Gunilla, Gud och Gudrun

Anna-Sofia Persdotter har skrivit en liten fin barnbok på jamska, baserad på den egna uppväxten på Lustiggården i Sikås. Illustrationerna är hennes egna.

Gunilla, Gud och Gudrun, 2023, inleds med orden:

N henn boka hannel mest ôm a Gunilla. När hu va e litta staasch bodd ´a i Sikås. Hu bodd på n gårl mä mång olik djur. Hu va född der. Djura va viktigast för ´a.

Så var det. Här fanns småvalparna, fjällkynnan, grisan, e litta råått och hästen Dora som Gunilla inte fick rida på,  fast hon ville… Titeln förklaras i sista stycket och boken avslutas med en rejäl ordlista. Och självaste Bo Oscarsson har hjälpt till med stavningen!

Read Full Post »

Skriva jämtska

Horre skke ma skri`iv jamtska? Så inleder språkforskaren Håkan Roos förordet, helt på jämtska, till sin bok.

Skriva jämtska, 2020, har undertiteln Ortografisk vägledning för skandinaviska folkmål. Fler har tidigare försökt att skapa ett skriftspråk för jämtskan och nu har Håkan Roos kommit med sitt ambitiösa bidrag, i hopp om att få också jämtskan erkänt som minoritetsspråk.

Det här är en lärd text på hög akademisk nivå. Kapiteltexterna lyder: Ortografisk historik, Finns fonetiska reliker i jämtska?, Fonetiska egenskaper och språkliga nybildningar i jämtskan, vilka kan skrivas med gängse traditionell eller äldre nordisk stavning, Jämtska egna notationer, Landsmålsalfabetet, med flera.

Två berättelser från Marby finns att läsa skrivna med Landsmålsalfabetet och med jämtsk normalskrift. Och H. C. Andersens Sommerfuglen blir till Firiln på Oviksmål!

Helge Sandøy, professor emeritus vid Universitetet i Bergen skrev så här: Denne boka gir oss ein fagleg og lett tilgjengeleg gjennomgang av særdrag i jemtsk. Derfor blir boka til stor glede for alle oss som ønskjer at statsgrensene ikkje skal vere til hinder for kunnskapen om det store samanhengande nordiske dialektområdet. Innfallsvinkelen er ikkje tradisjonell etter grammatiske disposisjonar, men etter spørsmål som dukkar opp når ein ønskjer å lage eit skriftmål for jemtsk. Som presentasjonsform er dette interessant, originalt og pedagogisk. Det gir forfattaren høve til samtidig å formidle grundig kunnskap om europeisk og nordisk ortografi- og normhistorie …

Read Full Post »

Hönan Solvej

Ingrid Wigurs bok om en egensinnig höna kom första gången 2009. I höstas kom Hönan Solvej i ny upplaga.

Det här är en liten bilderbok för barn, men lika mycket en lektion i jämtska. Därför får den hos oss stå bland dialektlitteraturen i lokalsamlingen.

När en hök kommer och de andra hönorna flyr, stannar Solvej modigt kvar och förvirrar höken. Hon stjäl brev ta postkörarn, njuter av månsken och har inte pinne utan sover i säng.

Med glada fina bilder och text på både jämtska och svenska berättar författaren om en höna som går sin egen väg.

Översättningen till jämtska är gjord av Inger Gustafsson.

Read Full Post »

Nog i huunn

Förra veckan var det premiär för Linda Forss första skiva. Och nog är sångerskan, låtskriverskan och samhällsbyggaren från Västjämtland e mänisch ta fint e slag!

Nog i huun bjuder på sex låtar på jamska. Linda Forss har skrivit alla texter och musiken till fyra av spåren, och hon sjunger och spelar gitarr.

Lyssna till visor med titlar som Når ma väänt (på litte gott e samorregn) och Hen e mæ, med jordnära texter att känna sig hemma i för många av oss. Den som blir nyfiken kan gärna besöka hennes hemsida Forss Livs. Under våren kommer också boken Nog i huunn med texter, översättningar och ackordförslag.

På skivkonvolutet skriver Linda:

Nog i huunn är ett synsätt, ett språkbruk & en ton. Nog i huunn är en förvissning, en sommargardin & en väg.

Anders Kronlund har producerat och spelar också på skivan, liksom Björn Höglund.

Read Full Post »

Hammerdalsmåle

Vintern 1981-82 träffades en studiecirkel i Grenås för att prata Hammerdalsmåle, och lyckligtvis spelades samtalen in. Mer än trettio år senare kan vi lyssna till de olika deltagarna när de pratar om gamla arbetsmetoder, som konsten att göra permjöl, när de läser dikt, minns gamla ord- och räkneramsor och sjunger en och annan visa.

När studiecirkeln avslutas hoppas den som berättar att de henn som ma ha gjort kommer att få något värde i framtiden. Och visst har det ett värde. Det är ett otroligt fint tidsdokument, inte bara för att en dialekt finns bevarad på det här sättet, utan också för att man får lära sig om livet i trakten förr och, inte minst, får lyssna till personer som inte längre finns kvar.

Stort tack Strömsunds bibliotek, för att ni förde över Hammerdalsmåle från kassett till mp3 så att den finns att låna som ljudbok!

En bok om Hammerdalsmåle finns också, skriven av Vidar Reinhammar, 1981.

Read Full Post »

Jamska

Berta Magnusson har under många år skrivit om, dramatiserat och dokumenterat vår jämtländska historia och vårt språk. Vi kan gott kalla henne bygdespelens drottning!

Här hittar du allt av Berta Magnusson på vårt bibliotek.

I Jamska – dikter & en uppsjö av ord delar hon med sig av ett smakprov av det hon genom åren skrivit på jämtska.

Här finns korta dikter och historier, med svensk översättning. Och här kan man lära sig namn på fåglar och örter och, om man känner för det, utöka sitt förråd av kraftuttryck!

Boken gavs ut av Jengel förlag 2014.

Jamska e mulla
Hu en mjuk te munna
De e ma som prata jamska
som åg språke vårrt
som bruk e maet maet

Stanom gjett ma prata
svenska
Man ma kjeenn attn de e
konstrut – någu tegjorrt

* * *

Jämtmålet är mylla
Det är mjukt i munnen
Det är vi som pratar jämtska
som äger vårt språk
som nyttjar det jämt jämt

Ibland måste vi prata
svenska
Men vi känner att det är
konstruerat och tillgjort

Read Full Post »

Rallarros

Rallarrosen blommar!

Den har många namn i vårt län, som illmålken eller inmålken. Ilmåltj förekommer också.

Almnäcken är ett annat namn som jag hör nära mig. Jag inte kan hitta det skrivet någonstans, men det ligger ju nära Tåsjömålets ållmäcke.

Read Full Post »

Svensk-jämtsk ordlista

Tala om efterlängtad bok. Som bibliotekarie har jag mer än en gång fått frågan, om det inte finns någon ordlista från svenska till jämtska. Ofta har jag svarat att jag hoppas att någon ska ta sig an den uppgiften. Och nu har det hänt!

Flera böcker finns från jämtska till svenska, bland annat Orlboka av Bo Oscarsson. Det är främst den rika källan som Hans-Göran Gerhardsson har använt sig av i sin helt nya Svensk-jämtsk ordlista. Han bidrar också med egna ord, från uppväxten i Ströms socken.

Nu kan man äntligen slå upp ett svenskt ord och få veta vad det heter på jämtska. Boken avslutas med sidor om det jamska alfabetet och en vägledning för stavning av jamska.

Read Full Post »

Tåsjömål

Att människor tecknar ned och delar med sig av det de kan och minns om alla våra dialektord, är en kulturgärning.

Bo Oscarssons stora ordböcker och andra böcker om jamska som finns att låna på biblioteket, hittar du här.

Rudvald Svensson i Skansnäset har under många år samlat på ord i sin hemtrakt, och förra året kom hans bok Tåsjömål med minnen från förr. Tåsjö ligger i Strömsunds kommun, men tillhör landskapet Ångermanland. Till alla ord här, från A till Ö, finns inte bara en kort översättning. Författaren sätter också in ordet i en mening eller en liten berättelse. Han delar på så vis med sig av sina minnen från framförallt 1940- och 1950-talen, och det liv som levdes i byarna då. Det är roligt att läsa om ord på ångermanländska, och väldigt lätt att fastna. Här lär jag mig Annörja (skidspår), Klingri (rund, fyllig) och Spetnirs (snobb)!

Read Full Post »

Ymse

Lena Hedman och Irja Åsling har tidigare gett ut den fina boken Elvakaffe. Nu kommer de med ett nytt alster!

Ymse har undertiteln, ”det underfundiga språket jamska har ord som säger mer. Från A till Ö och översatt till svenska”. Lena Hedman har skrivit, Irja Åsling har illustrerat och Bo Oscarsson har korrekturläst jamskan.

Varje bokstav får ett uppslag med några meningar på jamska och i svensk översättning, några bonusord och en illustration. Texten kan låta så här:

Gråfyln grassére utta dörn.                Gråsparven stökade på utanför dörren.
Hæn va gaver och glavér                   Han var uppspelt och glad
å giste gammalt e veitbrö.                 och kalasade på gammalt vetebröd.
På gjashlnhagan såt n sæn å glåmt.  På gärdsgården satt han sen och glodde.

Jag lär mig att om man är tuppelurn är man mer än bara trött, man är också lite missmodig och kanske på väg att bli sjuk, och att man i Kall säger eer när man ska ro baklänges med båten. Upptäck en charmig och rolig liten bok!

Read Full Post »