Berta Magnusson har gått ur tiden, 92 år gammal. Bygdespel, dikter, böcker om allt från jamska till växter, gruppen Skrivande kvinnor, kulturföreningen Barke, fina artiklar i Aspåskrönikan och mer ändå. Berta Magnusson hann med så mycket och var en viktig kultupersonlighet i vårt län.
Posts Tagged ‘Berta Magnusson’
Berta Magnusson
Posted in Jämtland, Litteratur, tagged Berta Magnusson on april 16, 2021| Leave a Comment »
Lundsjövägen
Posted in Jämtland, Litteratur, tagged Anny Agerberg, Astrid Åkergren, Berta Magnusson, Kerstin Fahlén, Lundsjön, Maivor Rehnsbo Mats, Rune Mats, Sigrid Jönsson, Skrivande kvinnor on oktober 22, 2015| Leave a Comment »
Den gamla Lundsjövägen, i Krokoms kommun, har funnits i 400 år. Vägens historia är värd att vårda, skriver Berta Magnusson i förordet till Lundsjövägen : texter av Skrivande kvinnor, 2005.
Här berättar sex kvinnor bland annat om om mordet i Kallkällan och det otäcka som hände Årsild vid Oxbäcken, om oknytt, om Aksel Lindströms jordkula och om Lapp-Nils, som bar människor genom sorger och mörker med sin kvartsfiol, med Berta Magnussons ord. Några av bidragen är handskrivna dikter och skriften avslutas med en av Rune Mats tonsatt visa, En gammal väg berättar.
Vi har tidigare bloggat om Skrivande kvinnor i Jämtland och deras Ordvävar!
Bygdekrönikor
Posted in Jämtland, Litteratur, tagged Aspås, Aspåsnäset, Berta Magnusson, Björsjö, Edvin Liljegren, Lagmanslandet, Nordbergsgården, Norlbygda, Olof Nilsson, Rissna, Släkten Edler, Sundsjö on oktober 13, 2014| Leave a Comment »
Två nya krönikor har anlänt till biblioteken!
I Aspås socken 2013 fortsätter Berta Magnusson att berätta om Aspås i historien. Här porträtteras konstnären Ingrid Roth och du kan läsa första delen av Olof Nilssons Aspåsminnen från 1959 och första delen av en längre intervju med den äventyrlige Edvin Liljegren från 1988.
Krönikan bjuder på många fotografier och både korta och längre artiklar från förr och nu, och som tidigare presenteras här de människor som flyttat till bygden.
Sundsjökrönikan 2013 är lika läsvärd den! Norlbygdas-Rissnabygdens digra årskrönika samsas här med artiklar om Nordbergsgården i Rissna, släkten Edler i Björsjö, 1860-talets nödår i Sundsjö, fiberkabel på botten av Ismunden och mycket annat.
Fotografierna är alla i svartvitt och här finns många fina gamla bilder, som den på Karl Edler med kamrat och för stor cykel, och den från Lagmanslandet 1901.
Daggkåpa
Posted in Jämtland, Litteratur, tagged Berta Magnusson, Daggkåpa, Växter on juli 19, 2014| Leave a Comment »
”Herri Ansättbya går skåttjen te kness!” D v s i Ansättenbyn växer daggkåpan upp till knäna. Plantorna stöttar varann, de bildar en daggkåpeskog där i fjällbyns sydsluttning. Skåttjen är den jämtländska benämningen, Marikåpe heter den på norska. Örten är helgad åt jungfru Maria – den kan nämligen sätta frukt utan befruktning. Daggkåpebladen – hur har de inte inspirerat målare och poeter! Devor lögar sig i morgondiset i blommans lilla tjärn. Vattenpärlan som glittar i bladets botten är en vätska som örten själv utsöndrar.
Ur Fägringar (1992) av Berta Magnusson.
Hon hyllar i sin bok om växter ”det som spirar, växer, blommar och doftar under himmelskupan. Utan grönska, utan träd, blomster och blad skulle vi människor gå under. Ut människa! Gå barfota i gräset medan sommaren varar. Du kan inte rycka tiden i mantelfållen och hålla den kvar”.
Och devor är mytologiska luftandar, för den som liksom jag inte visste det!
Tibast
Posted in Härjedalen, Jämtland, Litteratur, tagged Berta Magnusson, Blommor, Eva Wangerud, Tibast on april 30, 2014| Leave a Comment »
”Den jämtländska våren är kort men intensiv. Innan snösmältningen är över kan vi se tibastens lilarosa, axliknande blommor. Den blommar på bar kvist och doften påminner om syren. Vi hittar den i trädgårdar och parkanläggningar, men eftersom den är en vildväxande buske, oftast i mullrik terräng längs bäckar och åar. – – – Hela örten är giftig. Vår nordiskt trolska nymf värjer sin skönhet med gift!”
Ur Fägringar (1992) av Berta Magnusson.
Berta Magnusson bjuder i boken på fakta om och folktro kring växter som berör oss, och varje växt får en dikt. Eva Wangerud har illustrerat fint med svartvita teckningar.
Fägringar
Posted in Jämtland, Litteratur, tagged Berta Magnusson, Blommor, Eva Wangerud, Läkekonst, Växter on juli 16, 2013| Leave a Comment »
Fägringar, växter som berör oss, är en fin örtabok från 1992.
Berta Magnusson, vars familj ledsagade henne in i grönskans rikedom när hon var barn, skriver här om 44 växter.
Hon berättar med kärlek om växternas kulturhistoria och lokala namn, och om deras egenskaper enligt folklig läkekonst. Varje växt hyllas också med en kort dikt.
Eva Wangeruds teckningar är i svartvitt.
Här hittar du Berta Magnussons alla böcker som finns till låna på vårt bibliotek.
Om älgört (Filipendula ulmaria på latin, skavagräs på jamska) skriver Berta:
Doften möter mig innan jag ser de stolta blommorna bortom dungen. Älgörtens gulvita svallvågor längs den sanka strandkanten fångas upp av sommarvindens mjuka händer. Ingen undgår den söta vaniljdoften. Inte bara älgen dras till örtens gräddskum, dit söker sig också bin och humlor.
Skrivande kvinnor
Posted in Jämtland, Litteratur, tagged Berta Magnusson, Eva Alexandersson, Eva Grelsson, Irja Åsling, Margareta Winge, Maud Deckmar on januari 4, 2013| 1 Comment »
Skrivande kvinnor i Jämtland startade 1996, efter ett initiativ av Berta Magnusson.
Fem lokala grupper lever vidare, och medlemmarna lägger ut sina texter på sin blogg. Tre fina antologier har det också blivit, alla med titeln Ordväv.
I förordet till Ordväv 3, 2009, skriver Krokomsgruppen: Våra inre vattenpass uppmanar oss: sätt ord på hjärtats oro och pulsens glädje!
Ett tjugofemtal kvinnor gör just det. De skriver om sina liv, minnen och erfarenheter, och foton och teckningar illustrerar berättelserna.
Bygdekrönikor
Posted in Jämtland, Litteratur, tagged Alsen, Aspås, Berta Magnusson, Curt Lofterud, Myssjö, Oviken on juli 24, 2012| Leave a Comment »
Nya bygdekrönikor har kommit! Som vanligt finns här fakta om allt från födda till begravda, verksamhetsberättelser, statistik, artiklar om folk, föreningar och festligheter i bygden. Det roliga är ändå att ingen krönika är den andra lik; de bjuder alla på artiklar och bilder på sitt eget vis.
I Runt Alsensjön 2011, årgång 35, finns en väderkrönika, två nedslag i gamla dagstidningar för femtio respektive hundra år sedan och minnen från Larsbodarna. Större delen av krönikan skildrar Backgården, med intressant text och fina bilder. I en fortsättning från 2010 års krönika, berättar Curt Lofterud om gårdens historia och visar gamla kartor. Olle Olausson berättar vidare om livet på gården i slutet av 1920-talet och på 1930-talet, illustrerat av gamla fotografier.
Oviks- och Myssjöbygden 2011 är krönikans femtiofemte årgång. Den spänner verkligen över tid och många ämnen, från en beskrivning av Oviken och Myssjö socknar på 1860-talet, över en dramatisk fjällmanöver på 1940-talet och en stickjunta i Österbacken 1951, till en sonett tillägnad stormen Dagmar!
Här finns också dikter, en skröna av Magnus Ottelid, om ett daggmaskregn i Mjäla, och många fotografier att se.
Aspås socken har undertiteln Nu för tin, å för i väln. Aspås socken 2011 inleds av Berta Magnusson, som skriver om Aspås i dokument åren 1537-1645. Sedan följer mängder av korta artiklar om bland annat brandflyg, musikerminnen och julfirande på 1930-talet, posten, draghundskörning och asfaltläggning. Mycket handlar om livet idag, och här finns förra årets nationaldagstal att läsa, och bilder på allt från förskolebarn till Matglada Seniorer! Upptäck en innehållsrik trettionde årgång.
Levnader II
Posted in Jämtland, Litteratur, tagged Berta Magnusson on mars 22, 2012| Leave a Comment »
Berta Magnusson är en institution i länets kulturliv. Hon har skrivit artiklar, böcker och bygdespel, en hel del på jamska. Hon var också med och startade kulturföreningen Barke.
1990 kom hennes första bok med titeln Levnader. 2010 kom uppföljaren Levnader II, som berättar om tjugo intressanta levnadsöden. Redan i början av 1950-talet började författaren intervjua människor, mest från norra Jämtland, och hon har fortsatt med det i över femtio år.
De har för henne berättat både om sina egna liv, och om människor de i sin tur minns eller har hört talas om, som Stor Jamten och Sjungar Lars.
Författaren skriver fint till läsaren i förordet:
Vi följs åt – känner oss som hemma hos de som gått före oss.