för att dela med sig av, i den här fina biografin. En bångstyrig dotter kom 2019.

Uppväxt i en familj som drev både jordbruk och fjällpensionat i västjämtska Edsåsdalen, gick Kerstin en annan väg och utbildade sig till sjuksköterska. Efter en tid som hemmafru på Frösön, i och med äktenskapet med en kommunalpolitiker, tog hon senare redigt över en rörfirma. Bångstyrig var hon hela livet.

Boken är ett fantastiskt tidsdokument som detaljerat berättar om allt från fjällbönder, luftgäster och julfirande, till arbetet på Epidemisjukhuset i Östersund och livet som representant för Frösö köping. Bildmaterialet är fint, inte minst fotografierna på Edsåsens fjällpensionat och Fjällpensionatet Stadighgården.

Vemdalsrånet & Vemdalsmorden

Tre deckare utspelar sig, kanske lite oväntat, i härjedalska Vemdalen.

Kalle Löfgren har debuterat med Vemdalsrånet, 2021. Boken utspelar sig mest kring Sundsvall, men både Vemdalen och Östersund finns med här. Författaren skriver lika mycket om själva brottet, som om mänskliga relationer. Förlaget skriver: Hur kan man lära sig ljuga för de man älskar? När skadar man egentligen en annan människa genom sina handlingar? Hur vet man vad man verkligen vill?

Läs Svenska Deckarfestivalens recension av ”Vemdalsrånet”.

Författarparet Sture Eriksson & Catharina Mann skriver redan nu på sin tredje deckare. I de två första träffar vi den grävande journalisten Henning och hans barndomsvän, den förre polisen Kaj. I Den som ruvar på hämnd, 2020, och Den som griper till våld, 2021, utspelas brutala brott i vacker fjällmiljö.

Läs mer om författare och böcker på Eriksson & Manns hemsida.

Det här är livet

För tredje gången får vi träffa Mirjam, när Christina Kjellson avslutar sin egen livshistoria i romanform. Autobiografi kallas det.

I Det här är livet, 2020, har Mirjam flyttat från hembyn och delar ett rum med kokvrå mitt i staden, Östersund. Det blev inget av med gymnasiet för henne och sjutton år gammal får hon beredskapsjobb på Frösö sjukhus.

En två dagar kort introduktionskurs är det enda som behövs för att då få jobba på ett mentalsjukhus i det sena 1970-talet. Vi får med författarens värme och svarta humor följa Mirjam som promenadflicka, den som ska se till att patienterna kommer ut i friska luften.

Arbetet med patienterna, personligheter att minnas, vardagen i stan, en stad där det alltid blåser och där alla pratar så annorlunda mot hemma i byn, en förälskelse. Christina Kjellsson skriver så fint, ömsint och trovärdigt, om en ung människas liv, hennes längtan ut och bort. Det finns ju ett Göteborg, som inte alls är som Östersund. Riktnumret är 031. Det ser tufft ut.

Det är med vemod bloggaren lämnar Mirjam, då det är den sista boken om henne. Hoppas att Christina Kjellsson fortsätter att skriva, hon är bra på det.

Bloggen har tidigare skrivit om de två första böckerna om Mirjam, Solknepet och Nu är jag ung hela mitt liv.

Alla bloggens inlägg om Christina Kjellssons musik och böcker hittar du här.

Peter Lucas Erixon x 2

Jag begär inte mer än tystnad, måne, skog, markens underlag och en enda tilltalbar människa.

Ur dikten Jag måste sända ur Mäkta.

Peter Lucas Erixon har utkommit med inte mindre än två diktsamlingar i år. LT skrev i sin recension: En vacker vädjan till medmänsklighet.

Motståndet innehåller fyra korta men starka tal om tillståndet i världen och Mäkta bjuder dikter med undertiteln discipliner, former, tal.

Marias resa & Borträknad

Två helt skilda romaner, som berättar om dåtid och nutid, får göra sällskap här.

Yngve Espmark är zoologiprofessorn med rötter i Strömsund, som skrivit fackböcker om bland annat fåglar och också böcker om sin jämtländska hembygd.

Marias resa : en jämtländsk släktkrönika, 2020, är hans första roman och om bloggaren förstått rätt har boken dokumentär grund. Året är 1868 i skogsbyn Årnäs i norra Jämtland och tiderna är svåra, med av frost förstörda skördar. Bondsonen Erik och borgarflickan Maria är paret vi får följa, i en välskriven berättelse som sträcker sig fram till år 1979, om umbäranden, kamp och framtidstro, och livsvägar som kanske inte är de vanliga.

Borträknad, 2020, är Torbjörn Ohlssons fjärde roman. De tidigare har alla handlat om sådant som makt och övergrepp. I Borträknad börjar den nyutexaminerade journalisten Magnus ett vikariat på ZätaCorren, i ett fint skildrat Östersund som vi känner igen. Och temat är också den här gången mörkt. Författaren skriver med känsla och allvar om mobbning och kränkningar på arbetsplatsen.

Här kan du läsa ett litet smakprov ur Borträknad.

Aspås socken & Hammerdalskrönikan

Aspås socken 2020 bjuder på många läsvärda sidor i sin 39:e årgång. Försjunk i texter om Hamregårdens historia, familjen Staflin, gamla lantmannahuset, ett fotbolllsöde och en caféorkester, Donationsgården i Lundsjön, konsten på Tessmon, gamla bonader och recept, barndomsminnen, minnesord och mer.

Bo Oscarsson berättar en dråplig historia om en inmurad bankbok och Berta Magnusson om älgört. Sjätteklassaren Märta Handler Fredriksson skriver klokt och fint om att våga vara sig själv. Krönikans bildmaterial är också generöst, med bilder på allt från nyinflyttade till gamla hus.

I Hammerdalskrönikan 2020 kan du ta del av Johan Persson minnen i På gräsrotsnivå, läsa om det vackra Glashuset, bäckfiske och gårdfarihandlare, om att få barn förr och nu, tillbakablickar från 1950 och en rejäl årskrönika. Allt är rikt illustrerat med många fotografier, i den här 73:e årgången.

En längre text lämnar synpunkter på föreslagen grunddamm vid Lillströmmen och vi får veta vad det var för pälsklädd ängel som för länge sedan föll från kyrkläktaren i Hammerdal!

Oviks- och Myssjöbygden & Sundsjökrönikan

Den vilsne myskoxen Brutus pryder omslaget till Oviks- och Myssjöbygden 2020. Han får, tillsammans med pandemi, föreningsfakta, evenemang och stipendiater, representera nutiden.

De artiklar som blickar bakåt handlar om tiondemagasinet i Oviken, om höjköring och byn Höugan, om gården Gålmons och buss- och taximinnen, om en tragisk händelse vid ”Hakasvegrinna”, en uppväxt i Oviken och en missionsauktion i början av 1940-talet. Nils Ricklund skriver om sin farmor Margit och torpet på berget i Svedje. Och krönikans längsta artikel bjuder på intressant läsning om Hovermos soldater under 1800-talet. Krönikan är av årgång 64.

Sundsjökrönikan 2020 är av årgång 61 och berättar mycket om livet i bygden idag. Rubriken Vi som bor här presenterar yngre familjer, här finns läsning om allt från ett kyrkoreservat och turistanläggningen Lakeside Sweden, till porträtt av familjer som valt landet före staden och en innehållsrik årskrönika.

Från förr finns läsning om sägnen om Boga från Boggsjö och om tavlan Rissnaflickan och hennes konstnär Aksel Lindström.

Båda krönikorna bjuder på ett fint bildmaterial i både svartvitt och färg.

Månadens författare

Biblioteksutveckling Jämtland Härjedalen har under året presenterat länets författarröster på ett riktigt fint sätt, i porträtt av författaren, personen och litteraturen.

Bloggen tipsar, lite sent, om Månadens författare, där vi hittills kan möta Birger Ekerlid, Bo Lundmark, Gunilla Johansson, Jenny Jejlid, Leif Milling, Linn Åslund, Ola Nilsson och Theres K Agdler. Missa inte de här texterna!

Mildhet och saktmod

För den som vill fördjupa sig i vår historia finns doktorsavhandlingen Mildhet och saktmod, 2020, av Tord Theland. Undertiteln är Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645. 

I den sammanfattande diskussionen står att läsa:

I detta arbete har Jämtlands övergång till Sverige efter freden i Brömsebro år
1645 stått i blickpunkten. Syftet har varit att undersöka på vilket sätt de specifika åtgärder som vidtogs för att införliva ett nyerövrat område förhöll sig till den allmänna statsbildning som samtidigt pågick under tidsperioden. Förutom detta har även den betydelse som olika rumsliga och kollektiva föreställningar hade i samband med statsskiften belysts.
Äldre forskning har i huvudsak utgått från att det var nationalistiska tankar som styrde hur centralmakt och lokalsamhälle agerade vid denna typ av
händelse, vilket är ett synsätt som också har varit rådande i tidiga arbeten om det jämtländska statsskiftet. Dessutom har landskapet historiografiskt lyfts fram som en unik gränsprovins mellan Norge och Sverige, med en särställning gentemot överheten som inte skulle ha existerat i så många andra nordiska områden. Detta, tillsammans med nationalistiska idéer, har legat till grund i äldre historieskrivning för den vanligt förekommande uppfattningen att det jämtländska statsskiftet var en problematisk, långdragen och omvälvande process. Under senare decennier har dock begrepp som statsbildning och konglomeratstat lyfts fram som lämpligare utgångspunkter för att förstå skeenden under tidigmodern tid. Att statsskiften har tolkats utifrån andra teoretiska modeller än de nationalistiska, har inneburit nya synsätt på denna typ av händelse. För Jämtlands del har dessa perspektiv medfört att övergången till Sverige istället beskrivs som omedelbar, långtgående och utan större konflikter.

Avhandlingen Mildhet och saktmod finns också att läsa i fulltext här.

Fornminnesparken i Funäsdalen

Åkerladan från Bruksvallarna är från 1800-talets mitt och flyttades till Fornminnesparken i Funäsdalen 1927. En informationstavla berättar att den enligt sägnen ska vara timrad ur ett enda träd!

Ladan är en av många intressanta byggnader i den utomhusmiljö som en gång skapades av Erik Fundin. Företagskällan berättar om honom:

Vid ett museibesök i Trondheim 1893 fick han inspiration till hur man skulle kunna rädda Härjedalens kulturarv åt eftervärlden. Samma år bildade han en fornminnesförening som 1899 kom att omfatta hela landskapet.

Friluftsmuseet Fornminnesparken grundades 1894, och under 20 år samlade man in ett par tusen olika allmogeföremål. Fundin skötte det mesta av insamlingen, katalogiseringen, och guidningen. Han hade en omfattande korrespondens med topparna inom svensk forskning och museivärld – samtidigt som han kämpade med vacklande hälsa och besvärlig ekonomi.

Om eldsjälen finns att läsa i Gunnel Ledins skrift Erik Fundin 1843-1932, 1994.

Här hittar du den litteratur om Funäsdalen som finns att låna på vårt bibliotek.